1945 – Wikipedia

2 mars – Bachem Ba 349 Natter skickas iväg från Stetten am kalten Markt och är den första raketen utvecklad som luftvärnsvapen. Avfyrningen misslyckas och piloten omkommer.^[8]
3 mars – Poeten Pablo Neruda blir senator i Chile.
4 mars – Finland förklarar krig mot Tyskland.^[9]
6 mars
- Folke Bernadotte uttalar, att han anser att man bör börja med att rädda judar från koncentrationslägret Theresienstadt.
- En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
7 mars – Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.^[9]
7–8 mars – Folke Bernadottes vita bussar samlas i Trelleborg i Sverige.
8 mars – Josip Broz, alias "Tito", bildar regering i Jugoslavien.
9 mars
15 mars – Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus, regisserad av George Cukor.
16 mars
18 mars – Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
19 mars
- Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
- Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
26 mars – Vid ett möte på svenska UD bestäms att man med de vita bussarnas hjälp i första hand skall rädda danskar och norrmän, i andra hand 25 000 fransyskor, i tredje hand judar.
27–28 mars – Svenska Röda korset tvingas föra 2 000 sjuka och döende franska, ryska och polska fångar från uppsamlingslägret Neuengamme till ännu omänskligare filialläger. Därigenom bereder man plats åt danska och norska fångar, som skall föras från Tyskland.
30 mars – Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.

1 maj
2 maj
- Sovjetiska trupper intar Berlin.^[9]
- Tyska soldaterna i Italien kapitulerar.^[9]
3 maj
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
- Britterna bombar av misstag fartyg med koncentrationslägerfångar på väg till Sverige; fler än 10 000 drunknar utanför Lübeck.
- Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
4 maj

7 maj
- Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa ^[4]. Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter.^[4]
- Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa".^[3]
8 maj – Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-dagen (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
9 maj
14 maj – Österrike förklarar sig självständigt.^[9]
23 maj
- Allierade soldater ockuperar Tyskland.^[9]
- Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
- Brittiska trupper griper rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört.
- Sveriges riksdag avskaffar de så kallade fattigvårds- och konkursstrecken, som inneburit att om man befunnit sig i oavslutad konkurs eller erhållit fattigvård har de medborgerliga rättigheterna inskränkts.^[3]
28 maj – William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
Maj
- De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
- Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösning. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.

1 juli – Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.^[2]
5 juli – Filippinerna befrias från Japans ockupation.^[9]
6 juli – Den svenska metallarbetarstrejken, och Sveriges största arbetskonflikt sedan storstrejken 1909, avblåses då Svenska metallindustriarbetareförbundet, med starkt kommunistinslag i ledningen, godtagit arbetsgivarnas bud efter fem månader.^[2]
8 juli – Harry S. Truman informeras om att Japan vill inleda fredsförhandlingar om man får behålla kejsaren.^[16]
9 juli – En total solförmörkelse inträffar över Sverige.
16 juli – Den första atombomben sprängs i Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.^[1]
17 juli–2 augusti – Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.
21 juli – USA:s president Harry S. Truman godkänner beslutet att USA skall använda atombomberna mot Japan.^[16]
26 juli
28 juli
29 juli – Clement Attlee börjar representera Storbritannien på Potsdamkonferensen.^[9]
31 juli – Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hanssons regering ombildas till en ren socialdemokratisk regering.^[4] Tage Erlander blir Sveriges nye ecklesiastikminister.

Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant.
Sverige upphäver restriktionerna i tryckfriheten.^[2]
Förbudet att sälja kartor i Sverige upphävs.^[2]
Saab presenterar sitt första civila flygplan, enmotoriga Saab 91 Safir.^[2]
Sverige slår Danmark med 2-1 i första efterkrigslandskampen i fotboll.^[2]
Behandling av gonorré med penicilin visar sig effektivt i Sverige.^[2]
Första passagerarflygningen från Sverige till USA körs över Island och Kanada.^[2]
Semester med bussresa mellan Sverige och europeiska kontinenten börjar vid denna tid skjuta fart.^[22]

1 januari
2 januari – Slobodan Praljak, bosnienkroatisk militär och politiker. (död 2017)
5 januari – Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör.
6 januari – Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
7 januari – Yrsa Stenius, finlandssvensk journalist, författare och krönikör. (död 2018)
10 januari – Rod Stewart, brittisk sångare.
14 januari
22 januari
26 januari – David Purley, brittisk racerförare. (död 1985)
27 januari – Olivier Rahmat, svensk regissör.
28 januari – Karen Lynn Gorney, amerikansk skådespelare, dansare och sångare.
29 januari
30 januari – June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV. (död 2015)
31 januari – Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.

5 februari – Diana Kjaer, svensk skådespelare. (död 2005)
6 februari
9 februari – Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
10 februari – Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
12 februari – Maud Adams, svensk skådespelare och fotomodell.
13 februari – Wallis Grahn, svensk skådespelare. (död 2018)
14 februari – Nick Lampson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2005 och 2007–2009.
15 februari – Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
18 februari
19 februari
20 februari – Lena Johannesson, svensk professor.
22 februari – Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman. (död 2023)
26 februari – Mitch Ryder, amerikansk sångare.
27 februari – Brasse Brännström, svensk skådespelare. (död 2014)

1 mars – Svenne Hedlund, svensk sångare. (död 2022)
8 mars – Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966–1970.
9 mars
12 mars
13 mars – Anatolij Fomenko, rysk matematiker, författare till publiksuccéerna Ny kronologi.
17 mars – Michael Hayden, amerikansk flygvapengeneral, NSA-chef 1999–2005, CIA-chef 2006–2009.
20 mars
22 mars
24 mars – Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.
30 mars – Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
31 mars – Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare. (död 2022)

1 april
2 april – Anne Waldman, amerikansk poet.
4 april – Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
5 april
7 april – Bob Brady, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998–2019.
8 april – Margherita Cagol, italiensk terrorist. (död 1975)
9 april – Steve Gadd, amerikansk musiker, trummis.
14 april
16 april – Tom Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2009.
17 april
18 april
21 april – Tomas Bolme, svensk skådespelare.
25 april – Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, Abba.
26 april – Jorge Serrano Elías, guatemalansk politiker, president 1991–1993.
27 april – Lasse Brandeby, svensk skådespelare. (död 2011)
29 april

5 maj
6 maj – Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.
7 maj – Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist. (död 2021)
8 maj
10 maj – Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare. (död 2025)
11 maj – Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
12 maj
13 maj – Lasse Berghagen, svensk sångare. (död 2023)
14 maj – Yochanan Vollach, israelisk fotbollsspelare.
17 maj – George Miller, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–2015.
19 maj – Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.
20 maj – Wally Herger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2019.
24 maj – Priscilla Presley, amerikansk skådespelare, fotomodell och författare.
25 maj – Vilasrao Deshmukh, indisk politiker. (död 2012)
28 maj – Ted Åström, svensk skådespelare.
31 maj – Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör. (död 1982)

3 juni – Hale Irwin, amerikansk golfspelare.
6 juni – Allen Boyd, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011.
7 juni – Wolfgang Schüssel, österrikisk politiker, förbundskansler 2000–2007.
8 juni – Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.
10 juni – Lionel Poilâne, fransk bagare. (död 2002)
12 juni – Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.
13 juni – Whitley Strieber, amerikansk författare.
15 juni
16 juni – Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.
17 juni
19 juni
21 juni – Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994.
22 juni – Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.
24 juni – George Pataki, amerikansk politiker, guvernör i New York 1995–2006.
25 juni – Carolyn Cheeks Kilpatrick, amerikansk demokratisk politiker. (död 2025)
27 juni – David Scott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
28 juni
29 juni – Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president 1994–2005.

7 juli – Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet. (död 2024)
8 juli – Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister 2003–2011, förbundspresident 2007 och 2011.
9 juli – Dean R. Koontz, amerikansk författare.
18 juli – Pat Doherty, nordirländsk politiker.
20 juli
21 juli – Phil Roe, amerikansk republikansk politiker.
22 juli – Peter Kropénin, svensk filmproducent.
26 juli – Helen Mirren, brittisk skådespelare.
28 juli – Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965–1979. (död 2008)
30 juli – David Sanborn, amerikansk jazzmusiker; altsaxofonist. (död 2024)

6 augusti – Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare. (död 2014)
7 augusti – Asko Sarkola, finländsk skådespelare.
9 augusti – Arto Tolsa, finländsk fotbollsspelare. (död 1989)
10 augusti – Gerthi Kulle, svensk skådespelare.
13 augusti – Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998–2004.
14 augusti
16 augusti
18 augusti – David Dewhurst, amerikansk republikansk politiker.
24 augusti – Vince McMahon, amerikansk fribrottare, CEO för WWE.
26 augusti – Mel Watt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2014.
31 augusti

1 september – Haris Silajdžić, bosnisk politiker.
4 september – Carl-Ingemar Perstad, svensk journalist.
10 september – José Feliciano, puertoricansk sångare.
11 september – Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare och -tränare. (död 2024)
16 september – P. Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985–1989, handelsminister 1985–1989 och 1991–1996, finansminister 1996–1998.
19 september – John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
24 september – Janne Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.
26 september – Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.
27 september – Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet 1993–2005.
30 september – Ehud Olmert, israelisk premiärminister.

1 oktober
2 oktober – Don McLean, amerikansk musiker.
7 oktober
10 oktober – Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent. (död 2022)
13 oktober – Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
14 oktober
15 oktober – Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
18 oktober – Chris Shays, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2009.
19 oktober – John Lithgow, amerikansk skådespelare.
20 oktober – Claes-Göran Hederström, svensk artist. (död 2022)
23 oktober – Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin. (död 2018)
26 oktober – Jaclyn Smith, amerikansk skådespelare.
27 oktober – Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003–2011 och 2023–.

3 november – Gerd Müller, tysk fotbollsspelare. (död 2021)
8 november
8 november – Joseph DeAngelo, känd under smeknamnet Golden State Killer, amerikansk seriemördare.
9 november – Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).
11 november – Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985–1991.
12 november
15 november – Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, Abba.
18 november – Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004–2005, president 2005–.
21 november – Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.
26 november – Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997–2002, riksdagens talman 2002–2006.
27 november – James Avery, amerikansk skådespelare.
28 november – Azar Habib, libanesisk sångare.
30 november

1 december – Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.
6 december – Ray LaHood, amerikansk republikansk politiker.
8 december - Kjell Höglund
10 december
11 december – Adrian Bailey, brittisk parlamentsledamot för Labour/Co-operative Party.
17 december – Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.
20 december – Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.
22 december – Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).
24 december
25 december
28 december
29 december – Billy Butt, svensk musikproducent och skivbolagsdirektör.
30 december – Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1970. (död 2012)
31 december – Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.

9 januari – Jüri Uluots, 54, estländsk jurist och politiker, premiärminister och Estlands exilregerings tillförordnade statschef.
12 januari – Thomas Barlow, 99, brittisk läkare.
16 januari – Nils Dahlström, 49, svensk skådespelare och filmproducent.
19 januari – Petar Bojović, 86, serbisk militär.
23 januari – Helmuth James von Moltke, 37, tysk jurist och motståndsman, avrättad.

1 februari – Johan Huizinga, 72, nederländsk filolog och kulturhistoriker.
2 februari – Carl Friedrich Goerdeler, 60, tysk politiker, avrättad.
3 februari – Roland Freisler, 51, tysk jurist.
5 februari – Ragnar Östberg, 78, svensk arkitekt, ritade Stockholms stadshus^[2].
8 februari – Karl Marthinsen, 48, norsk nazistisk politiker.
16 februari – Rudolf Värnlund, 45, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
23 februari – Rudolf Lange, 34, tysk SS-officer.
26 februari – Bror Olsson, 85, svensk skådespelare och teaterledare.

3 mars
5 mars – Hasso von Boehmer, 40, tysk överstelöjtnant, avrättad.
19 mars – Marcel Callo, 23, fransk motståndsman mot nazismen, död i koncentrationslägret Mathausen.
21 mars – Arthur Nebe, 50, tysk polis och SS-officer, avrättad.
26 mars – David Lloyd George, 82, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1916–1922.
31 mars

2 april – Johannes Bachmann, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
5 april – Karl Koch, 47, tysk SS-officer, avrättad.
9 april
11 april – Alfred Meyer, 53, tysk nazistisk politiker, självmord.
12 april – Franklin D. Roosevelt, 63, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1933^[9].
15 april
- Rolf Carls, 59, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, stupad vid Bad Oldesloe.
- Paul Fanger, 56, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- Hermann Florstedt, 50, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.
18 april – John Ambrose Fleming, 95, brittisk elektroingenjör och fysiker.
21 april – Walter Model, 54, tysk militär, generalfältmarskalk.
22 april – Käthe Kollwitz, 77, tysk konstnär.
23 april
25 april – Humbert Achamer-Pifrader, 44, tysk SS-officer, flyganfall.
28 april – Benito Mussolini, 61, italiensk fascistisk diktator 1922–1943, avrättad.
29 april – Hermann Fegelein, 38, tysk SS-officer, Heinrich Himmlers adjutant, avrättad.
30 april

1 maj
2 maj
- Kurt Fricke, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- Wilhelm Prentzel, 66, tysk sjömilitär, amiral 1941, självmord.
- Ludwig Stumpfegger, 34, tysk SS-läkare, Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945, självmord.
- Karl Fritzsch, 41, tysk SS-officer.
3 maj – Fedor von Bock, 64, tysk generalfältmarskalk, flyganfall.
5 maj – Emanuel Moravec, 52, tjeckoslovakisk militär, författare och nazikollaboratör, självmord.
8 maj – Josef Terboven, 46, tysk rikskommissarie i Norge, självmord.
9 maj
10 maj
11 maj – Simon Gate, 62, svensk glaskonstnär.
12 maj – Richard Thomalla, 41, tysk SS-officer.
13 maj – Martin Luther, 49, tysk nazistisk politiker.
16 maj – Sten Njurling, 53, svensk kompositör och kapellmästare.
19 maj – Philipp Bouhler, 45, tysk SS-officer, självmord.
23 maj
24 maj
31 maj – Odilo Globocnik, 41, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer, självmord.

2 juni – August Hirt, 47, tysk SS-läkare och SS-officer, självmord.
7 juni – Oskar Dirlewanger, 49, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
15 juni – Carl Gustaf Ekman, 72, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924–1932, Sveriges statsminister 1926–1928 och 1930–1932^[2].
16 juni – Nils Edén, 73, svensk liberal politiker och professor, Sveriges statsminister 1917–1920^[2].
19 juni – Stefan Mazurkiewicz, 56, polsk matematiker.
22 juni – Frida Stéenhoff, 79, svensk författare och feminist.
26 juni – Emil Hácha, 72, tjeckoslovakisk jurist och politiker.

1 augusti – Greta Fock, 54, svensk skådespelare.
2 augusti – Pietro Mascagni, 81, italiensk operakompositör.
4 augusti – Rudolf Holsti, 63, finländsk politiker, utrikesminister 1919–1922 och 1936–1938.
21 augusti – Carl Barcklind, 72, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
23 augusti – Julius Sundblom, 80, åländsk journalist och politiker.
26 augusti – Franz Werfel, 54, österrikisk författare.
28 augusti – Edith Erastoff, 58, finlandssvensk skådespelare.
31 augusti – Stefan Banach, 53, polsk matematiker.

7 september – John Ericsson, 62, svensk skådespelare och inspicient.
14 september – Marie Christensen, 74, dansk socialdemokratisk politiker, bland annat verksam för att förbättra tjänsteflickornas situation^[23].
15 september
24 september – Hans Geiger, 62, tysk fysiker.
26 september
28 september – Heinrich Seetzen, 39, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen, självmord.

3 oktober – Truman H. Newberry, 80, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
6 oktober – Leonardo Conti, 45, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer, självmord.
8 oktober – Felix Salten, 76, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi.
9 oktober – Gottlieb Hering, 58, tysk SS-officer.
10 oktober – Venny Soldan-Brofeldt, 81, finländsk konstnär.
15 oktober – Pierre Laval, 62, fransk politiker, avrättad.
24 oktober – Vidkun Quisling, 58, norsk politiker, avrättad.
25 oktober – Robert Ley, 55, tysk nazistisk politiker, självmord.
30 oktober – Wincenty Witos, 71, polsk politiker.

8 november – August von Mackensen, 95, tysk militär.
10 november – John W. Thomas, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933 och 1940-1945.
11 november – Jerome Kern, 60, amerikansk musikalkompositör.
12 november
18 november – Luke Lea, 66, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.
28 november – Alexander Frey, 68, finländsk politiker.
30 november

4 december – Thomas H. Morgan, 79, amerikansk zoolog och genetiker, nobelpristagare 1933.
6 december – Alfred Saalwächter, 62, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, avrättad i rysk fångenskap.
10 december – Erik A. Petschler, 64, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
13 december
- Josef Kramer, 39, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant, avrättad.
- Fritz Klein, 57, tysk SS-läkare och krigsförbrytare, avrättad.
- Irma Grese, 22, tysk krigsförbrytare, avrättad.
16 december – Giovanni Agnelli, 79, italiensk industrialist, grundare av Fiat.
21 december – George S. Patton, 60, amerikansk fyrstjärnig general.
28 december – Theodore Dreiser, 74, amerikansk författare.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 100 år med Aftonbladet – 1945, 1999
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Hundra år i Sverige – 1945, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
1 2 3 4 5 6 7 Sverige 1900-talet – 1945, NE, Bra Böcker, 2000
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 20:e århundrades När Var Hur – 1945, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
↑ "Historical Information – Audie Murphy" (bio), Arlington National Cemetery, webpage:ANC-AMurphy Arkiverad 15 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
↑ ”Wilhelm Gustloff - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wilhelm-gustloff. Läst 28 mars 2017.
↑ Guinness Book of World Records. 2008. sid. 137
↑ "Year by Year 1945" – History International
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Faktakalendern 2000 – 1945 (Utlandet) , Semic, 1999
↑ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/50/tv.html. – Titta... på Hajen ...och Ria...och Hyland, 1999
↑ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – Räddade med "Vita bussarna"
1 2 Faktakalendern 1996, Semic, 1995
↑ ”Liberatione”. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414115418/http://www-lib.usc.edu/~anthonya/war/lib.htm.
↑ ”Befrielsen 1945 – Tidslinje”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110122093917/http://www.befrielsen1945.dk/tidslinje/index.html.
↑ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – 35 000 ryska fångar transiteras
1 2 3 4 5 6 nuclearfiles.org
↑ ”Global security.org”. http://www.globalsecurity.org/military/library/report/1986/RMF.htm.
↑ Faktakalendern 2000 – 1945 (Sverige), 1999
↑ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
↑ "GOUVERNEMENT PROVISOIRE DE LA RÉPUBLIQUE FRANÇAISE". Assemblee-nationale.fr. Läst 23 juni 2014. (franska)
↑ ”Det hände i dag – 29 november”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101129&list=true.
↑ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
↑ ”Dansk kvindebiografisk leksikon – Marie Christensen”. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1033/.
↑ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.

Wikimedia Commons har media som rör 1945.