Adverb – Wikipedia

Adverb – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
För satsdelen, se
Adverbial
Adverb
latin
adverbium
, av
ad
”till” och
verbum
”ord”, med betydelsen ”biord”)
är enligt
traditionell grammatik
en
ordklass
som beskriver omständigheterna vid en handling (aktion) eller ett tillstånd genom att modifiera andra ord i en
sats
utom substantiv, eller genom att modifiera hela satser.
Adverben är i traditionella analyser
bestämningar
av olika slag, oftast till verb (”Han springer
fort
”) men även till adjektiv (”Huset är
väldigt
stort”), andra adverb (”Brott lönar sig
alltför
ofta”) och satser (”Hon lyckades
uppenbarligen
”). I exemplen är de av adverb bestämda språkelementen följande: verbet
springer
, adjektivet
stort
, adverbet
ofta
och hela satsen
Hon lyckades
. Enligt vissa beskrivningar är adverb stundom även attribut till
substantiv
och
pronomina
i nominalfraser: ”priserna
här
är lägre än hemma”, ”hälsa dem
därhemma
”;
”priserna” är ett substantiv, och ”dem” ett pronomen. Men detta är undantag till huvudregeln att adverb modifierar andra ord än substantiv; modifiering av substantiv utförs huvudsakligen av adjektiv.
Adverbens ställning som ordklass ifrågasätts i modern grammatisk forskning på grund av adverbens oenhetlighet.
Ordklassen
adverb
är svår att upprätthålla i grammatisk analys eftersom adverb knappast kan avgränsas med något av de vanliga kriterierna på en ordklass. Moderna försök att avgränsa adverben som ordklass tar fasta på att de är
huvudord
fraser
som utgör
adverbial
satser
Trots de grammatikteoretiska svårigheterna används ordklassen ”adverb” ofta i modern språkvetenskap.
Avgränsning
redigera
redigera wikitext
Avgränsning av ordklasser
redigera
redigera wikitext
Ordklasser avgränsas med hjälp av tre kriterier:
likartad
böjning
likartad funktion i
fraser
och satser, eller
likartad betydelse.
10
Kriterierna är alltså
morfologiska
(böjning),
syntaktiska
(funktion) eller
semantiska
(betydelse).
Exempel på likartad böjning: Svenska adjektiv
komparationsböjs
med ändelserna
are
och
ast
fet
fet
are
fet
ast
);
engelska substantiv har oftast en
pluralisform
på
house–house
).
Exempel på likartad syntaktisk funktion: Ett ord som kan bytas ut mot X i meningen ”En
sak
existerade
en
sak” är en svensk
preposition
: ”En sak existerade
under
en sak”, ”En sak existerade
efter
en sak”, och så vidare. Kriteriet ”syntaktisk funktion” är viktigt för att analysera ord som saknar böjning.
Exempel på likartad betydelse: ”adjektiv” betecknar
egenskaper
; ”substantiv” betecknar
ting
. I modern analys undviker forskare helst detta icke-strukturella kriterium.
11
Problem med avgränsning av ”adverb”
redigera
redigera wikitext
”Adverb” kan knappast avgränsas med de tre vedertagna kriterierna ovan.
12
Böjning saknas hos de flesta adverb.
Det närmaste man kan komma en betydelsebaserad definition är att adverb betecknar ”omständigheter”
. En funktionsbaserad strukturell definition av adverb skulle vara att de bestämmer icke
substantiviska språkelement: verb och verbfraser, adjektiv, andra adverb, satser och meningar.
Försöket till strukturell definition är en definition genom uteslutning (adverb bestämmer allt utom substantiv), alltså en negativ definition; detta skulle kunna visa på adverbbegreppets osäkra teoretiska grundval. Visserligen kan ord som klassas som adverb vara efterställt attribut till substantiv och pronomina i nominalfraser, men handböcker signalerar med ord som ”ibland” och ”också” att sådan användning sker undantagsvis.
Svenska Akademiens grammatik
säger, att ”[a]dverben är en disparat ordklass inte bara semantiskt utan också syntaktiskt. Detta sammanhänger med att adverbialen
är närmast negativt definierade, som den restgrupp av funktioner som blir över när de tydligare nominala, attributiva och verbala funktionerna har definierats.”
Försök att definiera adverb bygger ofta på adverbens funktion i
satsdelen
adverbial
Svenska Akademiens grammatik
anger att ”[a]vgränsningen av adverben som ordklass […] främst [bygger] på kriteriet att de fungerar som huvudord i fraser vilkas typiska funktion är att vara adverbial. Adverbet utgör oftast adverbfrasens enda ord men kan också vara utbyggt med bestämningar”.
Försök görs på 2000
talet att nå fram till en vetenskapligt hållbar definition av adverb, som bygger på deras funktion i satsdelen adverbial.
På grundval av en jämförelse av ett antal obesläktade språk menar
Petra Hallonsten Halling
att det finns fog för att adverb utgör en ”cross-linguistically prototypical part of speech […] no less basic than adjectives”.
Trots att kategorin ”adverb” används i modern grammatik och forskning, uttalar sig ledande översiktsverk och enskilda språkvetare skeptiskt om adverben som ordklass:
Adverb är den mest problematiska av de större ordklasserna, eftersom de är extremt heterogena i alla språk, och till skillnad från substantiv, verb och adjektiv kan ingen semantisk prototyp fastställas för dem … Troligen skall begreppet ”adverb” inte tas särskilt allvarligt eftersom det finns mycket få egenskaper som olika slags adverb delar.
Martin Haspelmath
International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences
Flera av de traditionella ordklasserna saknade den inre sammanhållning som fordras för en väldefinierad ordklass – i synnerhet adverben. Denna ordklass har kallats en soptunna i vilken grammatikforskare lade alla ord vilkas grammatiska status var oklar.
David Crystal
The Cambridge Encyclopedia of Language
Om någon skulle tycka att en sådan term är mer än lovligt vag, så är den iakttagelsen alldeles korrekt. Ordklassen adverb och satsdelen adverbial är en spretig historia
Lars-Gunnar Andersson
Göteborgsgrammatik
Adverb, detta
moras
Jan Svensson
Att studera begreppet ”adverb” är för den språkstuderande lekmannen mindre en fråga om att nå insikt om tydligt definierade grammatiska fenomen, och mer en fråga om att bemästra de olika bruk av begreppet ”adverb” som funnits och finns i texter om grammatik och i läromedel.
Egenskaper och funktioner hos adverb
redigera
redigera wikitext
Adverben är alltså en heterogen samling ord som inte går att avgränsa entydigt mot andra ordklasser, särskilt inte gentemot
adjektiv
och
pronomen
De definitioner av adverb som finns i handböcker fastställer att adverben beskriver olika typer av omständigheter som fungerar som
bestämningar
till verb, adjektiv, andra adverb eller satser. Bestämningen kan lägga till en betydelse av
modalitet
(svarar på frågan: hur?),
temporalitet
(svarar på frågorna: när? hur ofta? hur länge?), lokalitet/
destination
(svarar på frågorna: var? respektive vart?) eller mått och grad (svarar på frågor som: i vilken utsträckning, grad?).
En avgörande skillnad jämfört med svenska adjektiv är att svenska adverb aldrig
kongruensböjs
efter sitt huvudord. Däremot kan vissa svenska adverb
kompareras
, liksom adjektiven.
Svenska Akademiens grammatik
, som tar fasta på adverbens funktion som det enda ordet eller huvudordet i satsdelen adverbial, ger följande exempel på
adverbfraser
i olika adverbialsfunktioner::
Det är inte så trevligt
nu
. (adverbial i
verbfras
Det var
nu
inte alltid så trevligt. (adverbial i sats)
Den
nu
så trevliga stämningen hade förut varit rätt tryckt. (adverbial i
adjektivfras
Det
nu
fullbordade bandet är det hittills bästa. (adverbial i
participfras
Svenska Akademiens grammatik
räknar
particip
som en ordklass)
Det händer inte
så
ofta. (adverbial i adverbfras)
Svenska Akademiens grammatik
lägger till denna lista att ett adverbial (en adverbfras bestående av ett adverb) kan bestämma ett substantiv:
Adverbet (adverbfrasen) kan också stå som efterställt attribut: Läget
nu
är värre än någonsin. (attribut i nominalfras, varest substantivet ”läget” är huvudord)
De kursiverade orden i
Svenska Akademiens grammatiks
exempel i listan ovan är enordsadverbial som satsdel, vilket motsvarar att dessa ord är adverb som ordklass.
Underkategorier av adverb
redigera
redigera wikitext
Trots tveksamheterna kring det övergripande begreppet ”adverb” ligger det till grund för klassificering av grammatiskt betydelsefulla grupper av ord. Nedanstående redogörelse gäller standardsvenska och grundar sig på
Svenska Akademiens språklära
Adverb är av två slag: beskrivande och pronominella.
De skiljer sig åt på avgörande punkter.
Beskrivande adverb
redigera
redigera wikitext
De beskrivande adverben har en egen betydelse,
13
till skillnad från de pronominella som får sin betydelse ur sammanhanget. Bland de beskrivande adverbens betydelsegrupper märks:
sätt
medel
Hon kör
fort
grad
Han blev
rikligen
belönad
distribution
Flyget går
dagligen
talarens
attityd
Det gör vi
gärna
rum
Vi bor
utomlands
Av exemplen framgår att beskrivande adverb har inneboende betydelser som är lika stark som hos substantiv, adjektiv och verb. En annan egenskap som närmar vissa (men inte alla) beskrivande adverb till de
öppna ordklasserna
är att de kan
kompareras
och alltså inte är oböjliga:
fort, fort
are
, fort
ast
Pronominella adverb
redigera
redigera wikitext
Ej att förväxla med
Pronominaladverb
De pronominella adverben får mycket av sin betydelse ur sammanhanget.
De kan delas in på två sätt:
dels i grupper efter de
omständigheter
de betecknar:
tid, sätt, rum, grad, logisk relation, medel och omfattning
dels efter
betydelse
bestämda, frågande, kvantitativa och relationella
14
Dessa två indelningsgrunder kan åskådliggöras i en tvådimensionell tabell.
14
I tabellen medtas endast ett exempel i varje ruta. Vore tabellen fullständig innehölle de flesta rutor flera ord. Exempelvis finns i gruppen
Bestämda, Tid
icke blott
nu
utan även
nyss
strax
med flera, vilka alltså inte visas i denna exempel‑tabell.
Bestämda
Frågande
Kvantitativa
Relationella
Tid
nu
när?
alltid
igen
relativa
Jag gick
när
han kom.
Sätt
Gör
så
hur?
hur som helst
annorlunda
Rum
här
var?
överallt
annanstans
relativa
huset
där
jag föddes
Grad
inte
så
stor
hur
stor?
mycket
ju…desto
Logisk relation
också
varför?
dels…dels
relativa
Budgetförslaget föll,
varför
regeringen avgick.
Medel
relativa
varmed
varmed?
Omfattning
inte
Relativa adverb
redigera
redigera wikitext
Bland de bestämda adverben finns, i grupperna
tid
rum
logisk relation
och
medel
ett slag av adverb som kallas
relativa adverb
15
Relativa adverb inleder
relativa bisatser
15
För att särskilja den relativa användningen av
när
och andra relativa adverb anförs i tabellen korta fraser eller meningar som exempel på relativa adverbs användning.
Gradadverb
redigera
redigera wikitext
Gruppen
gradadverb
inom pronominella adverb anger en
förstärkning
eller
försvagning
med avseende på graden.
16
Bland förstärkningsord är gradadverben
väldigt
och
mycket
de vanligaste, vilka förstärker adjektiv eller adverb;
17
exempelvis: ”Wikipedia är mycket bra”.
Pronominaladverb
redigera
redigera wikitext
Ej att förväxla med
Pronominella adverb
Termen
pronominaladverb
liknar termen ”pronominella adverb”, men har en annan betydelse: pronominaladverb motsvarar en preposition och ett pronomen, eller har bildats av en preposition och ett pronomen, men har förlorat ekvivalensen med prepositionen och pronominet.
18
Pronominaladverb är inte en tredje underkategori vid sidan av beskrivande adverb och pronominella adverb, utan ett sätt att bilda adverb.
I svenska används pronominaladverb på två sätt. För det första används pronominaladverb så att man tydligt kan se att en preposition och ett pronomen har ersatts av pronominaladverbet:
Som ett resultat
härav
uppdrog regeringen åt… (pronominaladverb)
Som ett resultat
av detta
uppdrog regeringen åt… (preposition och pronomen)
18
Ett annat exempel är
därom
, som motsvarar ”om det”.
19
”Om” är en preposition och ”det” är ett pronomen. Ett annat exempel är det frågande relativa
varmed?
på raden ”
Medel
” i tabellen ovan; det motsvarar ”med vad?” i ledigt talspråk.
Pronomendelen av ett pronominaladverb förändras ofta; ”det” blir ”där‑” i ”därom”, och ”vad” blir ”var‑” i ”varmed”.
Pronominaladverb är i nutida standardsvenska skriftspråkliga,
19
och därför mindre relevanta för en analys av det levande talspråkets grammatik. I
sakprosa
kan dock pronominaladverb behövas.
18
Ordet
härav
behövs i följande mening:
Med beaktande av artiklarna 2–5, pågående forskning, informationsutbyte och övervakning samt resultaten härav, kostnaderna för och effektiviteten hos…
”Härav” refererar till ”artiklarna 2–5, pågående forskning, informationsutbyte och övervakning”, som har olika
numerus
och
genus
18
Därför kan ”härav” inte ersättas av ett enda pronomen; ”av dem”, ”av detta”, ”av det” eller något annat pronomen skulle inte referera till alla de fyra uppradade
nominalfraserna
18
En annan typ av pronominaladverb ersätter inte en preposition och ett pronomen, utan bildar självständiga adverb.
18
I ”Därpå lämnade hon Sverige” motsvarar ”därpå” inte ”på det”, utan är ett eget adverb som betyder ”sedan”.
18
Ett annat exempel är ”Därvid lämnade hon Sverige”.
18
”Därvid” motsvarar inte ”vid det”, utan betyder ”då”. Denna typ av pronominaladverb är pronominella adverb.
Språkvårdare manar till försiktig användning av pronominaladverb, men inte fullkomligt undvikande, eftersom de kan befordra tydlighet, omväxling och korthet.
18
Ordbildning
redigera
redigera wikitext
Ordklassen adverb är i stort sett sluten (eller inte längre
produktiv
), vilket betyder att ordklassen mycket sällan utökas med nya ord,
till skillnad mot exempelvis
adjektiv
och
verb
. En stor mängd adverb är en- eller tvåstaviga rotmorfem, till exempel
inte
nyss
illa
13
Adverb kan också bildas genom avledning av andra ord, dels med prefixet
o-
som i ”ogärna” eller med en ändelse, till exempel
-en
-ligen
och
-vis
20
suffix som påminner om engelskans
-ly
, spanskans
-mente
, franskans
-ment
Ett tredje sätt att bilda adverb är sammansättning av självständiga ord.
21
Andra ledet är då en preposition, som i
dit
åt
hem
ifrån
21
Enligt traditionell svensk grammatik har adverbial som bildas av ett
adjektivs
neutrumform (
-t
) tolkats som adverb. Enligt den här grammatiksynen är ”långt” ett adjektiv i satsen ”
Jan Boklövs
hopp var
långt
” (predikativ), men ett adverb i satsen ”Jan Boklöv hoppade
långt
” (adverbial). I
Svenska Akademiens grammatik
behandlas ”långt” som adjektiv oavsett om det används som adverbial eller predikativ.
Räknar man
formerna som adverb på det traditionella sättet, blir adverb en stor, öppen ordklass.
Förväxlingsrisk med
adverbial
redigera
redigera wikitext
Abverbial
och
adverb
är skilda begrepp.
Adverbial
är en satsdel, som studeras inom
syntax
(meningsbyggnadslära).
Adverb
är en ordklass, som är ett grundläggande begrepp inom
morfologin
(böjningsläran).
Satsdelen
adverbial
kan innehålla ett adverb, men behöver inte göra det. Dessa två meningar innehåller var sitt adverbial:
De flyttade
till sommarstugan
De flyttade
hit
Adverbialet ”till sommarstugan” innehåller en preposition och ett substantiv, men inget adverb. ”Hit” är som satsdel betraktat ett adverbial, och detta adverbial består av ett ord som traditionellt kallas ett adverb.
Anmärkningar
redigera
redigera wikitext
Ledet ”
verb
” i ”adverb” kan också uppfattas i en inskränkta betydelsen som ordklassen
verb
. Så kallade adverb är ofta
bestämningar
till verb, och detta var ännu mer fallet i äldre analys där adjektiv på
Han går långsam
) ansågs vara adverb; se Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
, sidan 169. I Engelsk skolgrammatik betecknas
slowly
He is walking
slowly
fortfarande som ett adverb.
”Traditionell grammatik” är en beteckning (använd i till exempel
Svenska Akademiens språklära
) på den äldre grammatiken med rötter i
antiken
som var allmänt accepterad före den moderna språkvetenskapens genombrott på 1900
talet. Skolgrammatiken på 1900
talet var oftast traditionell grammatik, och många lekmän känner därför endast till traditionell grammatik.
Böjning av ord uppvisar ofta oregelbundenheter (till exempel
stor–större–störst
inom svenska adjektiv, men de enkla exemplen visar på allmänna principer utan att gå in i detalj på ordklassavgränsning.
Bortsett från den traditionella uppfattningen att adverb kan bildas av adjektiv; med det synsättet finns ett stort antal adverb som kan kompareras.
Svenak Akademiens grammatik
använder här ordet ”adverbial” eftersom grammatiken resonerar utifrån funktioner. Ord eller ordgrupper med adverbial funktion är ofta men inte alltid ord som traditionellt kallas adverb.
Med grammatisk terminologi kan man säga att pronominaladverbet ”härav” möjliggör en behändig entydig anaforisk referens i detta fall där anaforiska pronomen inte kan användas på grund av
kongruensregler
Källor
redigera
redigera wikitext
Noter
redigera
redigera wikitext
adverb
Nationalencyklopedins
nätupplaga.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 169.
Pernilla Hallonsten Halling,
Adverbs: A typological study of a disputed category
. Akademisk avhandling, Stockholms universitet 2018.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 168.
Martin Haspelmath, ”Word Classes and Parts of Speech”
Paul B. Baltes och Neil J. Smelser (redaktörer)
International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences
. Amsterdam 2001. Sidorna 16543–16544.
David Crystal,
A Dictionary of Linguistics and Phonetics
. Andra utökade upplagan, Oxford 1985. Sidan 9.
David Crystal,
The Cambridge Encyclopedia of Language
. Tredje upplagan, Cambridge 2010. Sidorna 95–96.
Claudia Maienborn och Martin Schäfer, ”Adverbs and adverbials”, sidorna 1390–1420 i Klaus von Heusinger, Claudia Maienborn och Paul Portner (redaktörer)
Semantics. An International Handbook of Natural Language Meaning
volym 2. Berlin 2011.
Svenska Akademiens grammatik
. Sidan 625.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 36.
David Crystal,
The Cambridge Encyclopedia of Language
. Tredje upplagan, Cambridge 2010. Sidan 95.
David Crystal,
The Cambridge Encyclopedia of Language
. Tredje upplagan, Cambridge 2010. Sidan 96.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 171.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 170.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 174.
Svenska Akademiens ordbok
gradadverb
”Förstärkningsord: väldigt och mycket”
. omsvenska.se. Arkiverad från
originalet
den 3 maj 2025
Läst 3 maj 2025
Eva C. Svarrer
(2006).
”Att översätta till ett enkelt och klart myndighetsspråk”
. Institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet. sid.
25–27
Läst 1 januari 2018
Ute Bohnacker och Josefin Lindgren, ”Fundament, formellt subjekt och frekvens: Ordföljdsmönster i svenska, nederländska och hos vuxna inlärare av svenska”, sidorna 33–71 i
Språk och stil
ny följd 24, 2014. Sidan 37.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 172.
Tor G. Hultman,
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm 2003. sidan 173.
Källförteckning
redigera
redigera wikitext
Hultman, Tor G.
(2003).
Svenska Akademiens språklära
. Stockholm: Norstedts ordbok (distr.).
ISBN 91-7227-351-8
Ordklasser
Substantiv
Animacitet
Dividuativa
Individuativa
Egennamn
Verbalsubstantiv
Nomen
Nomen acti
Nomen actionis
Nomen agentis
Nomen appellativum
Nomen collectivum
Nomen commune
Nomen facti
Nomen instrumenti
Nomen invarians
Nomen loci
Nomen objekti
Nomen oblitum
Nomen patientis
Nomen postverbalium
Nomen proprium
Nomen qualitatis
Nomen quanti
Nomen rectum
Nomen resultatis
Nomen sacrum
Nomen subjekti
Nomen temporis
Genus
(kön)
Femininum
(honkön)
Maskulinum
(hankön)
Neutrum
(intetkön, detkön)
Reale
(realgenus, utrum; tvekön, denkön)
Utrum
Sexus
Verb
Ambitransitivt verb
Finit verb
Infinit verb
Verbalsubstantiv
Deponensverb
Hjälpverb
Inkoativt verb
Intransitivt verb
Kausativt verb
Kopula
Modalt hjälpverb
Opersonligt verb
Oregelbundet verb
Particip
Partikelverb
Reciprokt verb
Reflexivt verb
Starkt verb
Statiskt verb
Svagt verb
Transitivt verb
Adjektiv
Particip
Adverb
Beskrivande adverb
Pronominella adverb
Pronomen
Definita:
Personliga pronomen
Possessivt pronomen
Demonstrativt pronomen
Reflexiva pronomen
Reciprokt pronomen
Relativpronomen
Interrogativa pronomen
Kvantitativa pronomen
Relationella pronomen
Adposition
Preposition
Cirkumposition
Postposition
Konjunktion/Subjunktion
Determinanter
Artikel
Infinitivmärke
Interjektioner
Svordom
Partikel
Diskurspartikel
Frågeord
Verbpartikel
Räkneord
Övrigt
Kopulaverb
Onomatopoetiskt ord
Sluten ordklass
Öppen ordklass
Hämtad från ”
Kategori
Adverb
Dold kategori:
Artiklar med text på latin
Adverb
Nytt ämne