Avskogning – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Avskogning
innebär att ett tidigare
skogtäckt
område permanent omvandlas till antingen
åkermark
, betesmark eller annan öppen mark i sån omfattning att ny skog inte hinner växa upp i samma takt.
Det kan ske genom mänsklig inverkan eller av naturliga orsaker, till exempel
skogsbrand
. Jämför
slutavverkning
som genomförs för att återbruka skogsmark.
Avskogning för jordbruk i
Australien
Människans inverkan kan antingen vara direkt, som vid röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Eliminering av skog utan att säkerställa återbeskogning kallas ofta för skogsskövling.
Avskogning av tropiska skogar sker som regel för att utvinna träet.
Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden.
Orsaker
redigera
redigera wikitext
Lacandóndjungeln
, vegetation som bränts ner för att göra plats för jordbruksmark.
Avskogning kan främst kopplas till mänsklig aktivitet och påverkar människor över hela världen. Traditionellt sett röjdes skog för att ge plats åt jordbruksmark eller betesmark, men den
industriella revolutionen
ökade markant takten på avskogningen.
Jordbruk
är den främsta motorn till avskogning i alla regioner förutom i
Europa
och omvandlingen av skog till jordbruksmark orsakar enligt
FAO
åtminstone 50 procent av den globala avskogningen, främst för produktion av palmolja och sojabönor.
Urban- och infrastrukturutveckling är den främsta orsaken till avskogning i Europa.
Andra orsaker är behov av mark för lantbruk och trä till bränsle. Några underliggande orsaker kan vara
fattigdom
och reformbrist.
Greenpeace
menar att många storföretag direkt eller indirekt stödjer skogsskövling i bland annat
Amazonas
och
Ryssland
. Detta med motiven att få
sojabönor
som används till foder för bland annat kyckling (
Kentucky Fried Chicken
) och nötkreatur (
McDonald's
), eller trä till massafabriker i
Finland
Konsekvenser
redigera
redigera wikitext
Påverkan på miljön
redigera
redigera wikitext
Avskogat område i
Europa
Träden, och vegetation i allmänhet, påverkar
vattnets kretslopp
på flera sätt:
skogens tak fångar upp
nederbörd
, varav en del förångas och går direkt tillbaka till atmosfären
trädens stammar och biologiskt nedfall från träden skapar en kontrollerad
ytavrinning
rötterna skapar en porös mark med vattenkanaler som bidrar till att marken kan suga upp nederbörden, så kallad
infiltration
skogar förhindrar
erosion
då rotsystemen håller jorden på plats och binder vattnet
Avskogning är ett stort miljöproblem då det kan leda till översvämningar eller
erosion
då avsaknaden av rötter gör att vattnet inte kan bindas i marken.
Ett skräckexempel på avskogning är
Påskön
där man högg ner skogen för att resa stenstatyer och bygga hus. När skogen så småningom var borta kunde man inte längre bygga båtar för fiske och fåglarna som tidigare hade bosatt sig på ön kom inte längre dit. Detta ledde i sin tur till att befolkningen på Påskön drabbades av matbrist och populationen minskade drastiskt.
Påverkan på klimatet
redigera
redigera wikitext
Världens skogar innehåller nästan hälften av världens markbundna kol i levande vegetation, mark och jordlager. När skog huggs ned, framförallt
regnskog
, blir det färre träd och växter kvar för
fotosyntes
. Avskogning medför att mängden
koldioxid
i atmosfären ökar, vilket bidrar till att öka
växthuseffekten
på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra
fossila bränslen
gör. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av alla
växthusgaser
som släpps ut i atmosfären.
Påverkan på djurlivet
redigera
redigera wikitext
Skogar är hem för ett stort antal djur såsom
fåglar
däggdjur
m.m. När skogsytor försvinner i allt högre takt får det långtgående effekter på den globala
biologiska mångfalden
. Vissa tropiska områden upplever mer skogsförlust nu än någonsin tidigare, vilket resulterar i minskande antal olika djurarter, men det förekommer också att arter gynnas av avskogning och ökar.
10
11
Länder där mycket avskogning förekommer
redigera
redigera wikitext
Avskogning är vanligt i fattiga länder där
svedjebruk
är vanligt.
Amazonas
är ett område där mycket avskogning förekommer.
Snabb avskogning förekommer i dag i
tropikerna
, särskilt av
tropisk regnskog
och
mangroveskog
Se även
redigera
redigera wikitext
Baggböleri
Kalhygge
Källor
redigera
redigera wikitext
”Skogsencyklopedin - Avskogning”
. Skogen.se
Läst 11 maj 2024
”NE - Skogsskövling”
Nationalencyklopedin
Läst 11 maj 2024
Carbon loss from tropical forests 'underestimated'
BBC 22 maj 2014
”Orsakerna till avskogning och hur EU tacklar det”
Europaparlamentet
. 25 oktober 2022
Läst 11 maj 2024
”Tropical rainforests under pressure as agricultural
expansion drives global deforestation”]
(på engelska).
FAO
Läst 11 maj 2024
”Protect forests”
(på engelska). Greenpeace. Arkiverad från
originalet
den 23 december 2012
Läst 28 september 2006
”5 reasons McDonald’s, Burger King, KFC must speak up about the Amazon fires”
(på engelska).
Greenpeace
. 17 september 2019
Läst 11 maj 2024
”Erosion och stigande havsnivåer hotar öns mytomspunna statyer – inte ens de mest avlägsna platserna på jorden klarar sig undan klimatförändringen”
YLE
. 20 december 2019
Läst 11 maj 2024
”Skogar och klimatförändringar”
WWF
. 13 april 2022
Läst 11 maj 2024
”Förlusten av skog gynnar vissa arter medan andra förlorar”
. forskning.se. 24 juni 2020
Läst 11 maj 2024
”Landscape-scale forest loss as a catalyst of population and biodiversity change”
(på engelska). science.org. 19 juni 2020
Läst 11 maj 2024
Skog
och
skogar
Skogstyper
Barrskog
blandskog
blåbärsgranskog
hällmarksskog
kalltempererad barrskog
tajga
dvärgskog
buskskog
djungel
dunge
fjällnära skog
skogstundra
galleriskog
lövskog
ädellövskog
naturskog
gammelskog
urskog
regnskog
tempererad regnskog
sumpskog
lövsumpskog
mangrove
svämskog
Virkesskog
Skogar
Erämark
skog i Sverige
kronopark
) –
kategori
Odlingstyper
Arboretum
energiskog
kulturskog
skogskyrkogård
skottskog
Skogsbrand
Barkbrand
brandflyg
brandfält
brandgata
brandljud
brandtorn
naturvårdsbränning
pyrofil art
torraka
vattenbegjutning från luften
vattenbombare
Övrigt
Avskogning
skogsglänta
skogsgränsen
trädgränsen
Se även
mall:Skogsbruk
Global uppvärmning
och
klimatförändring
Temperaturer
Effektiv temperatur
Historisk klimatologi
Hockeyklubbskurvan
Instrumentell temperaturmätning
Klimatproxy
Paleoklimatologi
Paleotempestologi
Temperaturmätning med satellit
Orsaker
Antropogena
Avskogning
Biobränsle
Ekocid
Flyg
Fossila bränslen
Global fördunkling
Global warming potential
Jordens energibudget
Koldioxid
Koldioxid i jordens atmosfär
LULUCF
Marknära ozon
Orsaker till global uppvärmning
Sot
Strålningsdrivning
Växthuseffekten
Infraröda fönstret
Växthusgaser
Växthusgasutsläpp
Halokarboner
Urban värmeö
Överbefolkning
Överkonsumtion
Naturliga
Albedo
Bondhändelser
Återkopplingseffekt
Cloud forcing
Glacial
Global nedkylning
Kosmiska partiklar
Klimatoscillationer
Klimatkänslighet
Milanković-cykler
Orbitala variationer
Solfläckscykeln
Termohalin cirkulation
AMO
ENSO
IOD
PDO
Vulkanism
Modeller
Global klimatmodell
Historia
Atmosfärisk termodynamik
Keelingkurvan
James Hansen
Klimatvetenskap
Svante Arrhenius
Klimatpolitik
350.org
Clean Power Plan
Climate Mayors
FN:s miljöprogram
Förenta nationernas klimatpanel
IPCC (
Sjätte utvärderingsrapporten
2021)
Förenta nationernas klimatkonferens 2015
FN:s gröna klimatfond
Klimatmål
Klimatskepticism
Klimatkonventionen
Klimatlagen
Klimatlagstiftning
Klimaträttvisa
Kyotoprotokollet
March for Science
Parisavtalet
RE 100
Regional Greenhouse Gas Initiative
Skolstrejk för klimatet
Sternrapporten
Stockholmsinitiativet
Sveriges klimatpolitik
Sveriges miljömål om begränsad klimatpåverkan
Under 2 Coalition
United States Climate Alliance
We Are Still In
Effekter
Antropocen
Havsförsurning
Havsnivåhöjning
Förlust av biologisk mångfald
Förskjutna årstider
Försvagning av termohalin cirkulation
Hälsoeffekter
Klimatförändring
Sverige
Afrika
Australien
Bangladesh
Klimatmigration
Koldioxidutsläpp
Metanutsläpp
Ozonhål
Psykologiska effekter på människor
Smältning av glaciärer
Torka
Begränsning
Kyotoprotokollet
Clean Development Mechanism
Förenta nationernas klimatkonferens 2007
Förenta nationernas klimatkonferens 2009
Joint Implementation
Regeringsnivå
European Climate Change Programme
G8-mötet 2005
Parisavtalet
Minskning av utsläpp
Utfasning av fossila bränslen
Klimatkompensation
Koldioxidneutrala bränslen
Koldioxidskatt
Utsläppshandel
Koldioxidfri energi
Energieffektivisering
Förnybar energi
Geologisk lagring av koldioxid
Kärnkraft
Utsläppssnålt samhälle
Världens energikonsumtion
Övrigt
Biokol
Geoengineering
Kolsänka
REDD
Återplantering av skog
Anpassning
Avsaltning
Hållbar utveckling
Konstbevattning
Vädermodifikation
Övrigt
E-postkontroversen vid Climatic Research Unit
Hämtad från ”
Kategorier
Ekologi
Skogsbruk
Avskogning
Nytt ämne