Baagh - Wikipedia
Jump to content
Veih Wikipedia.
Baagh
(cadjin)
Animalia
(oaylleeagh)
Rheam fossylagh:
Ediacaragh
- Jiu
Veih kione y çheu hoshtal, myr y clag:
Loligo vulgaris
(ny
eeast shliggagh
),
Chrysaora quinquecirrha
(ny
chnidariagh
),
Aphthona flava
(ny
arthropod
),
Eunereis longissima
(ny
annelaid
), as
Panthera tigris
(ny
chree-chrooagh
).
Rang oaylleeagh
Ream:
Eukaryota
(neu-rheynnit):
Opisthokonta
Reeriaght:
Animalia
Linnaeus
1758
Phylum
Fo-reeriaght
Parasoa
Porifera
Fo-reeriaght
Eumetasoa
Placosoa
Radiata
(neurheynnit)
Ctenophora
Cnidaria
Bilateria
(neurheynnit)
Orthonectida
Rhombosoa
Acoelomorpha
Chaetognatha
Ard-phylum
Deuterostomia
Chordata
Hemichordata
Echinodermata
Senoturbellida
Vetulicolia
Protostomia
(neurheynnit)
Ard-phylum
Ecdysosoa
Kinorhyncha
Loricifera
Priapulida
Nematoda
Nematomorpha
Lobopodia
Onychophora
Tardigrada
Arthropoda
Ard-phylum
Platysoa
Platyhelminthes
Gastrotricha
Rotifera
Acanthocephala
Gnathostomulida
Micrognathosoa
Cycliophora
Ard-phylum
Lophotrochozoa
Sipuncula
Hyolitha
Nemertea
Phoronida
Bryosoa
Entoprocta
Brachiopoda
Mollusca
Annelida
Echiura
She possan mooar jeh
bioagyn
yl-chillagagh,
eukaryotagh
reeriaght
Animalia
(ny
Metasoa
), as
baagh
yn ennym cadjin ec fer jeu. Ta’n cummey corp oc çheet dy vel soit tra t’ad gaase, ga dy vel kuse jeu (myr sampleyr,
daa-veaghee
) caghlaa ny cummaghyn oc ny s’anmey ‘sy vea oc. Y chooid smoo dy veiyn, t’ad hene-raghidey. T’ad nyn
heterotrophyn
chammah, dy ghra myr shen, t’eh orroo bioagyn elley y ghee son beaghey.
Y chooid smoo jeh phyla baaghtagh, haink rish ad ‘sy recortys fossylagh myr dooieyn marrey rish y
bleastey Cambriagh
, mysh 542 millioon bleeantyn er-dy-henney.
Troghyn
reagh
reagh y bun
Ta kuse dy hroyn ec beiyn nagh vel ec bioagyn elley. Ta killaghyn
eukaryotagh
oc, as son y chooid smoo, t’ad ym-chillagagh chammah.
Ta shen nyn eddyrscarrey veih
bacteyryn
as y chooid smoo jeh
protistyn
. She
heterotrophyn
t'ayn, as t’ad lheie bee ayns shamyr sthie.
Myr shen, t’ad anchasley rish
lossreeyn
as
algaghyn
Cha nel
boallaghyn killag
ec beiyn elley, as adsyn ec lossreeyn, algee as
fungyssyn
Ta dagh ooilley baagh hene-raghidey, agh kuse jeu, cha nel agh ec keimyn bea er lheh.
Y chooid smoo jeh beiyn, ta keim bea
blastula
ec y
wane
, as cha nel y lheid ec cretooryn elley.
Imraaghyn
reagh
reagh y bun
National Zoo.
Panda Classroom
(Baarle)
Feddynit er 2007-09-30.
Jennifer Bergman.
Heterotrophs
(Baarle)
Feddynit er 2007-09-30.
Douglas AE, Raven JA
(2003-01-01).
Genomes at the interface between bacteria and organelles
".
Philosophical transactions of the Royal Society of London. Series B, Biological sciences
358
(1429): 5–17; resoonaght 517–8.
doi
10.1098/rstb.2002.1188
PMID 12594915
Davidson, Michael W..
Animal Cell Structure
(Baarle)
Feddynit er 2007-09-20.
Saupe, S.G.
Concepts of Biology
(Baarle)
Feddynit er 2007-09-30.
Rhenkyn tacsonomeeagh
Ream (
veer.
Fo-ream (
veer.
Çhiarnys
/Sur-reeriaght
Reeriaght
Fo-reeriaght
Sthie-reeriaght/Banglane
Sur-phylum
Sur-rheynn (
lus.
Phylum
Rheynn (
lus.
Fo-phylum
Fo-rheynn (
lus.
Sthie-phylum
Parv-phylum
Sur-rang
Rang
Fo-rang
Sthie-rang
Injil-rang
Parv-rang
Rheynn (
baagh.
Leejoon
Cohort
Mooar-oardagh
Sur-oardagh
Oardagh
Fo-oardagh
Sthie-oardagh
Parv-oardagh
Ayrn (
baagh.
Sur-chynney
Kynney
Fo-chynney
Sthie-chynney
Sur-eggys
Eggys
Fo-eggys
Sthie-eggys
Genus
Fo-ghenus
Ayrn (
lus.
Straih (
lus.
Keint cast
Keint
Fo-cheint
Arraghys (
lus.
Cummey (
lus.
Gurneil eaghtyrys
Ashoonagh
Y Rank
BnF data
Y Ghermaan
Israel
Ny Steatyn Unnaneysit
Y Çhapaan
Y Çheck
Elley
NARA
İslâm Ansiklopedisi
She
bun
ta'n art shoh.
Cur rish
son foays y yannoo da
Wikipedia
Feddynit ass "
Ronnaghyn
Beiyn
Reeriaghtyn (bea-oaylleeaght)
Tacsyn enmyssit lesh Carl Linnaeus
Çhiarrymeeaght vea-oaylleeaght
Ronnaghyn follit:
Pages using PMID magic links
Duillagyn lesh enneyderyn
Baagh
Cur bun-chooish rish