Djur – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Djur
Från vänster till höger med början längst upp: en
korallfingergroda
kattuggla
sibirisk tiger
korsspindel
trädgårdssnäcka
sköldpadda
bi
asiatisk arowana
berberapa
sågfisk
och en
schackbrädesfjäril
Systematik
Domän
Eukaryoter
Eukaryota
Rike
Djurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
Animalia
Auktor
Linné
, 1758
Stammar
Se
systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen
Djur
Animalia
Metazoa
) är
flercelliga organismer
som kännetecknas av att de är rörliga och
heterotrofa
, det vill säga får sin energi från föda. De utgör ett
rike
inom klassificeringen av
levande organismer
. Med få undantag har djur
muskler
och ett
nervsystem
samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som
växterna
producera och tillgodogöra sig
kolhydrater
genom
fotosyntes
. De måste istället få sin
energi
från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som
svampar
har djurs celler inga
cellväggar
. Djurceller avgränsas av
cellmembran
. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre
skelett
hud
skal
, yttre
exoskelett
och
hydrostatiskt skelett
Djuren tros ha utvecklats under
prekambrium
ur
flagellater
, en grupp inom
protisterna
. Jordens äldsta djur tros vara
kammaneterna
Människan
är ett djur, i begreppets alla
vetenskapliga
definitioner.
dagligt tal
och i exempelvis
juridiska
sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur utom människan".
Läran om djurriket kallas
zoologi
Djurrikets klassificering
redigera
redigera wikitext
Klassificeringen
av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig
systematik
räknades exempelvis så kallade encelliga djur,
urdjuren
eller
protozoer
, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen
protister
. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).
Flercelliga djur
redigera
redigera wikitext
Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända
arter
av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam
ana
som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under
Ediacara
-perioden, då
Ediacarafaunan
levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna
Dickinsonia costata
och
Trichoplax adhaerens
är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.
Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade
desmosomer
, det vill säga cellstrukturer av
proteiner
vars funktion är att binda samman
cellerna
rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att
cellerna
skiljer ut ett
proteinlager
extracellulär matrix
) vid sin basis; och att minst en uppsättning av
Hox-gener
är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet,
nervsystem
epiteler
, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.
Systematik
redigera
redigera wikitext
Djurriket indelas i stammar:
Svampdjur
Porifera
Kammaneter
Ctenophora
Nässeldjur
Cnidaria
) (
koralldjur
maneter
m.fl.)
Placozoer
Placozoa
Tvåsidiga djur
Bilateria
Acoeler
Acoelomorpha
Protostomier
Protostomia
Bukhårsdjur
Gastrotricha
Ringbärare
Cycliophora
Käkmaskar
Gnathostomulida
Hjuldjur
Rotifera
Dvärgkäkmaskar
Micrognathozoa
Hakmaskar
Acanthocephala
Pilmaskar
Chaetognatha
Pansarmaskar
Kinorhyncha
Korsettdjur
Loricifera
Snabelsäckmaskar
Priapulida
Rundmaskar
Nematoda
Tagelmaskar
Nematomorpha
Leddjur
Arthropoda
) (
insekter
mångfotingar
kräftdjur
och
palpkäkar
Trögkrypare
Tardigrada
Klomaskar
Onychophora
Rhombozoer
Rhombozoa
Stavsimmare
Orthonectida
Plattmaskar
Platyhelminthes
) (
binnikemaskar
m.fl.)
Blötdjur
Mollusca
) (
musslor
snäckor
bläckfiskar
m.fl.)
Slemmaskar
Nemertea
Ringmaskar
Annelida
) (
daggmaskar
m.fl.)
Bägardjur
Entoprocta
Mossdjur
Bryozoa
Armfotingar
Brachiopoda
Hästskomaskar
Phoronida
Deuterostomier
Deuterostomia
Tagghudingar
Echinodermata
) (
sjöstjärnor
sjögurkor
m.fl.)
Svalgsträngsdjur
Hemichordata
Ryggsträngsdjur
Chordata
) (
ryggradsdjur
m.fl.)
Artantal i djurrikets stammar
redigera
redigera wikitext
Stammar inom djurriket
Svenskt namn
Vetenskapligt namn
Antal arter i världen
Antal arter i Sverige
Svampdjur
Porifera
5 000
130
Kammaneter
Ctenophora
100
Nässeldjur
Cnidaria
10 000
182
Placozoer
Placozoa
Acoeler
Acoelomorpha
Bukhårsdjur
Gastrotricha
700
15
Ringbärare
Cycliophora
Käkmaskar
Gnathostomulida
14
Hjuldjur
Rotifera
2 000
500
Dvärgkäkmaskar
Micrognathozoa
Hakmaskar
Acanthocephala
1 000
30
Pilmaskar
Chaetognatha
120
Pansarmaskar
Kinorhyncha
150
Korsettdjur
Loricifera
20
Snabelsäckmaskar
Priapulida
16
Rundmaskar
Nematoda
25 000
1 000
Tagelmaskar
Nematomorpha
300
Leddjur
Arthropoda
1 200 000
30 000
Trögkrypare
Tardigrada
600
65
Klomaskar
Onychophora
70
Rhombozoer
Rhombozoa
80
Stavsimmare
Orthonectida
30
Plattmaskar
Platyhelminthes
16 000
830
Blötdjur
Mollusca
100 000
570
Slemmaskar
Nemertea
1 000
60
Ringmaskar
Annelida
15 000
500
Bägardjur
Entoprocta
150
24
Mossdjur
Bryozoa
5 000
180
Armfotingar
Brachiopoda
350
Hästskomaskar
Phoronida
20
Tagghudingar
Echinodermata
7 000
70
Svalgsträngsdjur
Hemichordata
100
Ryggsträngsdjur
Chordata
60 000
740
Referenser
redigera
redigera wikitext
Den här artikeln
behöver fler eller bättre
källhänvisningar
för att kunna
verifieras
(2012-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (
gärna som fotnoter
). Uppgifter utan källhänvisning kan
ifrågasättas
och tas bort utan att det behöver diskuteras på
diskussionssidan
”G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"”
. Arkiverad från
originalet
den 11 december 2009
Läst 23 november 2009
”människan - Uppslagsverk”
www.ne.se
Läst 24 februari 2024
Djurskyddslag (1988:534)
Svensk taxonomisk databas
Djur, TaxonId: 5000001
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala,
ISBN 91-88506-50-9
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Wikispecies har information om
Djur
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör
Djur
Bilder & media
Wiktionary har ett uppslag om
djur
Ordbok
Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships
Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
Natur
Universum
Rum
Tid
Energi
Materia
Jorden
Geovetenskap
Historia
geologisk
Struktur
Geologi
Plattektonik
Ocean
Gaiateori
Framtid
Väder
Meteorologi
Atmosfär
(Jorden)
Klimat
Moln
Solljus
Tidvatten
Vind
Miljö
Ekologi
Skogsekologi
Ekosystem
Vildmark
Skogsbrand
Liv
Uppkomst
(abiogenesis)
Evolution
Hierarki
Biologi
astrobiologi
Organism
Eukaryoter
flora
växter
fauna
djur
funga
svampar
protister
Prokaryoter
arkéer
bakterier
Virus
Kategori
Auktoritetsdata
LCCN
sh85005249
GND
4060087-7
BNF
cb119328694
(data)
NDL
00561523
NKC
ph136485
Katalogdata
AFD
Animalia
Dyntaxa
5000001
EoL
GBIF
Inaturalist
ITIS
202423
Fossilworks
325038
WoRMS
ZooBank
0EA9A33B-6B31-4551-B4E2-A772AAF96231
Fauna Europaea
Hämtad från ”
Kategorier
Systematik
Djur
Dolda kategorier:
Artiklar som behöver fler källor 2012-08
Alla artiklar som behöver fler källor
Alla artiklar som behöver källor
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från AFD
Wikipediaartiklar med identifierare från Dyntaxa
Wikipediaartiklar med identifierare från EoL
Wikipediaartiklar med identifierare från GBIF
Wikipediaartiklar med identifierare från Inaturalist
Wikipediaartiklar med identifierare från ITIS
Wikipediaartiklar med identifierare från Fossilworks
Wikipediaartiklar med identifierare från WoRMS
Wikipediaartiklar med identifierare från ZooBank
Wikipediaartiklar med identifierare från Fauna Europaea
Wikipedia:Basartiklar
Djur
Nytt ämne