Books by Henrik Nordvall
Journal of Popular Education in Africa (JOPEA), 2022
This volume addresses research on adult learning and the circulation of knowledge beyondthe forma... more This volume addresses research on adult learning and the circulation of knowledge beyondthe formal education systems in Sub-Saharan Africa. It is also a volume celebratingthe fact that Journal of Popular Education in Africa (JOPEA), founded in 2017, https://www.jopea.org/ has existed fora half decade.
Detta är en forskningsöversikt om folkhögskolan i Norden. Mer
precist omfattas doktorsavhandlinga... more Detta är en forskningsöversikt om folkhögskolan i Norden. Mer
precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om
folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska,
norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018.
Skriften är tänkt som ett verktyg för alla som har ett intresse av att
fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform. Förhoppningen är att den ska vara en resurs för forskare och studenter
med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom
folkhögskolans värld.
I denna rapport redovisas en studie av utbildningar riktade till lokala politiker i deras roller ... more I denna rapport redovisas en studie av utbildningar riktade till lokala politiker i deras roller som folkvalda och partiföreträdare. Såväl utbildningar organiserade av de politiska partierna själva, ofta i samarbete med deras studieförbund, som kommunernas utbildningar för politiskt förtroendevalda uppmärksammas.
De frågeställningar som varit vägledande för studien är:
Vilken omfattning och variation har de utbildningar som kommunerna, partierna och folkbildningsorganisationerna erbjuder de kommunpolitiskt förtroendevalda?
Vilka typer av mål finns bakom dessa utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?
Vilken betydelse har dessa utbildningsarrangemang för kommunpolitiker?
Hur kan utbildningsarenor förstås i termer av styrning och maktutövning?
För att besvara dessa frågor har vi samlat och analyserat olika typer av data. Det rör sig om 261 kommuners program för utbildningar av fullmäktigeledamöter samt uppgifter från SCB om deltagande i studiecirklar och annan folkbildning bland landets 12 679 fullmäktigeledamöter. Vidare har totalt 47 semistrukturerade intervjuer genomförts, med utbildningsansvariga i partier, studieförbund och kommuner och med lokala politiker. Därutöver har vi även använt oss av information tillgänglig genom hemsidor, dokument och studiematerial producerade av partier, kommuner och andra organisationer med inriktning mot utbildning för kommunpolitiskt förtroendevalda.
Materialet har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv i avseendet att vi särskilt uppmärksammat utbildningsanordnares val rörande vad (vilket innehåll) som ska läras och hur, genom vilka upplägg, detta innehåll ska komma målgruppen till del samt varför utbildningars innehåll och upplägg ser ut som de gör och varför de överhuvudtaget genomförs.
Rapporten visar på en omfattande intern utbildningsverksamhet i partiernas regi i form av studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala utbildningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande, både när det gäller omfattning och hur partierna organisar sin utbildningsverksamhet. Fyra huvudtyper av skäl som berättigar utbildningarna återfinns dock genomgående i partierna. Ett handlar om att utveckla partiet som organisation genom att stärka olika organisatoriska funktioner och skapa en infrastruktur för kommunikation och nätverkande inom partiet. Ett annat handlar om ideologisk skolning. Ett tredje om att utbildningarna ska stärka kompetensen hos enskilda företrädare så att de ur partiets perspektiv blir bättre i sin roller som politiker. Ett fjärde skäl är att stärka en känsla av engagemang hos medlemmar och företrädare.
I vilken utsträckning utbildningarna är nationellt organiserade och styrda beträffande innehåll och upplägg varierar mellan partierna. Centerpartiet och Socialdemokraterna har exempelvis en tydligt framträdande stegstruktur i sin utbildningsverksamhet. I de övriga partierna finns en tendens till modulsystem där ordningen för utbildningars genomförande inte är lika tydlig.
Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund som omfattas av statens folkbildningsanslag. Graden av deltagande i studieförbundsorganiserad verksamhet skiljer sig dock åt även mellan de sju riksdagspartier som är medlemmar av studieförbund. Av samtliga fullmäktigeledamöter valda 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet organiserad av något studieförbund under valåret. Deltagandet är generellt högre i landsbygdskommuner än i storstäder och dess pendlingskommuner. Vanligast är folkbildningsdeltagandet bland socialdemokratiska och centerpartistiska fullmäktigeledamöter (57 procent för båda). Minst vanligt är folkbildningsdeltagandet bland sverigedemokrater (7 procent) och moderater (13 procent).
Kommunernas utbildningar för fullmäktigeledamöter saknar nationell läroplan eller motsvarande. Det åligger varje kommun att själva utforma sina utbildningar. Ändå framstår de utbildningsprogram som kommunerna utvecklar som förhållandevis lika. Det rör sig i huvudsak om någon eller några utbildningsdagar efter mandatskifte och dessa bygger i huvudsak på föredrag av sakkunniga i frågor som rör lagstiftning och kommunens organisation. När det gäller skäl för val av utbildningars genomförande och utformning är det vanligaste sådana att utbildningen ses som viktig för att det demokratiska systemet ska fungera på ett korrekt och rättssäkert sätt. Ett annat skäl som anförs gäller behovet av att skapa fungerande relationer mellan politiker och förvaltning samt mellan politiker av olika hemvist. Ett tredje sätt att resonera tar fasta på att det rör sig om ett val utifrån en marknad av utbildningar med denna inriktning där utbud, kostnad och kommunens begränsade ekonomiska resurser vägs mot varandra
I viss mån framstår det som att partiernas och kommunernas utbildningar kompletterar varandra i så mån att kommunpolitiker med erfarenhet av båda anser att de bidrar med olika typer av kunskaper som båda behövs i det politiska arbetet. Samtidigt vittnar deltagare också om att kommunens utbildningar till sin form, med dess ofta monologiska karaktär, framstår som svårtillgängliga och inte särskilt entusiasmerande.
Avslutningsvis pekar vi på behovet av fördjupad kunskap om det utbildningssammanhang som omgärdar partipolitiken och det kommunpolitiska arbetet. Området tenderar falla mellan stolarna då forskning om politik och partier präglas av andra ingångar än den didaktiska, emedan den didaktiska forskningen vanligen berör skolsammanhang och inte politik och partier. Vidare pekar rapporten på behovet av att skapa sammanhang för kunskaps- och erfarenhetsutbyten i didaktiska frågor för kommunala tjänstepersoner som ansvarar för utbildning av förtroendevalda. Ur ett demokratiskt perspektiv finns dubbla motiv för att uppmärksamma kommunens utbildningar för politiker. Dels kan dessa potentiellt ge folkvalda verktyg att utföra sina uppdrag. Dels rymmer utbildningarna i sig en maktdimension då utformningen av dem har betydelse för hur folkvaldas möjlighet till inflytande, exempelvis i relation till tjänstepersoner, tolkas och definieras.
An overview of the Study circle system in Sweden is given. Key concepts, History, Financial resou... more An overview of the Study circle system in Sweden is given. Key concepts, History, Financial resources etc. A bibliography on the international literature on study circles and key internet sites are part of the publication. The english version only exists as an e-publication.
Vad menas med folkbildning? Den korta men mångbottnade frågan utgör stommen i denna bok. Folkbild... more Vad menas med folkbildning? Den korta men mångbottnade frågan utgör stommen i denna bok. Folkbildningsverksamheter, i form av studiecirklar och folkhögskolekurser, samlar årligen stora delar av Sveriges befolkning. Eftersom folkbildningen anses ha stor betydelse för demokratin i landet ges den ett betydande statsbidrag. Men folkbildning förstås ofta också som något mer än en beteckning på det avgränsade område som staten beviljar anslag. Begreppet kan laddas med en rad olika innebörder. Det kan dyka upp när någon försöker beskriva ett kunskapsförmedlande TV-program eller en forskare som lyckas göra sig hörd bland allmänheten. Det förekommer när biblioteken och andra kulturinstitutioners samhällsroll kommer på tal.
I boken presenteras fyra forskares synsätt på folkbildning med syftet att bidra till en diskussion om begreppets innebörder. En rad olika frågor behandlas: Vilka innebörder kan vi spåra hos begreppet så som det används i politik och folkbildningsverksamhet? Hur kan man tänka kring folkbildning som studieobjekt i forskning? Hur kan forskare inom dagens akademiska system, med dess fokus på artikelproduktion för smala prestigefyllda internationella tidskrifter, förhålla sig till folkbildning som ideal? Hur kan vi förstå skönlitteraturens betydelse för folkbildningen?
Boken vänder sig till forskare, folkbildare, studenter och andra som har ett intresse för folkbildning.
Det radikala medvetandegörandet -en snårig väg med fallgropar 85
Popular education (Folkbildning), a distinctive Swedish tradition of lifelong learning, has alway... more Popular education (Folkbildning), a distinctive Swedish tradition of lifelong learning, has always concerned itself with the relationship between learning, power and democracy in society rather than having a purely individualistic and instrumental approach to learning for employability, which has dominated policy and practice. Through the themes of power and democracy this book examines popular education's contribution to enhancing people's lives in communities, reflecting on wider significance, and explores its impact on the political culture of the state and the cultural politics of society within and outside Sweden, including the USA, Japan, Canada and Tanzania.
![Research paper thumbnail of I skärningspunkten mellan det globala och det lokala: Tolkningsprocesser och koalitionsbyggande i organiseringen av lokala sociala forum [At the Intersection of the Global and the Local: Interpretative Processes and the Construction of Coalitions in the Organization of Local Social Forums]](https://attachments.academia-assets.com/30906725/thumbnails/1.jpg)
[Swedish abstract below]
World Social Forum, and the worldwide appearance of regional, national ... more [Swedish abstract below]
World Social Forum, and the worldwide appearance of regional, national and local Social Forums (SF), is an important part of the movement for global justice. The aim of this thesis is to explore how the SF as a global phenomenon is interpreted and staged locally in Sweden. Central questions are: What local meanings are given to the SF phenomenon when it is introduced and organized in a local context? What relations are created between the various actors in this organizational process in terms of coalitions and power relations? How do the SFs relate to the Swedish institutionalized popular adult education? These questions are explored in the four articles on which this thesis rests. Ethnographic field studies of local organizational processes constitute the empirical basis of theoretically informed hermeneutic interpretations. A neo-gramscian perspective is used to analyze the SF as a potentially counter-hegemonic popular education phenomenon. This perspective has been complemented by mainly two theoretical concepts, that is, framing and symbolic capital. Results demonstrate how the emergence of SFs in Sweden is characterized by a widespread desire among various activists and organizations to build coalitions. In the establishment of SFs the institutionalized popular adult education play both the role of a source of economic and material resources and of being a link between various organizations. However, in the wide and formally open organizational process, specific distinctions and hierarchies arise that might neutralize the SF’s ideological impact and its potential for counter-hegemonic coalition construction. Finally, a Swedish academic debate on the concept of “folkbildning” (popular adult education) is addressed. It is argued that there is a need to widen the scope of this debate to more frequently focus on global (popular) educational phenomena (such as the social forums) in research on “folkbildning”, and not only pay attention to “typical” national or Nordic institutions and traditions.
World Social Forum, och framväxten av regionala, nationella och lokala sociala forum världen över, är en viktig del av den globala rättviserörelsen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur den globala företeelsen sociala forum tolkas och utformas lokalt i Sverige. Frågor som behandlas i de fyra artiklar avhandlingen vilar på är: Vilka innebörder får den globala företeelsen sociala forumen i den interaktion som uppstår när den introduceras och organiseras i en lokal kontext? Vilka relationer uppstår mellan olika aktörer i denna organiseringsprocess med avseende på interna maktordningar, tolkningsföreträden och politiska koalitioner? Hur ser relationen ut mellan de sociala forumen och den institutionaliserade folkbildningen? Etnografiska fältstudier bildar underlag för hermeneutiska tolkningar vilandes på en teoretisk förförståelse. Ett neo-gramscianskt perspektiv används för att analysera de sociala forumen som en potentiellt mothegemonisk folkbildningsföreteelse. Perspektivet kompletteras med huvudsakligen två teoretiska begrepp – inramning och symboliskt kapital – som används för att belysa de interna förhandlingarna och tolkningsprocesserna i organiseringsarbetet. Resultaten visar att de framväxande sociala forumen i Sverige karakteriseras av en utbredd strävan bland olika aktivister och organisationer efter att bygga koalitioner. I etableringen av forumen spelar den institutionaliserade folkbildningen en roll dels i form av att den ger ekonomiskt stöd, dels genom att fungera som en länk mellan olika organisationer. I den breda och formellt öppna organisatoriska processen skapas emellertid specifika gränsdragningar och hierarkier som kan neutralisera de sociala forumens ideologiska genomslag och dess förmåga att skapa mothegemoniska koalitioner. Avslutningsvis argumenteras för en vidgning av folkbildningsforskningen till att i större utsträckning fokusera globala folkbildningsföreteelser, och inte bara begränsa sig till ”specifikt” svenska eller nordiska traditioner och institutioner.
Aktivister: Sociala forum, globala sociala rörelser och demokratins förnyelser
Journal Articles by Henrik Nordvall
International Journal of Lifelong Education, 2023
This article reports an empirical case study of a community self-help group (chama) in Western Ke... more This article reports an empirical case study of a community self-help group (chama) in Western Kenya, utilising the study circle model promoted by a Swedish non-governmental organisation. Methodologically, it is a qualitative study using semi-structured interviews and participant observation for data collection. The results show that the study circle idea was transferred and translated through a locally pre-existing social infrastructure for learning, i.e. a farming collective organised and based on the widespread Kenyan tradition of chama. When the chama embraced the study circle and made local sense of it, they did so by mainly sticking to the same form of meetings and activities they previously had. The added value of referring to the activity as a study circle was that it expanded the group's networks and increased its chances to invite specialists for consultation. Also, some increase in status for the group compared to other (non-study circle) chamas was noted.
Education Inquiry, 2021
This article explores the role of popular education for migrants in a social movement context. Th... more This article explores the role of popular education for migrants in a social movement context. The aim of this study is to explore how migrants' societal involvement is enabled and constrained by participation in study circles organised in a local branch of the Swedish Workers' Educational Association (ABF). The study was designed and conducted in close cooperation with ABF. Drawing on the theory of practice architectures, the preconditions for involvement of migrant study circle participants in ABF are analysed using participant interview data. The analysis of culturaldiscursive, material-economic, and social-political arrangements shows how the study circles are highly integrated into various ethnic associations, thus preconditioning societal involvement with upholding an ethno-cultural heritage. Societal involvement is enabled as the participants can share social resources, information, and knowledge for both navigating in and relating to the local community and society at large. Societal involvement is constrained by scarce resources and challenges related to maintaining and developing constructive relationships, both within the group and in relation to the surrounding society.
Scandinavian Journal of Educational Research, 2021
Although elected representatives play an imperative role for the functioning of a formal democrac... more Although elected representatives play an imperative role for the functioning of a formal democracy, educational research has so far not given much attention to the education and training offered to this group of people. A democratic dilemma may arise in the design and organisation of this education that relate to local governance and policy processes. This paper investigates introductory education that Swedish municipalities offer to municipal councillors and explore the reasons behind its design. The study draws on a comprehensive set of empirical material, consisting of educational programmes from 261 Swedish municipalities and interviews with municipal representatives. The results suggest three different lines of reasoning, denoted system-oriented, relationship-oriented, and market-oriented lines, behind the design of this education. The importance of these results can be considered in relation to previous findings that a strained relation exist between elected representatives and local administrations in Sweden.
International Journal of Lifelong Education, 2020
Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy, yet parties have ... more Political parties are essential for the functioning of parliamentary democracy, yet parties have not received much attention in contemporary research on popular education. The aim of this article is to analyse the contemporary role of party-political education as a form of popular education in two labour movement parties in Sweden. The study is based on semi-structured interviews focusing on the reasoning behind the organisation of education in political parties. The interviews were conducted with ten interviewees who represented ABF (the Swedish workers’ educational association), the Left Party, and the Social Democratic Party. The thematic analysis resulted in four categories of roles ascribed to education in political parties: ideological training, training skilled members and leaders, training for a social infrastructure, and training for internal positioning and distinction. The first two categories correspond to knowledge-oriented roles, while the two last represent relationship-oriented roles. Findings show that party-political popular education still plays a significant role in contemporary Sweden. The shrinking member base of political parties creates challenges when new members and prospective representatives cannot be expected to have as extensive popular movement experience as previous representatives. In this situation, study activities are, to some extent, attributed more significance than previously.
Scandinavian Journal of Educational Research,, 2019
The aim of this study is to explore the contemporary role of the folk high school as an education... more The aim of this study is to explore the contemporary role of the folk high school as an educational pathway for Swedish MPs. Statistics from the folk high school register at Statistics Sweden are analysed. In summary, there are still quite a large number of former folk high school participants in the Swedish parliament (27%, 2014). The MPs' folk high school participation mainly took the form of short courses. Over time, the folk high schools have increasingly come to be used by members of parties on the left of the political spectrum. The folk high schools are commonly used as meeting places during the MPs' political career, and thus not only as an educational pathway to power, as emphasised in earlier research.
Adult Education Quarterly, 2019
Feminist educators often encounter different forms of resistance from both male and female partic... more Feminist educators often encounter different forms of resistance from both male and female participants. This article uses a neo-Gramscian theoretical perspective to discuss the importance of considering this resistance when analyzing the relationship between pedagogical design and outcomes. The study draws on survey data and participant observation from a case study of a workshop designed to raise awareness of gender issues. The results from a before-and-after survey show that the workshop had the opposite effect to the one intended in terms of changes in the participants’ perceptions of gender. Having a “failed case” as the center of attention, the article sheds light on the fragility of mainstream discourse on gender equality and the dilemmas of engaging in a struggle over common sense
Johan Lövgren and
Henrik Nordvall:
A short introduction to research
on the Nordic folk high schoo... more Johan Lövgren and
Henrik Nordvall:
A short introduction to research
on the Nordic folk high schools.
Nordic Studies in Education,
Vol. 37, 2-2017, pp. 61–68.
ISSN 1891-5914.
Although some shared characteristics
may be found among
folk high schools in the Nordic
countries - such as the role as a
pedagogical alternative to the
public-school system, the frequency
of boarding schools and
the informal relations between
teacher and student - they have
originated and developed differently.
Based on previous
research, this introduction points
out such national differences
related to both philosophical
foundations and geopolitical factors.
Before introducing the articles
for the thematic issue, a
table is presented which depicts
the number of folk high schools,
offered credits and types of
courses in each country.
I artikeln analyseras samspelet mellan den globala rättviserörel-sen och det svenska folkbildning... more I artikeln analyseras samspelet mellan den globala rättviserörel-sen och det svenska folkbildningsväsendet. Etnografiska fältstudier, dokumentana-lyser och enkätmaterial utgör den empiriska grunden för en fallstudie av interak-tionen mellan ABF och denna nya globala rörelse, med tonvikt på framväxten av lokala sociala forum. Begreppen mothegemonisk mobilisering och kooptering an-vänds för att analysera och diskutera samspelets påverkan på den globala rättviserö-relsens förmåga att utmana den dominerande samhällsordningen. Resultatet visar att samspelet präglas av en påtaglig organisatorisk integrering, förenande politiska teman samt överlappning i form av deltagare som bevistar både äldre folkbildnings-aktiviteter som studiecirklar och de nya sociala forumen. Detta understryker beho-vet av att problematisera föreställningar om konfliktförhållanden mellan »nya» och »gamla» rörelser, liksom denna statiska uppdelning i sig. I analysen framhålls att samverkan mellan ABF och den globala rättviserörelsen, inte främst bör reduceras till en fråga om statlig kooptering av radikala krafter i civilsamhället. Snarare aktualiserar studien behovet av att se konfliktlinjer som skär tvärs igenom staten och civilsamhället.
The worldwide emergence of Social Forums (SF), originating from Porto Alegre (Brazil) in 2001, is... more The worldwide emergence of Social Forums (SF), originating from Porto Alegre (Brazil) in 2001, is a key element in the movement for global justice. A growing body of literature on the forums concerns its function as a transnational venue for civil society and a global symbol for resistance against neoliberalism. However, little empirical research is carried out on the local meanings of the widespread SFs. This article reports on a case study on the organizational process of a local forum in a Swedish town. The analysis focuses on intra-coalitional interaction among activists from the labor movement, Attac and a local cultural institution. The importance of considering local framing processes and the often-neglected influence of fashion, when studying the emergence of social forums is emphasized. Findings show how the dichotomy the Old vs. the New became crucial in the framing process. Framed as a novelty contrasted with “old” socialist values, the SF was rejected by the labor movement activists as just another expression of a contemporary neoliberal trend of depolitization. Hence, the specific (and in this setting positive) meanings associated with the words "socialism" and "socialist" in Sweden, influenced by the historical role of the social democratic labor movement, became an important factor in the local framing process. Implications for the study of the social forum phenomenon are discussed.
Uploads
Books by Henrik Nordvall
precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om
folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska,
norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018.
Skriften är tänkt som ett verktyg för alla som har ett intresse av att
fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform. Förhoppningen är att den ska vara en resurs för forskare och studenter
med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom
folkhögskolans värld.
De frågeställningar som varit vägledande för studien är:
Vilken omfattning och variation har de utbildningar som kommunerna, partierna och folkbildningsorganisationerna erbjuder de kommunpolitiskt förtroendevalda?
Vilka typer av mål finns bakom dessa utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?
Vilken betydelse har dessa utbildningsarrangemang för kommunpolitiker?
Hur kan utbildningsarenor förstås i termer av styrning och maktutövning?
För att besvara dessa frågor har vi samlat och analyserat olika typer av data. Det rör sig om 261 kommuners program för utbildningar av fullmäktigeledamöter samt uppgifter från SCB om deltagande i studiecirklar och annan folkbildning bland landets 12 679 fullmäktigeledamöter. Vidare har totalt 47 semistrukturerade intervjuer genomförts, med utbildningsansvariga i partier, studieförbund och kommuner och med lokala politiker. Därutöver har vi även använt oss av information tillgänglig genom hemsidor, dokument och studiematerial producerade av partier, kommuner och andra organisationer med inriktning mot utbildning för kommunpolitiskt förtroendevalda.
Materialet har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv i avseendet att vi särskilt uppmärksammat utbildningsanordnares val rörande vad (vilket innehåll) som ska läras och hur, genom vilka upplägg, detta innehåll ska komma målgruppen till del samt varför utbildningars innehåll och upplägg ser ut som de gör och varför de överhuvudtaget genomförs.
Rapporten visar på en omfattande intern utbildningsverksamhet i partiernas regi i form av studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala utbildningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande, både när det gäller omfattning och hur partierna organisar sin utbildningsverksamhet. Fyra huvudtyper av skäl som berättigar utbildningarna återfinns dock genomgående i partierna. Ett handlar om att utveckla partiet som organisation genom att stärka olika organisatoriska funktioner och skapa en infrastruktur för kommunikation och nätverkande inom partiet. Ett annat handlar om ideologisk skolning. Ett tredje om att utbildningarna ska stärka kompetensen hos enskilda företrädare så att de ur partiets perspektiv blir bättre i sin roller som politiker. Ett fjärde skäl är att stärka en känsla av engagemang hos medlemmar och företrädare.
I vilken utsträckning utbildningarna är nationellt organiserade och styrda beträffande innehåll och upplägg varierar mellan partierna. Centerpartiet och Socialdemokraterna har exempelvis en tydligt framträdande stegstruktur i sin utbildningsverksamhet. I de övriga partierna finns en tendens till modulsystem där ordningen för utbildningars genomförande inte är lika tydlig.
Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund som omfattas av statens folkbildningsanslag. Graden av deltagande i studieförbundsorganiserad verksamhet skiljer sig dock åt även mellan de sju riksdagspartier som är medlemmar av studieförbund. Av samtliga fullmäktigeledamöter valda 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet organiserad av något studieförbund under valåret. Deltagandet är generellt högre i landsbygdskommuner än i storstäder och dess pendlingskommuner. Vanligast är folkbildningsdeltagandet bland socialdemokratiska och centerpartistiska fullmäktigeledamöter (57 procent för båda). Minst vanligt är folkbildningsdeltagandet bland sverigedemokrater (7 procent) och moderater (13 procent).
Kommunernas utbildningar för fullmäktigeledamöter saknar nationell läroplan eller motsvarande. Det åligger varje kommun att själva utforma sina utbildningar. Ändå framstår de utbildningsprogram som kommunerna utvecklar som förhållandevis lika. Det rör sig i huvudsak om någon eller några utbildningsdagar efter mandatskifte och dessa bygger i huvudsak på föredrag av sakkunniga i frågor som rör lagstiftning och kommunens organisation. När det gäller skäl för val av utbildningars genomförande och utformning är det vanligaste sådana att utbildningen ses som viktig för att det demokratiska systemet ska fungera på ett korrekt och rättssäkert sätt. Ett annat skäl som anförs gäller behovet av att skapa fungerande relationer mellan politiker och förvaltning samt mellan politiker av olika hemvist. Ett tredje sätt att resonera tar fasta på att det rör sig om ett val utifrån en marknad av utbildningar med denna inriktning där utbud, kostnad och kommunens begränsade ekonomiska resurser vägs mot varandra
I viss mån framstår det som att partiernas och kommunernas utbildningar kompletterar varandra i så mån att kommunpolitiker med erfarenhet av båda anser att de bidrar med olika typer av kunskaper som båda behövs i det politiska arbetet. Samtidigt vittnar deltagare också om att kommunens utbildningar till sin form, med dess ofta monologiska karaktär, framstår som svårtillgängliga och inte särskilt entusiasmerande.
Avslutningsvis pekar vi på behovet av fördjupad kunskap om det utbildningssammanhang som omgärdar partipolitiken och det kommunpolitiska arbetet. Området tenderar falla mellan stolarna då forskning om politik och partier präglas av andra ingångar än den didaktiska, emedan den didaktiska forskningen vanligen berör skolsammanhang och inte politik och partier. Vidare pekar rapporten på behovet av att skapa sammanhang för kunskaps- och erfarenhetsutbyten i didaktiska frågor för kommunala tjänstepersoner som ansvarar för utbildning av förtroendevalda. Ur ett demokratiskt perspektiv finns dubbla motiv för att uppmärksamma kommunens utbildningar för politiker. Dels kan dessa potentiellt ge folkvalda verktyg att utföra sina uppdrag. Dels rymmer utbildningarna i sig en maktdimension då utformningen av dem har betydelse för hur folkvaldas möjlighet till inflytande, exempelvis i relation till tjänstepersoner, tolkas och definieras.
I boken presenteras fyra forskares synsätt på folkbildning med syftet att bidra till en diskussion om begreppets innebörder. En rad olika frågor behandlas: Vilka innebörder kan vi spåra hos begreppet så som det används i politik och folkbildningsverksamhet? Hur kan man tänka kring folkbildning som studieobjekt i forskning? Hur kan forskare inom dagens akademiska system, med dess fokus på artikelproduktion för smala prestigefyllda internationella tidskrifter, förhålla sig till folkbildning som ideal? Hur kan vi förstå skönlitteraturens betydelse för folkbildningen?
Boken vänder sig till forskare, folkbildare, studenter och andra som har ett intresse för folkbildning.
World Social Forum, and the worldwide appearance of regional, national and local Social Forums (SF), is an important part of the movement for global justice. The aim of this thesis is to explore how the SF as a global phenomenon is interpreted and staged locally in Sweden. Central questions are: What local meanings are given to the SF phenomenon when it is introduced and organized in a local context? What relations are created between the various actors in this organizational process in terms of coalitions and power relations? How do the SFs relate to the Swedish institutionalized popular adult education? These questions are explored in the four articles on which this thesis rests. Ethnographic field studies of local organizational processes constitute the empirical basis of theoretically informed hermeneutic interpretations. A neo-gramscian perspective is used to analyze the SF as a potentially counter-hegemonic popular education phenomenon. This perspective has been complemented by mainly two theoretical concepts, that is, framing and symbolic capital. Results demonstrate how the emergence of SFs in Sweden is characterized by a widespread desire among various activists and organizations to build coalitions. In the establishment of SFs the institutionalized popular adult education play both the role of a source of economic and material resources and of being a link between various organizations. However, in the wide and formally open organizational process, specific distinctions and hierarchies arise that might neutralize the SF’s ideological impact and its potential for counter-hegemonic coalition construction. Finally, a Swedish academic debate on the concept of “folkbildning” (popular adult education) is addressed. It is argued that there is a need to widen the scope of this debate to more frequently focus on global (popular) educational phenomena (such as the social forums) in research on “folkbildning”, and not only pay attention to “typical” national or Nordic institutions and traditions.
World Social Forum, och framväxten av regionala, nationella och lokala sociala forum världen över, är en viktig del av den globala rättviserörelsen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur den globala företeelsen sociala forum tolkas och utformas lokalt i Sverige. Frågor som behandlas i de fyra artiklar avhandlingen vilar på är: Vilka innebörder får den globala företeelsen sociala forumen i den interaktion som uppstår när den introduceras och organiseras i en lokal kontext? Vilka relationer uppstår mellan olika aktörer i denna organiseringsprocess med avseende på interna maktordningar, tolkningsföreträden och politiska koalitioner? Hur ser relationen ut mellan de sociala forumen och den institutionaliserade folkbildningen? Etnografiska fältstudier bildar underlag för hermeneutiska tolkningar vilandes på en teoretisk förförståelse. Ett neo-gramscianskt perspektiv används för att analysera de sociala forumen som en potentiellt mothegemonisk folkbildningsföreteelse. Perspektivet kompletteras med huvudsakligen två teoretiska begrepp – inramning och symboliskt kapital – som används för att belysa de interna förhandlingarna och tolkningsprocesserna i organiseringsarbetet. Resultaten visar att de framväxande sociala forumen i Sverige karakteriseras av en utbredd strävan bland olika aktivister och organisationer efter att bygga koalitioner. I etableringen av forumen spelar den institutionaliserade folkbildningen en roll dels i form av att den ger ekonomiskt stöd, dels genom att fungera som en länk mellan olika organisationer. I den breda och formellt öppna organisatoriska processen skapas emellertid specifika gränsdragningar och hierarkier som kan neutralisera de sociala forumens ideologiska genomslag och dess förmåga att skapa mothegemoniska koalitioner. Avslutningsvis argumenteras för en vidgning av folkbildningsforskningen till att i större utsträckning fokusera globala folkbildningsföreteelser, och inte bara begränsa sig till ”specifikt” svenska eller nordiska traditioner och institutioner.
Journal Articles by Henrik Nordvall
Henrik Nordvall:
A short introduction to research
on the Nordic folk high schools.
Nordic Studies in Education,
Vol. 37, 2-2017, pp. 61–68.
ISSN 1891-5914.
Although some shared characteristics
may be found among
folk high schools in the Nordic
countries - such as the role as a
pedagogical alternative to the
public-school system, the frequency
of boarding schools and
the informal relations between
teacher and student - they have
originated and developed differently.
Based on previous
research, this introduction points
out such national differences
related to both philosophical
foundations and geopolitical factors.
Before introducing the articles
for the thematic issue, a
table is presented which depicts
the number of folk high schools,
offered credits and types of
courses in each country.