Julie d'Aubigny - Wikipedia
Jump to content
Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Julie d
Aubigny
Genys
Julie d'Aubigny
1673
Paris
Mernans
1707
Kenedhlogeth
Ruwvaneth Frynk
Galwesigeth
gwarier, kaner opera, swordfighter
Sort
lev
mezzo-soprano, kontralto
Julie d'Aubigny
1673
1707
), moy aswonnys avel
Mademoiselle Maupin
po
La Maupin
, o kanores gwari kan a'n 17ves kansvledhen. Y hwodhor boghes yn sur a-dro dh'y bewnans. Yn hy thermyn hy honan yth esa meur a gyhwedhlow, kows flows ha hwedhlow liwus a-dro dh'y bewedh ewynek ha hy resegva meur hy thervans. A-wosa, hemm a wrug aweni lies portrayansow fugiethek ha skyllfugiethek.
Bewnans a-varr
golegi
pennfenten
Julie d'Aubigny a veu genys yn 1673 dhe Gaston d'Aubigny, skrifennyas dhe Louis de Lorraine-Guise, yurl d'Armagnac, Mester an Mergh rag Myghtern Louis XIV. Hy thas a dhyski pajys an lys, ytho y vyrgh a dhyski donsya, redya, delinya ha skyrmya gans an bajys.
Hy thas a erviras dhe skyrmya gans neb tantor possybyl, mes hi a dhallathas kerensa gudhys gans y vester, an yurl d'Armagnac. Mes, wosa serri gans hy gnas gwyls, an yurl d'Armagnac a wrug dhedhi demedhi gans Sieur de Maupin a Saint-Germain-en-Laye yn 1687. Hi a dheuth ha bos Madame de Maupin (po yn sempel "La Maupin", herwydh an gis frynk). A-dermyn berr, hy gour a waynyas offis menystrek yn Pow Frynk soth, mes hi a wrug gortos yn
Paris
Yowynkneth
golegi
pennfenten
A-dro dhe 1687, y teuth ha bos D'Aubigny omvyskys gans is-mester skyrmya henwys Sérannes. Pan assayas Is-Pennhembrenkyas an Kreslu Gabriel Nicolas de la Reynie dhe synsi Sérannes rag ladha den yn skyrm anlaghel, La Maupin hag ev a fias a'n sita dhe Marseille.
War'n fordh, D'Aubigny ha Sérannes a wre dendil bewnans dre wul diskwedhyansow skyrmya ha kana yn diwottiow hag erel. Ha hi ow viajya ha performya y'n diskwedhyansow ma, La Maupin a wiska dillas gorow. Ny wrug hi kudha hy dhe vos
benyn
. Unweyth, pan leveris den medhow bos res dhedhi bos den awos hy sleyneth skyrmya, hi a ygoras hy hevis dhe'n stevel.
Pan dhrehedhas hi Marseille, hi a junyas an kompani gwari kan restrys gans Pierre Gaultier, yn-dann hy hanow dibries. D'Aubigny a dhiberthas Paris ha metya gwarier koth henwys Maréchal yn ogas dhe Poitiers. Ev a dhyskas dhedhi bys pan wethhas y gleves medhwenep. Dhana, hi eth dhe Paris.
Gwari Kan
golegi
pennfenten
Opéra Paris a arvethas La Maupin yn 1690, wosa hy nagha yn kynsa le. Hi a wrug hy diskwedhans kynsa avel Athena yn
Cadmus et Hermione
gans Jean-Baptiste Lully y'n keth bledhen. Hi a berformya yn fenowgh gans an Opéra, ow kana avel soprano yn hynsa, ha wosa henna yn hy efander moy natural kontralto. Marquis de Dangeau a skrifas yn y jornal bos hy lev "an tekka y'n bys".
La Maupin a gana yn gwariow kan gans Pascal Collasse, André Cardinal Destouches hag André Campra. Yn 1702, André Campra a skrifas rann Clorinde yn
Tancrède
yn arbennik efander
bas-dessus
(kontralto). Hi a ganas rag an lys dhe Versailles lies gweyth. Hi a omdhiskwedhas rag an diwettha tro yn
La Vénitienne
gans Michel de La Barre yn 1705.
Hi a dheuth ha bos omdennys a wari kan yn 1705. Dell leverir, hi a dhallathas kara benyn, ansur hy honanieth. Kerens an venyn na a'y danvonas dhe lenji, mes y hwrug La Maupin hy holya ha dalleth hy vysytya ena. A-verr spys, lenes koth a verwis. D'Aubigny a ladras an korf, y worra yn stevel hy hares hag enowi tan y'n lenji.
Y krysir hi dhe verwel yn 1707, 33 hy bloodh.
Yma'n erthygel ma owth usya an
Furv Skrifys Savonek
a-barth Kernowek kres.
Dhyworth "
Klassys
Erthyglow y'n FSS
Dinethyansow 1673
Drogoberoresow
Frynkesow
Kanoresow
LKDT
Mernansow 1707
Julie d'Aubigny
Keworra testen