Kobolt – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Kobolt
Nummer
27
Tecken
Co
Grupp
Period
Block
Co
Rh
Järn
Kobolt
Nickel
Ar
] 3d
4s
27
Co
Elektrolytiskt raffinerat kobolt.
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa
58,933194(3)
Utseende
Hård glänsande grå metall
Fysikaliska egenskaper
Densitet
vid
r.t.
8,90 g/cm
– flytande, vid smältpunkten
8,86 g/cm
Aggregationstillstånd
Fast
Smältpunkt
1 768
(1 495
°C
Kokpunkt
3 200 K (2 927 °C)
Molvolym
6,67 ×
10
−6
m³
mol
Smältvärme
17,2
kJ
mol
Ångbildningsvärme
390
kJ
mol
Specifik värmekapacitet
421
/(
kg
Molär värmekapacitet
24,81
/(
mol
Ångtryck
Tr.
Pa
10
100
1 k
10 k
100 k
Te.
1 790
1 960
2 165
2 423
2 755
3 198
Atomära egenskaper
Atomradie
135 (152)
pm
Kovalent radie
Low-spin: 126 ± 3
pm
High-spin: 150 ± 7
pm
Elektronaffinitet
63,7
kJ
mol
Jonisationspotential
Första: 760,4 kJ/mol
Andra: 1 648 kJ/mol
Tredje: 3 232 kJ/mol
Fjärde: 4 950 kJ/mol
Lista
Arbetsfunktion
eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration
Ar
] 3d
4s
per skal
2, 8, 15, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd
−3, −1, +1,
+2
+3
, +4, +5
Oxider
basicitet
amfoterisk
Elektronegativitet
1,88 (
Paulingskalan
1,84 (
Allenskalan
Normalpotential
−0,28
(Co
2+
+ 2 e
→ Co)
Diverse
Kristallstruktur
Hexagonal tätpackad
(hcp)
Ljudhastighet
4720
m/s
Termisk expansion
13
µm
/(
(25
°C
Värmeledningsförmåga
100
/(
Elektrisk konduktivitet
16,7 × 10
/(
Elektrisk resistivitet
62,4
nΩ
(20
°C
Magnetism
Ferromagnetisk
Youngs modul
209 GPa
Skjuvmodul
75 GPa
Kompressionsmodul
180 GPa
Poissons konstant
0,31
Mohs hårdhet
Vickers hårdhet
1043 MPa
Brinells hårdhet
470–3000 MPa
Identifikation
CAS-nummer
7440-48-4
Pubchem
104730
RTECS-nummer
GF8750000
Historia
Namnursprung
Från
tyska
Kobold
, ”goblin”.
Upptäckt
Georg Brandt
(1732)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel
Koboltisotoper
Nuklid
NF
1/2
ST
SE
(M
eV
SP
56
Co
{syn.}
77,27
4,566
56
Fe
57
Co
{syn.}
271,79
0,836
57
Fe
58
Co
{syn.}
70,86 d
2,307
58
Fe
59
Co
100
Stabil
60
Co
{syn.}
5,2714 a
2,824
60
Ni
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad
Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
Hälsofarlig
H-fraser
H334
H317
H413
P-fraser
P261
P280
P342+311
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
Hälsovådlig
(Xn)
R-fraser
R42/43
R53
S-fraser
S(2)
S22
S24
S37
S61
NFPA 704
SI-enheter
och
STP
används om inget annat anges.
Kobolt
[ko´bolt el. kå´bolt] är ett hårt, silvergrått,
metalliskt
grundämne
med kemiskt tecken Co. Kobolt är
ferromagnetiskt
med en
curietemperatur
på 1
388
K (1
115 °C).
Historia
redigera
redigera wikitext
Det tyska namnet Kobalt användes under
medeltiden
för vissa malmer som inte gav metaller, utan endast giftiga ångor vid reduktion. De ansågs vara förtrollade av bergtroll, så kallade
kobolder
ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverka malmen i gruvor.
10
Den svenske kemisten
Georg Brandt
isolerade kobolt på 1730-talet och visade att det är kobolt som ger den blå färgen i
smalt
, det
pigment
som länge använts bland annat för att blåfärga glas och glasyr. Tidigare trodde man att det kom från
vismut
Toxicitet
redigera
redigera wikitext
Det är ovanligt med koboltförgiftningar, men förekommer vid exponering av högre doser. Flera system i kroppen kan då påverkas, däribland hjärta och lungor.
11
Kobolt kan även vara cancerframkallande vid hög exponering.
12
13
Användningsområden
redigera
redigera wikitext
Metallindustri
redigera
redigera wikitext
Kobolt förekommer i olika
legeringar
för att ge ökad brottstyrka, motstånd mot
syreangrepp
eller av dess magnetiska egenskaper. En vanlig legering är magnetiska
alnico
som bland annat används till
magnet
för
mikrofoner
och
högtalare
Kobolt används ofta i
litiumjonbatterier
, uppladdningsbara batterier där
litiumkoboltoxid
är vanligt som aktivt material i den positiva polen.
14
Inte minst den ökande tillverkningen av
elbilar
bidrar till en allt större efterfrågan på kobolt, och billigare alternativ söks.
15
16
Hårdmetall
redigera
redigera wikitext
Kobolt är det vanligast förekommande ämnet att användas som bindefas, då det tillsammans med
volframkarbid
bildar
hårdmetall
17
18
Strålkälla
redigera
redigera wikitext
Isotopen kobolt-60 är en kraftig strålkälla (
gammastrålning
) som kan användas för cancerbehandling, sterilisering av sjukhusutrustning och livsmedel, materialprovning med mera. Denna isotop kan framställas genom att bestråla "normalt" stabilt kobolt-59 med neutroner. Traditionellt har detta skett i forskningsreaktorer, men på grund av en åldrande flotta av dessa har det på senare tid (2010) även börjat utföras som en sidoprocess i kraftproducerande reaktorer.
19
Särskilda behållare med kobolt-59 förs in i härden, och kan efter en viss tid tas ut och tömmas på omvandlat kobolt-60.
Oönskad förekomst i kärnkraftverk
redigera
redigera wikitext
Processen att stabilt kobolt-59 omvandlas till radioaktivt kobolt-60 sker även oönskat i kärnkraftverk, då fragment av kobolthaltiga komponenter (till exempel ventilers glidytor) kan nötas av eller kemiskt lösas ut och följa med in i reaktorn. Framförallt för
kokvattenreaktorer
(BWR) har detta visat sig kunna bli en dominerande källa till stråldoser till personal, och stora ansträngningar har gjorts för att hitta ersättningsmaterial med lägre halter av kobolt, samt att anpassa kemi-parametrar i processen för att minska upplösning och transport av kobolt.
20
Halveringstiden för kobolt-60 är cirka 5 år, vilket gör att stråldosen redan efter några decennier minskat till bråkdelar av den ursprungliga och ger helt försumbara dosbidrag i längre tidsperspektiv.
Färgpigment
redigera
redigera wikitext
Kobolt används i flera
pigment
, däribland
koboltblått
. Fram till 1900-talet var kobolts största användningsområde framställning av
smalt
, ett blått pigment för såväl målningsfärger som för glas och keramik.
21
Vitamin B
12
redigera
redigera wikitext
Vitaminet B
12
har fått sitt namn
kobalamin
efter kobolt som utgör en central atom i dess sammansättning.
10
Vitamin B
12
är nödvändigt för kroppens produktion av
röda blodkroppar
och bildandet av
myelin
som bidrar till
nervsystemets
funktion.
Kärnvapen
redigera
redigera wikitext
Teoretiskt kan kobolt tillsättas kärnvapen för att utöka den radioaktiva verkan. I en sådan så kallad
koboltbomb
utsätts kobolt vid detonation för strålning som gör det
radioaktivt
med lång
halveringstid
Förekomst
redigera
redigera wikitext
Kobolt förekommer i mineralen
koboltglans
smaltit
och
erytrit
Kobolt i Sverige
redigera
redigera wikitext
Tidigare har kobolt brutits i
Los koboltgruva
Hälsingland
och
Vena koboltgruvor
Närke
22
Andra platser för brytning av koboltmineral var Gladhammar, Tunaberg, Håkansboda (i Västmanland) och Riddarhyttan.
23
Möjliga nya förekomster finns i
Ahmavuoma
, som ligger mellan
Lannavaara
och
Lainio
, nära
Vittangi
24
25
och i
Oviken
Bergs kommun
26
Kobolt i Finland
redigera
redigera wikitext
Kobolt utvinns i viss utsträckning av
Terrafame
i multimetallgruvan
Talvivaara
i Finland.
Se även
redigera
redigera wikitext
Konfliktresurs
Källor
redigera
redigera wikitext
”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”
IUPAC
Läst 18 februari 2021
J.D. Donaldson, D. Beyersmann:
Cobalt and Cobalt Compounds
in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim,
doi
10.1002/14356007.a07_281.pub2
Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang:
Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks.
I:
Journal of Chemical & Engineering Data.
56, 2011, S.
328–337,
doi
10.1021/je1011086
Harry H. Binder:
Lexikon der chemischen Elemente
, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999,
ISBN 3-7776-0736-3
Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing:
Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper
. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005,
ISBN 978-3-11-017485-4
, S.
361.
Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan
(1997).
Chemistry of the Elements
(2nd). Butterworth-Heinemann. sid.
1117–1119.
ISBN 0-08-037941-9
Royal Society of Chemistry –
Visual Element Periodic Table
– Online Etymological Dictionary
Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011
”Södermanland, Kobolt - Co”
(pdf). Kungliga vetenskapsakademien. Arkiverad från
originalet
den 11 augusti 2010
Läst 23 november 2009
Irfan Sheikh:
Cobalt Poisoning: A Comprehensive Review of the Literature
Med Toxicol Clin Forens Med. 2016,2:2. Läst 9 april 2018.
Cobalt and Cobalt Compounds
i:
lARe Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans
: Volume 52 (1991)
WHO
. Läst 10 april 2018.
Metallic Cobalt Particles (with or without Tungsten Carbide)
: Summary of Data Reported and Evaluation
i:
lARe Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans
: Volume 86 (2006)
WHO
. Läst 10 april 2018.
Batteriets historia
, Batteriföreningen. Läst 13 mars 2021.
Litium-jon-batterier
Arkiverad
23 januari 2022 hämtat från the
Wayback Machine
, Institutionen för kemi - Ångström, Uppsala universitet. Läst 13 mars 2021.
Chengjian Xu et al.
Future material demand for automotive lithium-based batteries
Communications Materials
, 2020. Läst 13 mars 2021.
Pulvermetallurgi
, Björn Uhrenius, Läromedel KTH, (2000), Läst 13 februari 2015
”Material i arbetsstycket”
Sandvik Coromant
Läst 17 september 2021
”Clinton's cobalt campaign”
. WNN - World Nuclear News. 20 januari 2010
Läst 20 juli 2018
Daniel M. Wells
(2011).
”Cobalt Reduction Sourcebook”
. EPRI - Electric Power Research Institute
Läst 20 juli 2018
”NE - Smalt”
. Nationalencyklopedin
Läst 23 november 2009
Enghag, Per
(1998).
Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 1. Några viktiga teknikmetaller
. Stockholm: Industrilitteratur. sid.
218–230.
ISBN 91-7548-511-7
"Kobolt", Nordisk familjebok, tredje upplagan, band 11, spalt 928, 1929
Drömmen om nya gruvor
i Nya Socialdemokraten den 26 juni 2017”
. Arkiverad från
originalet
den 7 januari 2018
Läst 16 december 2017
Talga mining vill undersöka Ahmavuoma
i Norrländska Socialdemokraten den 15 maj 2017”
. Arkiverad från
originalet
den 19 maj 2017
Läst 16 december 2017
Nu startar kampen mot gruvbrytning i Oviken
på www.metallerochgruvor.se den 4 maj 2016”
. Arkiverad från
originalet
den 17 december 2017
Läst 16 december 2017
Periodiska systemet
10
11
12
13
14
15
16
17
18
He
Li
Be
Ne
Na
Mg
Al
Si
Cl
Ar
Ca
Sc
Ti
Cr
Mn
Fe
Co
Ni
Cu
Zn
Ga
Ge
As
Se
Br
Kr
Rb
Sr
Zr
Nb
Mo
Tc
Ru
Rh
Pd
Ag
Cd
In
Sn
Sb
Te
Xe
Cs
Ba
Lu
Hf
Ta
Re
Os
Ir
Pt
Au
Hg
Tl
Pb
Bi
Po
At
Rn
Fr
Ra
Lr
Rf
Db
Sg
Bh
Hs
Mt
Ds
Rg
Cn
Nh
Fl
Mc
Lv
Ts
Og
La
Ce
Pr
Nd
Pm
Sm
Eu
Gd
Tb
Dy
Ho
Er
Tm
Yb
Ac
Th
Pa
Np
Pu
Am
Cm
Bk
Cf
Es
Fm
Md
No
Metaller
Halvmetall
Icke-metaller
Okända kemiska egenskaper
Alkalimetall
Alkalisk jordartsmetall
Lantanoid
Aktinoid
Övergångsmetall
Övrig metall
Diatomisk
icke-metall
Polyatomisk
icke-metall
Ädelgas
Auktoritetsdata
LCCN
sh85027513
GND
4070047-1
BNF
cb119794179
(data)
NDL
00566072
NKC
ph543047
Hämtad från ”
Kategorier
Grundämnen
Kobolt
Dolda kategorier:
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Kobolt
Nytt ämne