Nederländerna – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Koordinater
52°N
5°Ö
52°N 5°Ö
52; 5
Från Wikipedia
För regionen Nederländerna, se
Nederländerna (region)
För regionen Holland, se
Holland (region)
Nederländerna
Nederland
Flagga
Statsvapen
Valspråk
Je maintiendrai
franska
för "Jag skall stå fast")
Nationalsång:
Wilhelmus van Nassouwe
läge
Huvudstad
Amsterdam
(formell),
Haag
(administrativ)
Största stad
Amsterdam
(cirka 918
000 inv.)
Officiellt språk
Nederländska
Statsskick
Konstitutionell monarki
Kung
Willem-Alexander
Premiärminister
Rob Jetten
Nationalförsamling
Generalstaterna
Överhus
Första kammaren
Underhus
Andra kammaren
Självständighet
Spansk-nederländska kriget
(av
Spanien
Deklarerad
26 juli
1581
Erkänd
30 januari
1648
Yta
Totalt
41 543
km²
134:e
Vatten
(%)
18,41
Demografi
2019
års uppskattning
17 424 978
64:e
Befolkningstäthet
520 inv./km²
26:e
BNP
PPP
2023
års beräkning
Totalt
1,291 biljoner
USD
28:e
Per capita
72 973
USD
13:e
BNP
(nominell)
2023
års beräkning
Totalt
1,080 biljoner
USD
17:e
Per capita
61 098
USD
11:e
Ginikoefficient
(2021)
26,4
HDI
(2021)
0,941
10:e
Valuta
Euro
EUR
Tidszon
CET
UTC
+1)
Sommartid
CEST
UTC
+2)
Topografi
Högsta punkt
Mount Scenery
(i
Nederländska Antillerna
),
887
m ö.h.
Vaalserberg
(i det egentliga Nederländerna),
322 m ö.h.
Största sjö
IJsselmeer
1250
km²
Nationaldag
Koningsdag
(normalt
27 april
Befrielsedagen
5 maj
Nationalitetsmärke
NL
Toppdomän
.nl
Landsnummer
31
Amsterdam
omnämns som huvudstad i landets konstitution, medan
Haag
är säte för kungen och regeringen.
I Nederländerna är
västfrisiska
ett officiellt minoritetsspråk. förutom i
Friesland
där det är ett officiellt språk).
Före 2002:
Gulden
Nederländerna
nederländska
Nederland
IPA
/ˈne:dərlɑnt/
frisiska
Nederlân
), traditionellt ofta kallat
Holland
, är ett
land
Västeuropa
Landet gränsar till
Nordsjön
i norr och väster,
Belgien
i söder och
Tyskland
i öster. Till Nederländerna hör även
kommunerna
Bonaire
Saba
och
Sint Eustatius
Karibien
. Nederländerna,
Aruba
Curaçao
och
Sint Maarten
bildar tillsammans
Konungariket Nederländerna
Nederländernas
huvudstad
är
Amsterdam
, men
regeringen
och
generalstaterna
har säte i
Haag
, där också
monarken
har sitt
residens
Officiellt språk
är
nederländska
Västfrisiska
är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i
provinsen
Friesland
. Ytterligare erkända regionala
språk
, dock inte med samma status som västfrisiska, är
lågsaxiska
och
limburgiska
. På
Bonaire
är
papiamento
officiellt språk, på
Saba
och
Sint Eustatius
engelska
. Med cirka 400
invånare
km²
är Nederländerna det
befolkningstätaste
landet i
Europa
mikrostater
borträknade).
Landet deltog i grundandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen
1951, vilken senare utvecklades till
Europeiska unionen
. Nederländerna är även medlem i
militäralliansen
Nato
sedan den grundades 1949.
Namn
redigera
redigera wikitext
Nederländerna brukar i vardagligt tal ofta benämnas
Holland
, vilket är en vanlig traditionell
synonym
eller
exonym
för landet världen runt.
Namnet används numera främst informellt men har historiskt använts som
formellt
namn för landet av flera olika länder.
källa
behövs
I Sverige har såväl namnet Nederländerna
som Holland
10
använts i officiella sammanhang.
Historiskt syftar namnet Holland på den historiska
regionen vid samma namn
som är uppdelad i de nederländska provinserna
Nord
- och
Sydholland
. Då dessa tidigare var de mest utvecklade och i egenskap av kustprovinser hade mer kontakt med andra länder kom nederländare att kallas för holländare i andra länder.
Användandet av Holland som synonym för Nederländerna kan uppfattas som exkluderande och nedsättande, i synnerhet för personer som inte bor i Nord- eller Sydholland.
11
Den nederländska regeringen arbetar aktivt för att användandet av ordet Holland ska avvecklas internationellt.
12
2019 valde landet att tävla i
Eurovision Song Contest 2020
under namnet Nederländerna istället för Holland.
12
Historia
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Nederländernas historia
Under
Karl V
, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av
Spanien
, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens
Belgien
ingick. Efter det
spansk-nederländska kriget
mot Karl V:s son
Filip II av Spanien
, växte den norra delen, under namnet
De sju förenade Nederländernas republik
, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under
1600-talet
. Perioden kallas den
Nederländska stormaktstiden
Kolonier
och handelsstationer etablerades över hela världen.
Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.
13
Under
Napoleon I
införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de
österrikiska Nederländerna
och med
Luxemburg
1815.
Belgien
bröt sig loss
1830
. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung
Vilhelm III
:s död. Under
1800-talet
industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i
första världskriget
och i inledningen av
andra världskriget
, men ockuperades trots detta av
Nazityskland
i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom
Benelux
och
EG
. Nederländerna blev också medlemmar i
Nato
När
Europeiska kol- och stålgemenskapen
skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.
Geografi
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Nederländernas geografi
Karta över Nederländerna.
Med en storlek på 41
543 kvadratkilometer är Nederländerna något större än
Schweiz
men mindre än
Danmark
Topografi och hydrografi
redigera
redigera wikitext
Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se
karta
). Högsta punkten är med sina 321 meter
Vaalserberg
i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan
Belgien
och
Tyskland
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen
Flevoland
. Dessa områden kallas
poldrar
. Den stora havsviken
Zuiderzee
avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallen
Afsluitdijk
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna
Lek
Waal
och
Maas
. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.
Klimat
redigera
redigera wikitext
Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Styre och politik
redigera
redigera wikitext
Nederländerna var
en republik
från
1581
till
1806
. Därefter, fram till 1810, blev det den franska lydstaten
kungariket Holland
, som ockuperades av
Frankrike
mellan 1810 och 1813. Sedan
1815
har landet varit en
konstitutionell monarki
med namnet Kungariket Nederländerna.
Författning och styre
redigera
redigera wikitext
Grundlagen är från 1815, men den reviderades
1848
av liberalen
Johan Rudolf Thorbecke
, vilket gjorde landet
parlamentariskt
och utvidgade
folkrepresentationen
, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.
Statschef
är sedan 30 april
2013
kung
Willem-Alexander
. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en
koalitionsregering
när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen.
Premiärministern
nederländska
Minister President
) leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Nederländernas
lagstiftande församling
Generalstaterna
, består av
två kammare
. Val till de 150 platserna i
Generalstaternas andra kammare
äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (
Eerste Kamer
eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60
000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats. En följd av detta är att Nederländernas parlament ofta har innehållit ganska många partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier i parlamentet.
Administrativ indelning
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Nederländernas provinser
Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade
provincies
provinser
):
Flagga
Provins
Huvudstad
Största stad
Area
14
(km²)
Befolkning
15
31-09-2013
Densitet
(per km²)
Drenthe
Assen
Assen
639
489
155
185
Flevoland
Lelystad
Almere
415
399
825
282
Friesland
Leeuwarden
Leeuwarden
340
646
401
194
Gelderland
Arnhem
Nijmegen
970
019
196
406
Groningen
Groningen
Groningen
325
582
908
251
Limburg
Maastricht
Maastricht
150
120
332
521
Noord-Brabant
's-Hertogenbosch
Eindhoven
914
478
687
504
Noord-Holland
Haarlem
Amsterdam
665
737
540
027
Overijssel
Zwolle
Enschede
324
139
462
343
Utrecht
Utrecht
Utrecht
383
251
266
905
Zeeland
Middelburg
Middelburg
784
380
864
213
Zuid-Holland
Haag
Rotterdam
808
572
409
272
Total
33
718
16
818
045
499
Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under
1900-talet
. Alla provinser indelas i
gemeenten
kommuner
), totalt 355 (fr.o.m. 2019); se
Nederländska kommuner
, även
lista över städer i Nederländerna
De karibiska öarna
Bonaire
Sint Eustatius
och
Saba
har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.
Flagga
Namn
Huvudstad
Största stad
Area
16
(km²)
Befolkning
17
31-12-2012
Densitet
(per km²)
Bonaire
Kralendijk
Kralendijk
288
17
408
60
Sint Eustatius
Oranjestad
Oranjestad
21
897
186
Saba
The Bottom
The Bottom
13
991
153
Total
322
23
296
72
Politik
redigera
redigera wikitext
Se även
Lista över Nederländernas regenter
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en
konsociationell demokrati
. Under 2000-talet skakades landet dock av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten
Pim Fortuyn
2002) som fick det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Nederländerna har ett
proportionellt valsystem
utan
valkretsindelning
och utan
småpartispärr
, vilket har bidragit till att ett stort antal partier är invalda i den direktvalda
andra kammaren
parlamentet
18
19
Resultat av
valet till andra kammaren
den 27 oktober 2025:
20
Partinamn
Mandat
Röstandel
Demokraterna 66
(D66)
26
16,9
Frihetspartiet
(PVV)
26
16,7
Folkpartiet för frihet och demokrati
(VVD)
22
14,2
Grön vänster
Arbetarpartiet
20
12,8
Kristdemokratisk appell
(CDA)
18
11,8
JA21
5,9
Forum för demokrati
(FvD)
4,5
BondeMedborgarRörelsen
(BBB)
2,6%
Denk
2,4
Socialistpartiet
(SP)
1,9
Partiet för djuren
(PvdD)
2,1
Reformerta samhällspartiet
(SGP)
2,3
Kristliga Unionen
(CU)
1,9
50plus
1,4
Volt
1,1
Försvar
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Nederländernas försvarsmakt
Se även
Polisen i Nederländerna
Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50
000 heltidsanställa
soldater
i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30
000 deltidsanställda soldater i reserven.
Armén
har 23
000 heltidsanställda soldater.
Marinen
har 8
000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3
000 i
marinkåren
och 1
000 i
marinflyget
Flygvapnet
har 11
000 heltidsanställda soldater, 160
stridsflygplan
och 40
stridshelikoptrar
Koninklijke Marechaussee
(KMar), det nederländska
gendarmeriet
, är en militär polisorganisation med en personalstyrka om 6
800 personer. KMar är den fjärde
försvarsgrenen
i den nederländska försvarsmakten.
Ekonomi och infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Nederländernas ekonomi
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan
1980-talet
. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.
Som en av initiativtagarna till
euron
ersatte Nederländerna sin tidigare
valuta
gulden
, den
1 januari
1999
tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska
euromynt
och
sedlar
infördes den 1 januari
2002
Näringsliv
redigera
redigera wikitext
Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri,
oljeraffinering
och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad
jordbrukssektor
sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export.
Jord- och skogsbruk
redigera
redigera wikitext
Nederländerna är känt för sitt intensiva och högt mekaniserade jordbruk. Omkring 57 procent av landets yta är brukbar jord, vilket möjliggör en omfattande produktion av jordbruksprodukter. Dessa produkter utgör cirka 15 procent av landets totala exportvärde, vilket understryker jordbrukets betydelse för den nederländska ekonomin. Trots sin relativt lilla yta är Nederländerna världens näst största exportör av jordbruksprodukter, endast överträffat av USA. Detta beror delvis på landets fokus på värdefulla varor som blommor.
21
Energi och råvaror
redigera
redigera wikitext
Den nederländska mineralindustrin präglas av framställning av sand, grus, cement, råjärn, stål och salt. Landets energiförsörjning är huvudsakligen beroende av
naturgas
, som står för ungefär en tredjedel av det totala energibehovet (2009). Begränsad oljeutvinning sker vid gränsen mot
Tyskland
, medan resterande energi kommer från importerad olja och torv. En av Västeuropas största naturgasfyndigheter ligger i
Slochteren
nära
Groningen
(upptäckt 1959), och gas utvinns även från Nordsjön. Nederländerna står för 3
% av världens naturgasproduktion.
21
Industri
redigera
redigera wikitext
Nederländerna har en stark och diversifierad industrisektor med globalt ledande företag inom flera branscher. En av de mest framstående sektorerna är högteknologi, där ASML spelar en central roll som världsledande leverantör av litografisystem för halvledarindustrin. ASML:s teknik är avgörande för produktionen av mikrochips, vilket gör företaget till en nyckelaktör i den globala elektronikindustrin.
Philips är ett annat viktigt företag, känt för innovationer inom hälsoteknik och konsumentprodukter. Under de senaste decennierna har Philips fokuserat på att utveckla avancerad medicinsk utrustning och lösningar för hälsovård, vilket har stärkt företagets position på världsmarknaden. Inom energisektorn är Shell en av världens största aktörer. Företaget har sitt huvudkontor i Haag och arbetar med allt från olje- och gasproduktion till utveckling av förnybar energi.
Nederländerna har en lång tradition av sjöfart och skeppsbyggnad och är en central aktör inom dessa områden. Skeppsbyggnadsindustrin är känd för sin innovation och kvalitet och har bidragit till flera framstående samarbeten med svenska rederier. Thunbolagen och det nederländska varvet Ferus Smit har sedan 1990 levererat 45 fartyg och utvecklat den nya Vänermax-klassen av torrlastare, speciellt anpassade för Vänersjöfarten. Ahlmark Lines har fått sitt andra nybygge, Mangen, från varvet Royal Bodewes, en satsning på moderna och effektiva torrlastfartyg.
Nederländerna är även ledande inom hållbar sjöfart. Företag som Fairtransport har återupplivat segelfrakt för att minska koldioxidutsläpp. Fartyg som Tres Hombres och Nordlys transporterar varor över Atlanten utan fossila bränslen, vilket visar på innovativa lösningar för miljövänliga transporter. Inom logistik är Nederländerna en nyckelaktör i Europa. Rotterdams hamn är en av världens största och fungerar som en central hubb för godsflöden till och från Europa. Landet har ett omfattande nätverk av inre vattenvägar som underlättar effektiva transporter både nationellt och internationellt.
Handel
redigera
redigera wikitext
Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter
USA
och
Frankrike
Infrastruktur
redigera
redigera wikitext
Transporter
redigera
redigera wikitext
Resandet på de nederländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarder
personkilometer
per år,
22
varav tre fjärdedelar görs med bil.
23
Nederländerna är ledande i
västvärlden
på cykling. Ungefär hälften av antalet av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25 procent med cykel, 20 procent till fots och 5 procent med kollektivtrafik.
23
24
Med ett vägnät på 139
295 km, vilket inkluderar 2
758 km motorvägar,
25
har Nederländerna ett av de tätaste vägnäten i världen, mycket tätare än de ytstora länderna Tyskland och Frankrike, men inte så tätt som Belgien.
26
Järnvägsnätet är 3
013 km långt och också ganska tätt.
27
Nätet används främst för persontrafik och når alla större städer. Det främsta järnvägsföretaget är
Nederlandse Spoorwegen
En
fietsstraat
är en cykelgata där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde.
Rotterdam är den största hamnen i Europa. Floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till flodhamnar i Tyskland, Frankrike och Basel i Schweiz. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440 miljoner ton gods per år.
28
Amsterdam-Schiphols flygplats
strax sydväst om Amsterdam är den största i Nederländerna och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare.
Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie från varje hem i Nederländerna.
29
Utbildning
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Utbildning i Nederländerna
Under 1800-talet infördes skolplikt och differentiering utifrån social bakgrund i Nederländerna. Staten finansierade offentliga skolor medan privata var beroende av privat stöd, fram till att jämlik behandling infördes 1917. Skolsystemet har utvecklats med demokratisering och expansion, särskilt mellan 1920 och 1980. Idag omfattar det förskola, grundskola och olika sekundärutbildningar som yrkesinriktade och universitetsförberedande linjer. Reformen från 1998 medförde nya ämnesstrukturer och förändringar i linjesystemet. Över 90
% av ungdomarna deltar i utbildning, och en tredjedel fortsätter till högre studier.
21
Befolkning
redigera
redigera wikitext
Demografi
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Nederländernas demografi
Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid åren 1950–2020.
Folkmängd
17 942 942
2024-01-01
30
Förväntad levnadslängd
81,50976
år
2015
31
Summerad fruktsamhet
1,68
2014
32
Språk
Officiella språk
nederländska
33
Större städer
redigera
redigera wikitext
Största städer i Nederländerna
34
Rank
Provins
Befolkning
Rank
Provins
Befolkning
Amsterdam
Rotterdam
Amsterdam
Nordholland
825 080
11
Enschede
Overijssel
158 308
Haag
Utrecht
Rotterdam
Sydholland
625 472
12
Apeldoorn
Gelderland
158 226
Haag
Sydholland
515 076
13
Haarlem
Nordholland
157 058
Utrecht
Utrecht
335 089
14
Amersfoort
Utrecht
152 752
Eindhoven
Noord-Brabant
223 876
15
Arnhem
Gelderland
152 506
Tilburg
Noord-Brabant
211 726
16
Zaanstad
Nordholland
151 495
Groningen
Groningen
200 210
17
's-Hertogenbosch
Noord-Brabant
150 954
Almere
Flevoland
197 318
18
Haarlemmermeer
Nordholland
144 090
Breda
Noord-Brabant
181 775
19
Zoetermeer
Sydholland
124 089
10
Nijmegen
Gelderland
170 943
20
Zwolle
Overijssel
124 032
Urbanisering
redigera
redigera wikitext
Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.
Språk
redigera
redigera wikitext
Det finns två officiella språk,
nederländska
och
frisiska
, båda
germanska språk
. De hör till den
västgermanska
språkgrenen (tillsammans med
engelskan
och
tyskan
). Frisiska talas bara i den norra provinsen
Friesland
, och det är det språk som är närmast besläktat med
engelskan
. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av
lågsaxiska
i de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av
lågfrankiska
, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. I
Limburg
talas
limburgiska
, som också är erkänt som regionalt språk.
Religion
redigera
redigera wikitext
De huvudsakliga religionerna är
katolicism
(18 procent år
1999
) (
biskopsdömen
) och
protestantism
(15 procent). Omkring 63 procent av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den
Protestantiska kyrkan i Nederländerna
, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 procent av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.
Sociala förhållanden
redigera
redigera wikitext
Fördjupning:
Nederländernas drogpolitik
och
Homosexuella äktenskap i Nederländerna
Nederländernas drogpolitik fokuserar på
harm reduction
, där
cannabis
är delvis avkriminaliserat och tillåts säljas i coffeeshops under strikt reglering. Tyngre droger är olagliga, men användare prioriteras för vård snarare än straff. Landet blev också det första i världen att legalisera samkönade äktenskap år 2001, vilket gav
homosexuella
par samma rättigheter som
heterosexuella
, inklusive rätten att adoptera.
Kultur
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Nederländernas kultur
Konstarter
redigera
redigera wikitext
Bildkonst
redigera
redigera wikitext
Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under
1600-talet
, när den nederländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som
Rembrandt van Rijn
Johannes Vermeer
Jan Steen
och många andra. Bland berömda nederländska målare under
1800-talet
och
1900-talet
finns
Vincent van Gogh
och
Piet Mondriaan
M.C. Escher
är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd nederländsk mästerförfalskare är
Han van Meegeren
Litteratur
redigera
redigera wikitext
Nederländerna är hemland för filosoferna
Erasmus av Rotterdam
och
Baruch Spinoza
, och
René Descartes
huvudsakliga arbete utfördes där.
Under stormaktstiden blomstrade även nederländsk litteratur, med
Joost van den Vondel
och
P. C. Hooft
som de mest kända namnen. Under
1800-talet
skrev
Multatuli
om de inföddas dåliga förhållanden i de nederländska kolonierna. Viktiga
1900-tals
författare
är
Harry Mulisch
Jan Wolkers
Simon Vestdijk
Cees Nooteboom
Gerard van het Reve
och
Willem Frederik Hermans
Anne Franks dagbok
skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.
Arkitektur
redigera
redigera wikitext
Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch,
Nagasaki
Japan
. En liknande nederländsk by finns i
Shenyang
Kina
Traditioner
redigera
redigera wikitext
Helgdagar och högtider
redigera
redigera wikitext
1 januari
Nyårsdagen
Nieuwjaar
mars
april
Påsk
Pasen
, omfattar två helgdagar.
27 april
Koningsdag
- Nationaldagen (årsdagen av kungen).
4 maj
Dodenherdenking
- En minnesdag för de som dog under
andra världskriget
och på senare tid även för de som dött i krig i allmänhet.
5 maj
Bevrijdingsdag
- Befrielsedagen, som firas till minne av den tyska kapitulationen under
andra världskriget
40 dagar efter påsk -
Himmelfärdsdagen
Hemelvaartsdag
Sju veckor efter påsk -
Pingst
Pinksteren
, som har två helgdagar.
5 december
Sankt Nikolaus
afton -
Sinterklaas
. En föregångare till
jultomten
Sinterklaas
, ger barnen presenter.
25 december
och
26 december
Jul
Kerstmis
med Första och Andra juldagen,
Eerste kerstdag
och
Tweede kerstdag
Sport
redigera
redigera wikitext
Fotboll är den mest populära sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.
Framgångsrika nederländska skridskoåkare är
Ard Schenk
Gianni Romme
Jochem Uytdehaage
Yvonne van Gennip
och
Marianne Timmer
vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas
Ireen Wust
Patrick Roest
Kjeld Nuis
och
Sven Kramer
Den mest kände nederländske cyklisten är
Joop Zoetemelk
som vunnit såväl VM som
Tour de France
. Bland dagens aktiva kan nämnas
Dylan Groenewegen
Tom Dumoulin
Steven Kruijswijk
och
Mathieu van der Poel
Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i
K-1
. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är
Peter Aerts
Remy Bonjasky
Ernesto Hoost
Semmy Schilt
samt
Badr Hari
. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel:
Edwin van der Sar
Ruud Gullit
och
Dennis Bergkamp
Internationella rankningar
redigera
redigera wikitext
Organisation
Undersökning
Rankning
Heritage Foundation
The Wall Street Journal
Index of Economic Freedom 2019
13 av 180
Reportrar utan gränser
Pressfrihetsindex 2019
4 av 180
Transparency International
Korruptionsindex 2018
8 av 180
FN:s utvecklingsprogram
Human Development Index 2018
10 av 189
Se även
redigera
redigera wikitext
Nederländernas ambassad i Stockholm
Referenser
redigera
redigera wikitext
”Netherlands”
The World Factbook
Central Intelligence Agency
. 1 maj 2017. Arkiverad från
originalet
den 21 maj 2020
Läst 23 maj 2017
”Population; key figures”
(på engelska).
CBS StatLine
. Centraal Bureau voor de Statistiek. 3 oktober 2016
Läst 23 maj 2017
”Download World Economic Outlook database: April 2023”
(på engelska).
Internationella valutafonden
Läst 16 april 2023
”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey”
(på engelska).
Eurostat
Läst 4 december 20322
”Human Development Report 2021/2022”
(på engelska)
PDF
). United Nations Development Programme. sid.
284-287
Läst 3 december 2022
”Nederländerna”
Nationalencyklopedin
. ne.se
Läst 18 maj 2019
”Netherlands vs. Holland”
(på engelska). holland.com. Arkiverad från
originalet
den 24 november 2020
Läst 24 april 2024
Kungl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Makter
Sveriges statskalender
1905
Nationalitetsbeteckningar på flygplan
Norrköping
Statens Informationsstyrelse
. 1940
”Holland or the Netherlands?”
Nederländernas ambassad i Stockholm
. sweden.nlembassy.org. Arkiverad från
originalet
den 4 oktober 2015
Läst 1 oktober 2015
”Dutch government ditches Holland to rebrand as the Netherlands”
(på engelska).
the Guardian
. 4 oktober 2019
Läst 18 februari 2022
”Kabinet komt op 19 dec met slavernijexcuses, op 8 plekken wereldwijd.”
(på nederländska).
NOS
. 25 november 2022
Läst 25 november 2022
”Regionale Kerncijfers Nederland”
(på Dutch).
Regionale Kerncijfers Nederland
Statistics Netherlands
. 2007
Läst 13 oktober 2007
”Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari”
(på Dutch).
Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari
Statistics Netherlands
. 2013
Läst 31 oktober 2013
”Statistical Info: Area and Climate”
Statistical Info: Area and Climate
”Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie”
(på Dutch).
Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie
. Central Bureau of Statistics. 2012
Läst 18 oktober 2013
Schaart, Eline
(20 november 2023).
”How to watch the Dutch elections like a pro”
(på engelska).
Politico.eu
Läst 31 december 2024
Difford, Dylan
(1 april 2023).
”Why did the Netherlands adopt nationwide proportional representation?”
(på engelska). Electoral Reform Society
Läst 31 december 2024
”Kiesraad - verkiezingsuitslagen”
www.verkiezingsuitslagen.nl
Läst 6 december 2025
”Nederländerna - Uppslagsverk - NE.se”
www.ne.se
Läst 19 januari 2025
SWOV, Dutch Institute for Road Safety Research
(July 2013).
SWOV Fact sheet
Mobility on Dutch roads
".
Pressmeddelande
Läst 7 July 2014.
Arkiverad från
originalet
den 15 april 2010.
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad från
originalet
den 15 april 2010
Läst 8 augusti 2015
Waard, Jan van der; Jorritsma, Peter; Immers, Ben
(October 2012).
New Drivers in Mobility: What Moves the Dutch in 2012 and Beyond?
. Delft, the Netherlands:
OECD
International Transport Forum. Arkiverad från
originalet
den 17 januari 2013
Läst 7 juli 2014
Arkiverad
17 januari 2013 hämtat från the
Wayback Machine
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad från
originalet
den 17 januari 2013
Läst 8 augusti 2015
Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands
Arkiverad
6 januari 2010 hämtat från the
Wayback Machine
avsnitt 1.1
”CIA World Factbook
Field listing: Roadways”
. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad från
originalet
den 5 november 2018
Läst 7 juli 2014
”Road density (km of road per 100 sq. km of land area)
Data
Table”
data.worldbank.org
. The World Bank Group. 2014
Läst 7 juli 2014
”CIA World Factbook
Field listing: Railways”
www.cia.gov
. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad från
originalet
den 13 maj 2009
Läst 7 juli 2014
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad från
originalet
den 13 maj 2009
Läst 8 augusti 2015
”Port of Rotterdam Statistics 2013”
. Port of Rotterdam. Arkiverad från
originalet
den 15 augusti 2014
Läst 1 juni 2014
Toor, Amar
(10 July 2013).
”Every Dutch citizen will live within 31 miles of an electric vehicle charging station by 2015”
The Verge
. Vox Media, Inc
Läst 11 juli 2013
Bevolking; kerncijfers (1950-2024)
(på nederländska),
läs online
, läst: 22 augusti 2024.
[källa från Wikidata]
Unesco-institutet för statistik
läs online
[källa från Wikidata]
Unesco-institutet för statistik
läs online
[källa från Wikidata]
läs online
www.rijksoverheid.nl
[källa från Wikidata]
Statistics Netherlands
Externa länkar
redigera
redigera wikitext
Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Nederländerna
Kartor
Slå upp
Nederländerna
i ordlistan
Wiktionary
Ordbok
Länkar till relaterade artiklar
Europa
Självständiga stater
Albanien
Andorra
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Irland
Island
Italien
Kosovo
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ukraina
Ungern
Vatikanstaten
Österrike
Särskilda områden
Athos
Färöarna
Gibraltar
Guernsey
Isle of Man
Jersey
Svalbard
Åland
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
Australien
Belgien
Chile
Danmark
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Israel
Italien
Island
Japan
Kanada
Luxemburg
Mexiko
Nederländerna
Norge
Nya Zeeland
Polen
Portugal
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Sydkorea
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Österrike
Europeiska unionens medlemsstater
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Nato
Symboler
Animus in consulendo liber
Natos flagga
Natohymnen
Natodagen
Natomedaljen
Natostjärnan
Historia
Nordatlantiska fördraget
Natotoppmötet
Operationer
Utvidgning
Utträde ur Nato
Organisation
Natos högkvarter
Nordatlantrådet
Supreme Headquarters Allied Powers Europe
Flygkommandot
Armékommandot
Marinkommandot
JFC Brunssum
JFC Naples
Naval Striking and Support Forces Nato
JFCNF
United States Naval Forces Europe-Africa
Joint Support and Enabling Command
Allied Command Transformation
Natodelegationen
Standardization Agreement
Natos militärkommitté
Befattningar
Generalsekreteraren
Miliärkommitténs ordförande
Supreme Allied Commander Europe
Supreme Allied Commander Transformation
Medlemsstater
Albanien
Belgien
Bulgarien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kanada
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
Multilaterala relationer
Atlantic Treaty Association
Euroatlantiska partnerskapsrådet
Medelhavsdialogen
Istanbulinitiativet
Partnerskap för fred
Schengensamarbetet
Schengenområdet
Belgien
Bulgarien
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Schweiz
Slovakien
Slovenien
Spanien
Sverige
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
Relaterade artiklar
Fri rörlighet för personer
Schengenregelverket
Giltiga resehandlingar
Tillfälliga inre gränskontroller
Gränsövergångsställen
Schengens informationssystem
Området med frihet, säkerhet och rättvisa
Nordiska passunionen
Monaco
San Marino
och
Vatikanstaten
har öppna gränser mot Schengenområdet.
Färöarna
och
Grönland
omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom den
nordiska passunionen
Områden utanför Europa omfattas ej.
Svalbard
omfattas ej.
Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Albanien
Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belarus
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Heliga stolen
Irland
Island
Italien
Kanada
Kazakstan
Kirgizistan
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryssland
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tadzjikistan
Tjeckien
Turkiet
Turkmenistan
Tyskland
Ukraina
Ungern
USA
Uzbekistan
Österrike
Europarådet
Albanien
Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Georgien
Grekland
Irland
Island
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Nordmakedonien
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ukraina
Ungern
Österrike
Auktoritetsdata
WorldCat
VIAF
156652814
LCCN
n78085423
ISNI
0000 0001 2369 754X
GND
4042203-3
Libris XL
fcrtsp7z3dl9s7q
Katalogiserade verk.
Andra katalogiserade bidrag.
SUDOC
026357240
BNF
cb11862083x
(data)
BIBSYS
90546878
HDS
003364
NDL
00568908
NKC
ge128525
ICCU
CFIV048226
BNE
XX451224
CiNii
DA03480434
Kulturnav
8e90ae09-116f-4a28-a76b-21fbaae5e4a9
Hämtad från ”
Kategorier
Europas länder
Europeiska unionens medlemsstater
Nederländerna
Monarkier
Benelux
Medlemmar i Nato
Dolda kategorier:
Sidor som använder Phonos
Artiklar med text på nederländska
Alla artiklar som behöver källor
Alla artiklar som behöver enstaka källor
Artiklar som behöver enstaka källor 2024-04
Wikipedia:Projekt översätta källmallar
Länkkällor utan metadata: .nl
Länkkällor utan metadata: samtliga
Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
Wikipediaartiklar med identifierare från GND
Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
Wikipediaartiklar med identifierare från BNF
Wikipediaartiklar med identifierare från BIBSYS
Wikipediaartiklar med identifierare från BNE
Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
Wikipedia:Basartiklar
Nederländerna
Nytt ämne
US