(PDF) Flyktens Hav

1 UNDER HAVETS YTA BERÄTTELSER FRÅN VRAK – MUSEUM OF WRECKS © 2021 Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) Redaktörer: Anna Arnberg, Odd Johansen och Per Widén Grafisk formgivning: Mikael Dunker Bildredaktör: Cecilia Ohlsson Språkgranskning: Jonas Hedberg och Martina Siegrist Larsson Översättning: Björn Dahlborn, Språkkonsulterna, med efterbearbetning av författarna/SMTM (Solen, U-479, Östersjöhandeln och Vrouw Maria) Siglind Budahl Dunge och Per Widén (Darssvraket) Omslag, illustration: Mikael Dunker. Försättsblad, foto: Jim Hansson ISBN: 978-91-984714-9-6 Tryck: Elanders Sverige AB, 2021 Webbplats: vrak.se 2 INNEHÅLL FÖRORD • Lars Amréus • Leif Grundberg 5 INLEDNING • Anna Arnberg • Odd Johansen • Per Widén (red.) 8 MARINARKEOLOGI OCH VRAK VETENSKAPEN OM DET SJUNKNA MÄNSKLIGA • Johan Rönnby 16 FRÅN SKEPP TILL VRAK • Lotta Mejsholm 24 I STRANDLINJEN HAVSLANDSKAPEN • Björn Nilsson 34 TYBRIND VIG • Matilda Fredriksson 42 I BIRKAS HAMN • Håkan Altrock 50 DEN GLÖMDA FLOTTAN • Jim Hansson 60 KONFLIKTYTA DE STORA SKEPPEN • Patrik Höglund 74 SOLEN • Elżbieta Wróblewska 82 RESANDE MAN • Patrik Höglund 92 ETT KONFLIKTFYLLT ÅRHUNDRADE • Anna McWilliams 102 FLYKTENS HAV • Mirja Arnshav 112 U-479 • Maili Roio 120 UBÅTSNÄT • Andreas Linderoth 128 KONTAKTYTA ÖSTERSJÖHANDELN • Fred Hocker 138 DARSSVRAKET • Noelia Madrigal Sequeira 146 OSMUNDVRAKET • Jim Hansson 154 VROUW MARIA • Riikka Alvik 164 ÖSTERSJÖNS SJUNKNA BYGGNADER • Niklas Eriksson 174 MED ÅNGA OCH SPANNMÅL • Mikael Fredholm 182 M/S ESTONIA • Hans-Lennart Ohlsson 190 MINNEN AV EN KATASTROF • Susanna Allesson Nyberg 198 FRÅN DJUPET TILL YTAN UPPDRAG MARINARKEOLOGI • Marco Alí • Mikael Fredholm 208 DYKUPPLEVELSER • Pernilla Flyg 218 MILJÖFARLIGA VRAK • Göran Ekberg 228 AVSLUTNING • Anna Arnberg • Odd Johansen • Per Widén (red.) 236 FÖRFATTARNA TIPSAR 242 BILDFÖRTECKNING OCH CITAT 256 KARTA ÖVER LÄMNINGAR 266 3 FLYKTENS HAV M I R JA ARNSH AV • KO NFLI KT Y TA 112 Det är allt färre som minns att Östersjön för inte särskilt länge sedan var ett hav som plöjdes av tusentals vinddrivna små flyktingbåtar och stora, tunga evakueringsfartyg. Strandvrak i det gotländska fiskeläget Sjaustru. När den lilla träbåten hittades krigsvintern 1944 hade andra världskriget pågått i flera år. Under hösten hade flyktingar från Baltikum anlänt så gott som dagligen. Båten låg uppspolad på iskanten och var olycksbådande tom. 113 M I R JA ARNSH AV • KO NFLI KT Y TA FLYKTENS HAV Vårt senaste århundrade har kallats krigens och flyktens tidevarv. Aldrig tidigare i historien har så många människor befunnit sig på flykt. För miljontals av dem har ett hav – Syd- kinesiska havet, Svarta havet, Atlanten, Östersjön eller Medelhavet – behövt korsas på vägen. Havet är med andra ord inte bara en arena för traditionella marina verksamheter som jakt och fiske, handel, krigföring och kommunikation, utan också för flykt. Till raden av typiska karaktärer ur den marina historien, som ”sjömannen”, ”fiskaren”, ”upptäckts- resanden” och ”sjökrigaren” kan vi också foga ”båtflyktingen”. Båtflykten är den erkänt farligaste av flykter och ofta den sista väg som återstår när andra färdvägar har täppts till. På havet är de flyende utlämnade till väder och vind och deras liv hänger på de ofta undermåliga farkoster de färdas i. De vida och djupa vattenmassorna har cyniskt nog kunnat mobiliseras i upprätthållandet av en gränskontroll, som en naturlig barriär, vilken bara kan överskridas med fara för det egna livet. När haven utgör del av en krigsskådeplats har de flyende dessutom löpt risk att utsättas för fientliga angrepp under färden. På öppet hav är flyktbåtarna exponerade och det är svårt att gömma sig. Samtidigt har vattenmassorna en unik förmåga att snabbt dölja spåren av misslyckade flyktförsök. Eftersom flykt ofta sker i hemlighet har långt ifrån alla försvunna flyktbåtar registrerats. I Östersjön har de största sjökatastroferna varit relaterade till just flykt. De allra värsta, räknat i antalet människoliv, inträffade under andra världskriget. Till följd av konflikterna drevs miljoner människor ut till havs, samtidigt som sjövägarna var mer osäkra än någon- sin. Kusterna bevakades av patrullfartyg och strandbatterier, under ytan lurade minor och ubåtar och i luften kretsade jakt- och spaningsplan, med order att attackera även den civila sjöfart som rörde sig utanför tillåtna zoner. Över detta slagfält rörde sig både stora evaku- eringsfartyg, vars lastrum var sprängfyllda av barn och sjuka, och små fiskebåtar med pap- perslösa flyktingar, som i varje stund riskerade att bli måltavla för fientlig eld. En av de första flyktingströmmarna över havet utgjordes av de finska krigsbarnen. Under krigsåren skeppades sammanlagt omkring 20 000 barn mellan Åbo och Stockholm i olika omgångar, för att slippa krigets härjningar. På grund av isbildning och ubåtsfara blev färden 114 Evakuering av finska flyktingar hösten 1944. Under krigsåren skeppades tusentals barn mellan Åbo och Stockholm för att undslippa krigets härjningar. Med tiden styrdes evakueringen allt mer om till tågtransporter. ofta kraftigt fördröjd, och kunde i värsta fall ta flera dygn. I båtarna, där lastrummen hastigt anpassats för sin nya last, var förhållandena ytterst påfrestande. ”Stuvade i lastrummet satt vi, barn i alla åldrar och några vuxna som skulle se till oss. Det var mycket gråt bland de små” minns Annikki Blomqvist, som i juletid 1939 som sjuåring klev ombord på ett fartyg i Åbo för sin första av sammanlagt tre båtresor till Sverige under krigsåren. Resorna över havet var ingalunda riskfria. Vid flera tillfällen attackerades båtarna av såväl sovjetiska ubåtar som flyg. Ett eskortfartyg sänktes, och även om överskeppningen fortsatte under hela kriget styrdes evakueringen allt mer om till tågtransporter. Världshistoriens största marina räddningsoperation utlöstes annars av Tredje rikets sam- manbrott. Ombord på 790 båtar ur den tyska krigsmarinen och handelsflottan transporte- rades då omkring två miljoner flyktingar till tyska och danska hamnstäder längs sydvästra Östersjökusten. Eftersom evakuering av civila inte var prioriterat genomfördes företaget under kaotiska former. Folk packade ihop sig under eländiga sanitära förhållanden i alla upptänkliga vrår av skroven, ibland utan att vara säkra på sin destination. Eskorten var som regel undermålig och skeppskatastroferna lät inte vänta på sig. Från 1 januari 1945 fram till kapitulationen i början av maj sänktes 1 444 tyska fartyg i Öst- ersjön, varvid fler än 20 000 människor omkom. Merparten av dessa var flyktingar. Bland de förlista fartygen fanns lyxångaren Wilhelm Gustloff och Hamburg–Amerikalinjens Hansa och Hamburg samt Cap Arcona. Från Wilhelm Gustloff, där 5 000 flyktingar färdades, finns fasansfulla vittnesskildringar om vad som hände efter att tre torpedträffar skakade skrovet. 115 I början av 1945 var sovjetiska trupper på snabb frammarsch i Östersjöområdet. Tyska trupper och mängder av flyktingar tving- ades in mot de tyska och polska hamnstäderna och evakuering av människor blev nödvändig. Den 30 januari 1945 träffas ett av evakueringsfartygen, Wilhelm Gustloff, av torpeder från en rysk ubåt. Vraket är idag klassat som krigsgrav. Inte lång tid därefter sänktes General von Steuben, och tog 3 500 människor med sig i djupet. Men den allra värsta förlisningen i världshistorien inträffade när passagerarfartyget Goya sänktes av sovjetiska ubåtstorpeder utanför Stolpmünde (idag Ustka) natten till den 17 april 1945. Ombord fanns 6 000–7 000 flyktingar och sårade. Endast 165 personer kunde räddas. Den största oorganiserade flykten under dessa år gick däremot i öst-västlig riktning, från Baltikum till Sverige, ibland via Finland. ”Den stora flykten”, som händelsen har kallats i historieskrivningen, hade sin bakgrund i de tyska och sovjetiska ockupationsmakternas annektering av de baltiska staterna. Hösten 1944, när Röda armén för andra gången närmade sig Baltikum, eskalerade flykten. Sammanlagt sökte sig över 30 000 människor – mestadels ester men även letter, litauer, ingermanländare, ryssar och tyskar – över havet mot Finland och det neutrala Sverige. Flyktingarna från Baltikum färdades i alla tänkbara slags farkoster. Generellt var tillgången till möjliga flyktbåtar för liten, eftersom de små fiskebåtarna som regel antingen destruerats eller satts under kontroll och bevakning medan de större fartygen tagits i anspråk för krigets 116 Ett av få föremål som Lars Lind- ström hade med sig under flyk- ten var hans konfirmationsbibel, som hans mamma hade stuckit in en svensk 50-kronorssedel i. För pengarna köpte Lars vid ankomsten ett par nya byxor, eftersom de han färdades i för- stördes under överfarten. syften. För den som inte kunde fly på egen köl och inte heller hade lov att komma ombord på något av evakueringsfartygen, återstod därför att få komma med på någon bekants båt eller fara med flyktingsmugglare och hämtningsbåtar, som i skydd av mörkret for fram och tillbaka över havet. Vilka flyktvägar som stod öppna för den enskilde avgjordes många gånger av slumpartade tillfälligheter – om någon möjlighet till flykt överhuvudtaget öpp- nade sig. Inte sällan fick medlemmar i en och samma familj genomföra flykten över havet under helt olika villkor, och återföreningen kunde dröja flera år. PÅ FLYKT ÖVER VÄSTERSJÖN En av dem som steg ned i en båt för att fly västerut på illegal väg, över Västersjön som Öster- sjön kallas i Baltikum, var sjuttonårige Lars Lindström. Han hade nyligen blivit inkallad till tyska armén, och befarade att han antingen skulle sändas till fronten eller tvingas att delta i arkebuseringar av judar och andra civila. Samtidigt anade han att Röda armén snart skulle återta Estland, vilket inte gjorde hans situation bättre, eftersom han under den sovjetiska ockupationen rymt från en beordrad deportation till Sibirien. Efter att under en tid ha undersökt olika möjligheter att fly till Finland fick Lars och hans yngre bror en dag besked om att de kunde komma med en båt som planerade att lägga ut senare samma eftermiddag för att försöka ta sig till Sverige. Under stor brådska sprang han hem, tog farväl av sina föräldrar, grabbade en lätt packning och fortsatte till den överens- komna mötesplatsen. Båten kom lyckligt iväg utan att upptäckas. Väl ute till havs hann de upp en mindre båt som kämpade i vågorna, och som också ämnade sig västerut. Det var en mycket liten båt, bara 4–5 meter lång, och den var tungt lastad – bara det översta bordet höjde sig över vattenlinjen. Till skydd mot sjön hade en presenning spänts upp med hjälp av några saxstöttor och spikats fast utmed skrovsidorna. I det mörka och kvalmiga utrymmet under presenningen trängdes två små barn och tre vuxna. Det beslöts att den större båten skulle ta den mindre båten, som hade dåligt med drivmedel, på släp. Lars fick ta plats i den mindre båten, medan hans bror blev kvar i den större. Så påbörjades en drygt 30 timmar lång resa över havet där Lars oavbrutet slet med att hålla 117 Hösten 1944 fick den svenska marinen i uppdrag att hjälpa båtflyktingar in till land. Här räddas elva personer som lagt ut från Ösel. Flyktbåten sjönk kort därpå. båten läns och balansera över relingen för att skarva bogsertrossen av lump, som vid flera tillfällen brast och hotade att lämna dem åt sitt öde ute på havet. När det dagades siktades finska Utö och vid nästa gryning sågs den svenska kustens första skummande bränningar föröver. Väl i lä bakom de yttre skären kunde sällskapet andas ut. Lars rev sitt sibiriska pass och inkallelseordern i småbitar och kastade dem i havet. Ett år senare kunde Lars och hans bror förenas med resten av familjen. Deras mamma, som var sjuklig, hade då fått plats på ett svenskt evakueringsfartyg, m/s Juhan, som fått lov att föra över sjuka estlandssvenskar. Efter att föräldrarna lyckats skaffa ett falskt sjukintyg till sin dotter hade även hon skrivits upp på passagerarlistan. Pappan, som just innan avfärden fått besked om att han skulle arresteras nästa dag, lyckades också i ett obevakat ögonblick gömma sig i en bagagelåda och på så vis smita ombord på samma fartyg som fripassagerare. ETT OUTFORSKAT KULTURARV Även efter andra världskriget har flyktingbåtar fortsatt att korsa Östersjön, om än betydligt mer sporadiskt. Det har bland annat rört sig om avhoppare från Sovjetunionen, om asyl- sökande från Saddam Husseins Irak och om människor från det krigshärjade Syrien. När så sker blir det ofta stora rubriker i tidningarna. Det är allt färre som minns att Östersjön för inte särskilt länge sedan var ett hav som plöjdes av tusentals vinddrivna små flyktingbåtar och stora, tunga evakueringsfartyg. 118 De dokument som Lars kastade överbord i lättnad när hans flykt var över har sedan länge lösts upp av Östersjöns vattenmassor. Inga spår finns kvar som avslöjar den dramatik han och de övriga i sällskapet upplevde medan de genomförde sin färd över havet. Men här och var utmed Sveriges stränder syns fortfarande spåren av små flyktingbåtar som kom över havet under krigsåren. På botten ligger hundratals vapen som beväpnade flyktingar kastat överbord mot resans slut, men också symaskiner, väskor och annat som behövde avvaras för att lätta de ofta livsfarligt nedlastade flyktingbåtarna. Medan de stora evakueringsfartygen lokaliserats på havets botten väntar de små båtvraken, som burit på papperslösa flyktingar, fortfarande på att identifieras. En del av dessa har sannolikt påträffats, men inte känts igen, eftersom de som regel ser ut som helt vanliga kustbåtar – men kanske med rester av presen- ningar, spinnrockar och husgeråd ombord. Flyktens avtryck på Östersjöns botten är fortfarande till stora delar okänt och outforskat. Man kan tänka på det som ett kulturarv som är dolt och kanske svårbegripligt, men som ändå har en viktig berättelse att förmedla. De speglar Östersjöns som ett flyktens hav, och vittnar om vilka svårigheter människor är beredda att utsätta sig för om de tror att det väntar en ljusare framtid någonstans bortom horisonten. 119 BILDFÖRTECKNING OCH CITAT BILDFÖRTECKNING OMSLAG Omslag, illustration: Mikael Dunker, SMTM. Försättsblad, foto: Jim Hansson, SMTM. INLEDNING s. 8. Vrak – Museum of Wrecks, trappa till övre plan. Foto: Anneli Karlsson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 10. Vrak – Museum of Wrecks. Bild: Fahlander Arkitekter. s. 10. Vrak – Museum of Wrecks, Uppdraget. Illustration: Expology. s. 10. Vrak – Museum of Wrecks, Resande Man. Illustration: Expology. s. 11. Vrak – Museum of Wrecks, Minnenas hav. Illustration: Expology. s. 12. Vrak – Museum of Wrecks, Det delade havet. Illustration: Expology. VETENSKAPEN OM DET SJUNKNA MÄNSKLIGA s. 16-17. Spökskeppet. Foto: Voice of the Ocean. s. 19. Trudse Hage, fiskefälla. Foto: Fotograf okänd, Vikingeskibsmuseet, Danmark. s. 21. Mars. Foto: Kirill Egorov, Marsprojektet. s. 22. Gribshunden, stävfigur. Foto: Ingemar Lundgren/Blekinge museum. s. 23. Bulverket. Foto: Peter d’Agnan 2020, CHAB Arkeologi & Byggnadsvård AB. FRÅN SKEPP TILL VRAK s. 24-25. Vrak i Oxdjupet, Vaxholm. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 27. Vallentuna kyrka, runsten U 214. Foto: Anneli Karlsson, Vrak – Museum of Wrecks. 257 s. 28. Dansk-lybska katastrofen 1566, blocklager. Foto: Marie Jonsson, Aquaarkeologen. s. 29. Tallinn, 28 augusti 1941. Foto: Eesti Meremuuseum/Estonian Maritime Museum. s. 30. Cedrics ankare på kyrkogården i Öregrund. Foto: Torbjörn Forsman. HAVSLANDSKAPEN s. 34-35. Haväng, bränd stock. Foto: Arne Sjöström, Lunds universitet. s. 38. Haväng, hacka av älghorn. Foto: Arne Sjöström, Lunds universitet. s. 39. Haväng, bearbetat uroxeben. Foto: Arne Sjöström, Lunds universitet. s. 40. Haväng, fast fiskeanläggning. Foto: Arne Sjöström, Lunds universitet. TYBRIND VIG s. 42-43. Tybrind Vig, sandsäckar. Foto: Hans Dal, Marine-Arkæologisk-Gruppe. s. 45. Tybrind Vig, marinarkeologisk undersökning. Foto: Øyvind Ødegaard, Langelands Museum. s. 46. Tybrind Vig, mårdskelett. Foto: Hans Dal, Marine-Arkæologisk-Gruppe. s. 47. Tybrind Vig, dubbelgrav. Foto: Hans Dal, Marine-Arkæologisk-Gruppe. s. 48. Tybrind Vig, dubbelgrav. Foto: Otto Uldum, Langelands Museum. I BIRKAS HAMN s. 50-51. Birka, sked av trä. Foto: Jim Hansson, SMTM. s. 53. Birka, ornerat föremål. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 54. Karta. Illustration: Erik Hedin, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 55. Birka, tjärsvabb. Foto: SMTM. s. 56. Birka, marinarkeologisk undersökning. Foto: SMTM. s. 57. Birka, ankarsten. Foto: Nina Eklöf, SMTM. s. 58. Birka, marinarkeologisk undersökning. Foto: Jens Lindström, SMTM. DEN GLÖMDA FLOTTAN s. 60-61. Vrak i Djupasund, Karlskrona. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 63. Vrak mellan Skepps- och Kastellholmen, Stockholm. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 63. Karta av Carl Friedrich Hauswolf från 1739. Referenskod: SE/KrA/0492/A 19 1a/02:00a. Krigsarkivet. s. 64. Skiss Oxdjupet från 1659, uppdaterad 1675. "Svenska stads- och befästningsplaner Oskar Fredriksborg 54". Av: J Dijkman d.ä. och J P Kirstenius. 1656-1677. Krigsarkivet. s. 65. Vrak i Oxdjupet, Vaxholm. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 66. Vrak i Djupasund, Karlskrona. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 67. Vrak i Sveaborg. Foto: Maija Huttunen/NMG Oy. s. 68. Scepter, arkeologisk undersökning. Foto: Johan Runer. s. 69. Målning av svenska skepp som blockerar Danzigs hamn (Gdańsk) år 1627, Abraham Boot Diary. Foto: The State Archives in Gdańsk, inv. APG 1016/58, page 17. s. 70. Scepter, träklubba. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. DE STORA SKEPPEN s. 74-75. Akvarell av Johan Petter Cumelin, beskuren. Foto: Cecilia Nordstrand, SMTM. s. 77. Kopparstick av Erik Dahlbergh, beskuret. Foto: Jens Mohr, Livrustkammaren/SHM. s. 78. Kalmar domkyrka, närbild av Anders Homans epitafium. Foto: Patrik Höglund, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. 258 s. 78. Svärdet. Foto: Henry Blom. s. 80. Kronan, kistor. Foto vänster: Kalmar läns museum/Kronanprojektet. Foto höger: Kalmar läns museum/Pierre Rosberg. s. 81. ”Dutch Ships in a Calm Sea” av Willem van de Velde den yngre, 1665, beskuren. Foto: Rijksmuseum, Amsterdam. SOLEN s. 82-83. Solen, marinarkeologisk undersökning. Foto: Lech Nowicz/National Maritime Museum in Gdańsk. s. 85. Sigismund III Vasa, målning, beskuren. Foto: Nationalmuseum. s. 86. Akvarell. Sveriges Krig, Sveriges krig t.o.m. Fälttågen i Preussen 1626-1629 samt 2 samlingsserier: Svenska fälttåg. Svenska sjöslag, SE/KrA/0425/01/133, bildid: K0024613_00001. Titel: Pillau 1627-1629 (på baksidan står ”Den svenska bevakningen av inloppet till Pillau”). Källa: Krigsarkivet. s. 87. Slaget vid Oliwa 1627, akvarell av Adolf Boy. Foto: The Kornik Library of the Polish Academy of Sciences. s. 88. Solen, marinarkeologisk undersökning. Foto: Lech Nowicz/National Maritime Museum in Gdańsk. s. 89. Solen, 3D-modell efter undersökning och flytt. Fotogrammetri gjord av National Maritime Museum in Gdańsk. RESANDE MAN s. 92-93. Resande Mans vrakplats. Foto: Patrik Höglund, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 95. Kopparstick av Wolfgang Kilian (1581–1662) efter målning av Joachim von Sandrart (1606–1688). Foto: Samuel Uhrdin, Skoklosters slott/SHM. s. 96. Resande Mans förlisning, oljemålning. Beskuren. Foto: Anneli Karlsson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 97. Resande Man, 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 99. Resande Man, schatullflaskor och bronshjul. Foto: Patrik Höglund, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 101. Resande Man, akterparti. Foto: Patrik Höglund, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. ETT KONFLIKTFYLLT ÅRHUNDRADE s. 102-103. Nicomedia. Foto: Torbjörn Gylleus. s. 105. E. Russ. Foto: Juha Flinkman, Archives of the Estonian National Heritage Board. s. 106. Director Reppenhagen, frälsarkrans. Foto: Okänd fotograf, Marinmuseum/SMTM. s. 107. Gålö, mina. Foto: Johan Rönnby. s. 108. Hansa, skeppsur. Foto: Karolina Kristensson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 109. DC-3:an, flygplansvinge. Foto: Anders Jallai. FLYKTENS HAV s. 112-113. Vrak i Sjaustru fiskeläge. Foto: Carla Lomakka, Marinmuseum/SMTM. s. 115. Evakuering av finska flyktingar. Foto: Okänd fotograf, Järnvägsmuseet/SMTM. s. 116. Wilhelm Gustloff. Bundesarchiv, Bild 183-L12212 / Foto: Herbert Franz Augst. s. 117. Bibel. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 118. Flykbåt som lagt ut från Ösel. Foto: G. Celsing, Marinmuseum/SMTM. 259 U-479 s. 120-121. U-479, styrtorn, stillbild från film. Foto: Tuukritööde OÜ/Archives of the Estonian National Heritage Board. s. 122. U-479, stillbild från 3D-modell. 3D-modell av Maili Roio/Archives of the Estonian National Heritage Board baserad på film av Tuukritööde OÜ. s. 124. U-479, skada i skrovet. Stillbild från film. Foto: Tuukritööde OÜ/Archives of the Estonian National Heritage Board. s. 125. U-479, luftvärnskanon, stillbild från film. Foto: Tuukritööde OÜ/Archives of the Estonian National Heritage Board. UBÅTSNÄT s. 128-129. Ubåtsnät. Foto: Anneli Karlsson, Marinmuseum/SMTM. s. 131. U137. Foto: Marinmuseum/SMTM. s. 132. Makrillen. Foto: Marinmuseum/SMTM. s. 133. Marinhelikopter på ubåtsjakt i Stumholmskanalen, Karlskrona. Blm_San 0167. Foto: Gunnar Frennesson, Sydöstran. Ur Blekinge museums arkiv. s. 135. Ubåtsjakt vid Skällö. Blm_Sba 19830823 08 – Foto: Sydbild. Ur Blekinge museums arkiv. ÖSTERSJÖHANDELN s. 138-139. Anna Maria, planklast. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 141. Kopparvraket, koppartacka. Foto: Waldemar Ossowski. s. 142. Kollerupkoggen. Foto: Fotograf okänd, Vikingeskibsmuseet, Danmark. s. 143. Dokument från Öresundstullen (The Sound Toll Registers (STR)), beskuret. Foto: Rigsarkivet, Köpenhamn. s. 145. Fula gubben, tunnbotten med korn, detalj. Foto: Susanna Allesson Nyberg, Sjöhistoriska museet/SMTM. DARSSVRAKET s. 146-147. Darssvraket, tunna. Foto: Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V. s. 149. Darssvraket, marinarkeologisk undersökning. Foto: Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V. s. 150. Darssvraket, trefotsgryta av brons. Foto: Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V. s. 150. Darssvraket, kanna av tenn (till vänster) och korsfästelsescen på undersidan av kannans lock (till höger). Foto: Noelia Madrigal Sequeira. s. 151. Darsvraket, trebenskanna av brons. Foto: Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V. s. 152. Darssvraket, fiskben. Roland Obst/archaeomare Institut für marine und maritime Forschung e.V. OSMUNDVRAKET s. 154-155. Osmundvraket. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 157. Osmundvraket. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 158. Osmundvraket, 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 159. Osmundvraket, trefotsgryta och bronsgryta. Stillbild ur film. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 160. Osmundvraket. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 161. Osmundvraket, tunnor med osmundjärn. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. 260 VROUW MARIA s. 164-165. Vrouw Maria, ankare. Foto: Petri Puromies. s. 167. Vrouw Maria. Skiss: Tiina Miettinen, Finnish Heritage Agency. s. 168. Vrouw Maria, bärgningslista. Beskuren. Magistrat protokols §6 1771. Åbo stadsarkiv /Turun kaupunginarkisto. s. 169. Tavla av Jan ten Compe. De Munttoren gezien van het Singel, 1751. Photo: René Gerritsen, Amsterdam Museum. s. 171. Vrouw Maria, kritpipor. Foto: Lauri Näreneva, Finnish Heritage Agency. ÖSTERSJÖNS SJUNKNA BYGGNADER s. 174-175. Flöjtskepp. Foto: Jouni Polkko & Badewanne Diving Team, badewanne.fi. s. 177. Jutholmsvraket, fönster, sked, flaska och kritpipa. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 178. Anna Maria, genomskärning och plan. Illustration: Niklas Eriksson, P-A Pettersson. Bearbetad av Erik Hedin, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 179. Riksäpplet, genomskärning. Illustration: Niklas Eriksson. Bearbetad av Erik Hedin, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 180. Dalarövraket/Bodekull. 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. Rendering: Ocean Discovery. MED ÅNGA OCH SPANNMÅL s. 182-183. Vulcan. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 185. Castlewood, aktern. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 186. Princess. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 186. Målning Vulcan. Foto: DSM/German Maritime Museum, Bremerhaven. s. 188. Castlewood, ångpanna. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. M/S ESTONIA s. 190-191. Bruten linje, Estoniamonument, Tallinn. Av Villu Jaanisoo och Jorma Mukala. Foto: Hele Kiimann, Estonian Maritime Museum. s. 193. M/s Estonia. Foto: Pär-Henrik Sjöström. s. 194. Viking Sally. Foto: Mark Markefelt, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 195. Helikopter med ytbärgare. Foto: Kustbevakningen/TT. MINNEN AV EN KATASTROF s. 198-199. Estoniamonument, Stockholm. Gestaltad av Mirosław Bałka. Foto: Anneli Karlsson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 201. Livväst. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 202. Väckarklocka. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 202. Bilnyckel. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 202. Armbandsur. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 203. Namnbricka. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 203. Fartygsmodell. Foto: Karolina Kristensson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 204. Gavelmodell. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. s. 204. Inredningsritning. Sjöhistoriska museets arkiv (2013:31:5). s. 205. M/s Estonia, bogvisir. Foto: Anneli Karlsson, Sjöhistoriska museet/SMTM. 261 UPPDRAG MARINARKEOLOGI s. 208-209. Kuggmarskoggen. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 211. Vulcan, dokumentation. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 212. Karlskrona, historisk karta från 1813, utsnitt. Aktnr_We-154_År 1813. Lantmäteriet. s. 213. Vrak söder om Ystad, sonarbild. Foto: Svenska kraftnät. s. 214. Birka, kulturlager i schaktvägg. Foto: Jens Lindström, SMTM. s. 215. Dalarövraket/Bodekull, kanon. 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 216. Nåttarövraket, montage av 3D-modell och en uppskattning av skrovet under sedimenten. 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. Grafik: Alexander Rauscher, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 217. Marinarkeologiskt fältarbete. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. DYKUPPLEVELSER s. 218-219. Garpen 1. Foto: Riikka Tevali, Finnish Heritage Agency, Baltacar project. s. 221. Jutholmsvraket. Foto: Jim Hansson, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 222. Arkivdokument. M 1761 Flottans styrka 1536 – 1679 Administrativa handl. rör. Flottan. Riksarkivet. Foto: Riksarkivet. s. 223. Garpen 1, informationstavla. Foto: Jesse Jokinen, Finnish Heritage Agency, Baltacar project. s. 224. Anna Maria. 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 225. Dalarövraket/Bodekull. 3D-modell: Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. Visualisering: Ocean Discovery. MILJÖFARLIGA VRAK s. 228-229. Fu Shan Hai. Foto: Kustbevakningen. s. 231. Skytteren. Multibeambild: Sjöfartsverket © 21-01304. s. 232. Finnbirch, oljeutsläpp. Foto: Kustbevakningen. s. 233. Lindesnäs. Foto: Johan Pettersson, Aquatic Oxelösund. s. 234. Gnom, torpeder. Stillbild ur ROV-film. Foto: Sjöfartsverket © 21-01304. AVSLUTNING s. 236. Jehu. Foto: Jimmie Wingstedt. s. 238. Wellamo. Foto: Timo Sillanpää. s. 238. Tunadal, fyrkantspråm, detalj. Foto: Patrik Höglund, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. s. 238. Robur II. Foto: Torsten Nilsson. s. 239. Prinz Adalbert. Foto: William Hemberg. s. 240. Nåttarövraket. Foto: Mikael Fredholm, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. KARTA ÖVER LÄMNINGAR s. 267. Illustration: Erik Hedin, Vrak – Museum of Wrecks/SMTM. 262 CITAT OCH INTERVJUER FRÅN SKEPP TILL VRAK s. 26. ”Han drunknade i Holms hav […] tre kommo av.” U 214, Upplands Runinskrifter 214. s. 28. ”Detta kunde de danska väl ha insett förut […] pågick uti sex timmar.” Ur Gylden- stierne, Axel, The history of the Nordic Seven Year´s War which has been accredited Gyldenstjerne. I: Rördam, Holger (1875). Monumenta Historiae Danicae. Historiske Kildeskrifter og Bearbejdelser af Dansk Histoire især fra det 16. Aarhundrede, 1 r. 2 vol. Köpenhamn, s. 356-359. Återgiven och översatt i HUMA 2010:38; HUMA. DEN GLÖMDA FLOTTAN s. 70. ”Skeppet Scepter, på hvilket Gustaf II Adolf […] taft, himmel och allt öfverdragen ...” Ur Hand, Johan (red.) (1879). Historiska handlingar D. 8. Nr 3 Johan Hands dagbok under k. Gustaf II Adolfs resa till Tyskland 1620. Stockholm: Samf. s. 4. DE STORA SKEPPEN s. 80. ”... med skjutande långsåt dess skepp ...” Ur Flemings instruktion 1628. I: Sveriges sjökrig: 1611-1632. (1937). Stockholm: Marinstaben, bil 8, s. 264-268. s. 81. ”Holländaren bruka nu intet att äntra som förr ...” Ur Kommissorialrättens proto- koll angående sjöstriderna 1676. I: Lundgren, Kurt (2001). Sjöslaget vid Öland: vittnesmål – dokument 1676-1677. Kalmar: Lingstad bok & bild, s. 196-197. RESANDE MAN s. 93. ”Den 18 samma månad […] namn var Resande Man …” Fritt översatt från Theatrum Europaeum: 1660:2 – 1665, Teil IX. s. 82. s. 97. ”Eftersom han inte längre […] sällskap i döden.” Theatrum Europaeum: 1660:2 – 1665, Teil IX. s. 83. s. 97. ”Sedan giorde secret […] är borta blefwen …” Det odelade kansliet. Rådsprotokoll, Huvudserie, SE/RA/1111/A1/32d (30/9–19/12 1660), bildid: R0001562_00304. Riksrådets protokoll 26/11 1660. FLYKTENS HAV s. 115. ”Stuvade i lastrummet […] bland de små.” I: Ortmark Stymne, Sinikka (red.) (2003). Krigsbarns erinran: snäll, lydig och tacksam. Stockholm: SinOA s. 76. s. 117ff. Lindström, Lars Algot, intervju den 15 november 2017. UBÅTSNÄT s. 134. ”På broarna står […] både över och under vatten.” Blekinge Läns Tidning, 13 februari 1984. s. 134. ”många var också oroade, mycket oroade.” Blekinge Läns Tidning, 15 februari 1984. s. 134. ”Det ryktas att soldater […] kanske inte ens existerar.” Sydöstran, 27 februari 1984. s. 134. ”om vi gör en sammanställning […] i våra närmaste farvatten." Blekinge Läns Tidning, 21 februari 1984. s. 135. ”Vi har vant oss och reagerar knappt längre.” Blekinge Läns Tidning, 25 februari 1984. s. 135. ”Jag börjar bli van […] är jättejobbigt.” Sydöstran, 29 februari 1984. 263 OSMUNDVRAKET s. 156. ”Thett Järnn thu begärer […] för-berördt ähr ...” Handlingar ur Riksregistraturet 1575. Fol 69. s. 162. ”skyldig gifva kyrkan och Biskopen 30 osmund.” Ur Wallander, Anders (2015). Osmundar i svenskt arkeologiskt material. I: Järnet och Sveriges medeltida modernisering. Stockholm: Jernkontoret, s. 124. MINNEN AV EN KATASTROF s. 201ff. Sjöhistoriska museets arkiv, Estoniadokumentationen. 264