(PDF) Rifo 50

Att förena politiker och forskare Rifo 50 år En jubileumsskrift om Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare Redaktör: Bengt-Arne Vedin Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år En jubileumsskrift om Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare Redaktör: Bengt-Arne Vedin Förord Mycket har hänt sedan Rifo, Säll- ta ett avstamp för att se framåt. I skapet Riksdagsledamöter och Fors- detta arbete har jag haft förmånen kare, bildades i februari 1959. Vår att leda en grupp av kloka och Riksdag har fått fler partier, vi har erfarna ledamöter av Rifos styrelse fått fler utskott men färre kammare. nu och förr: Gunnar Bjursell, Olle Forskningsfrågorna hanteras på ett Göransson, Gösta Lagermalm, annorlunda sätt än 1959, då fanns Hans Landberg, Claes Ramel, t ex inga forskningspropositioner, Rune Rydén, Majléne Westerlund nu kommer de vart fjärde år. De Panke och Bengt-Arne Vedin, politiska villkoren för riksdagsleda- stödda av vår sekreterare Lars möter har förändrats avsevärt och Eriksson. Våra samtal har gett en ger möjligheter till helt andra och bild av den samlade erfarenhet som bättre arbetsförhållanden. Riksdags- finns kring denna världsunika för- styrelsens intresse för att forskningen ska utgöra ening Rifo och som finns nedtecknad i denna en del av riksdagsarbetets vardag har fått vida skrift. Varmt tack till er alla. konsekvenser för Rifo. Med den nya tekniken Ett särskilt tack vill jag rikta till skriftens genom Internet har kunskapsförsörjningen redaktör, Bengt-Arne Vedin. Han har på ett effektiviserats och alla har i princip tillgång till suveränt sätt granskat arkiven, varit öppen för kunskapen, naturligtvis beroende av den egna olika inspel och med skicklighet förflyttat inläg- förmågan att söka kunskaper. Denna utveckling gen över tid. Vi som är förtrogna med underla- har sällan gjort det enklare för den enskilde att get är synnerligen imponerade. Hans ödmjuka bilda sig en uppfattning om de bredare perspek- hållning till gruppens synpunkter vill jag särskilt tiven. För det behövs fortfarande mötesplatser tacka för. där forskare och politiker med olika perspektiv kan reflektera, analysera, tolka och samman- Stockholm i januari 2009 ställa för att möta viktiga frågor om konsekven- ser, hinder och möjligheter inför framtidens utmaningar. © Rifo 2009 Ett jubileum, som Rifos 50 år, är ett gott skäl Yvonne Andersson Redaktör: Bengt-Arne Vedin Foto: Peter Jansson, Bengt-Arne Vedin, Bertil Ericson/Scanpix, för att se bakåt och utifrån den erfarenheten Ordförande Rifo Melker Dahlstrand, Riksdagen Grafisk form: Callanish Tryck: Xxxxxx xxxxxx, Xxxxxx 2009 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Innehåll Rifo under 50 år – samtal mellan veteraner i Rifos ledning Rifo under 50 år – samtal mellan veteraner i Rifos ledning.............. 5–44 Rifos ursprung................................................................................. 7–9 Vilken thriller… Ett sällskap som förenar den vara sakligt dokumenterande eller mer person- Spridda Rifo-axplock.................................................................... 11–15 nya, ständigt nyaste kunskapens källor – kun- ligt subjektiv. Den kan utgöra ett referensverk Rifo ger resultat: ”Rifo-motionerna”....................................................17 skap är som bekant makt – med den politiska eller något mer journalistiskt läsvärt – kanske maktens förnämsta, dess mest överordnade provocerande. Rifos styrelse har bestämt sig för Rifo ger resultat: Audiologiska laboratoriet..........................................19 organ, Riksmötet. En organisation som står det läsvärda och personligt subjektiva, för att se över partigränser liksom vetenskapliga revir, bakåt för att kunna se och forma framtiden. 1965 års hemställan om Rifo-förstärkning..........................................21 ett forum fritt från lobbyism, egenintressen De nio personer som intervjuats eller lämnat och krav på ställningstaganden, ett samfund så underlag har alla haft centrala Rifo-positioner Rifo ger resultat: Vetenskap & Allmänhet............................................25 framgångsrikt i sin utövning att specifika, kon- och varit engagerade länge; en var med vid, ja Spinoff från Rifo: Teknik för åldringar..................................................25 kreta resultat svårligen låter sig pekas ut eller före starten. Riksdagens arkivs nitton boxar med spåras. Spår ger blott verksamhetens yta, annon- material, Riksdagsbibliotekets 125 nummer av Rifo-Nytt...................................................................................... 33–45 serade och genomförda aktiviteter. Rifo-Nytt och Kungl. Ingenjörsvetenskapsaka- Nobelpristagare (blivande) i styrelsen. Nobel- demiens tjogtalet pärmar med Rifo-material har Rifo ger resultat: Pofo.........................................................................37 pristagare som föredragshållare och diskussions- ävenledes konsulterats. deltagare. Nobelpristagare så engagerad av verk- Fortsätt att bygga broar mellan forskning och politik!..................... 46–54 samheten att mötet i sammanslutningen aldrig fick ta slut. Statsministrar och andra ministrar Vad är Rifo? Om Rifo-Nytt funnes idag............................................................. 47–55 som presentatörer och utfrågade. Och än högre Vad är då Rifo – egentligen? Så här har det beskri- Appendix: Rifos ”befattningshavare”..................................................56 upp: talmän som engagerar sig. vits: ”Syftet med Rifo är trefalt: att lära riksdags- ledamöterna fakta som kan utnyttjas i det politiska Appendix: Aktiviteter och aktivitetsformer...........................................57 Rifo! arbetet, att hjälpa forskarna att se de sociala verk- Detta är en skrift till 50-årsjubileet av Sällska- ningarna av deras hantering, och att identifiera Summary in English...........................................................................58 pet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo (vid samhällsproblem som tarvar åtgärder i politiska starten ”Riksdagsmän”). Varje memoar är nöd- instanser eller som bör föras ut till en vidare vändigtvis ofullständig, skev och subjektiv. En krets”. Eller med en stadgeformulering ”forum för jubileumsskrift kan vara historiskt tillbakablick- kontakt och information” till vilket senare lades ande, försöka se tidlösa principer eller lägga ”underlätta kontakten mellan forskare från olika grunden för avstamp in i framtiden. Den kan discipliner”. Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Olle Göransson: – Ja, allt detta stämmer. Syftet En viktig sak är ömsesidigheten i lärandet är att öka kunskapen om forskning och utveck- ling i Riksdagen. Mer specifikt gällde det att inom Rifo, riksdagsledamöter som får insikter om forskning, forskare som lär sig om riksdags- Rifos ursprung finna forskare som kunde ge enskilda riksdags- politikens och riksdagsledamöternas villkor och ledamöter, eller mindre grupper, svar på frågor. behov; man väljer temata tillsammans, utan Rifo tillkom under de flera dagar långa stu- Rifos första ordförande, Carl Göran Reg- Men det finns alltså ett syfte till: att få forskarna mannamån eller preferenser. Lobbying är det dieresor till forskning i Sverige som Tekniska néll, Harry Wahrendorff och Gustav Boija, att bättre förstå det parlamentariska systemet. inte eftersom de som i så fall skulle utsättas för Forskningsrådet (TFR) arrangerade för riks- samt forskarna Sven Brohult (då LKB-pro- Hans Landberg: – Man kan smaka på ordet detta själva påverkar inriktningen. Kanske vore dagsledamöter och forskare på 1950-talet. dukter, kemist), Bror Rexed (medicinare), ”Sällskapet”. Är det kanske något av en klubb det litet präktigare ”studieförbund” en adekva- Studiebesöken gav gott om ämnen att dis- Erik Åkerberg (Svalöv) och Frans Wikman – en förebild var ju vid starten en brittisk mot- tare beteckning? kutera och under tågresorna fanns utrymme (Naturhistoriska Riksmuseet). Som namnen svarighet och i London är förvisso klubbkultu- Majléne Westerlund Panke: – Ja det är ett för personliga kontakter och möjligheter att antyder var från början endast naturve- ren mer utvecklad än hos oss. Jag ser mig gärna studieförbund som ger en biljetter till att se in i upptäcka hur givande mötet mellan forskare tenskaper och teknik representerade, sam- nedsjunken i en lätt patinerad skinnfåtölj i våra framtiden. Rifo ger oss möjlighet att se i större och politiker var. Efter hand utvecklades hällvetenskap och humaniora fördes in på egna klubblokaler nära Riksdagen, läppjande på helheter. Och då räknar jag in forskarna i ”oss” idén om att man inte skulle nöja sig med att programmet 1965. Benkt Ulvfot, huvudse- te – eller eventuellt något annat – under förtro- – en viktig korsbefruktning. resa ihop utan även undersöka om det fanns kreterare i TFR, fungerade som kommitténs ligt samtal med andra medlemmar. Men det lär Yvonne Andersson: – Kanske kan man ändå utrymme för en permanent organisation, en sekreterare liksom sedan som Rifos sekrete- aldrig hända. tala om en lobbyingverksamhet, men en med förening som kunde fungera som forum för rare i två år. mötet mellan politik och vetenskap. Rifo-idén förankrades i samtal mellan Resorna och diskussionerna under dessa den genuint forskningsintresserade stats- Olle Göransson olika militära verkstäder, bland annat den där var naturligtvis inte sprungna ur ett vakuum. ministern Tage Erlander och hans gode vän gjorde efter real­ han arbetat. Det var Rifos första ordförande Det här var den period när Sverige genom- Carl Göran Regnéll, båda med lundensisk examen militär­tjänst Elisabet Sjövall som i mitten av 1960-talet gick sin snabba industrialisering, den tek- bakgrund, samt mellan Nils Gustav Rosén, som radartekniker övertygade den nyblivne riksdagsledamoten niska utvecklingens betydelse var uppenbar då GD för Skolöverstyrelsen och ordförande och det var något att gå in i Rifo där han sedan blev ordförande och det som skulle kallas forskningspolitik i TFR, och de två kamrarnas talmän. Det han ville fortsätta 1971, ett engagemang som varade i hela sjut- började spira. Det gav upphov till enstaka fanns en inspirerande förebild att hänvisa till, med i det civila. ton år. Inför ordförandeskapet krävdes först en arrangemang som exempelvis arbetar- brittiska Parliamentary and Scientific Com- Kring 1950 var radar tentamen inför Olof Palme som på sitt vanliga rörelsens stora Rigoletto-konferens 1955 mittee, bildad 1939. något färskt, hemligt, skarpa sätt ställde frågor som bottnade i en och möten mellan forskare och politiker på Det konstituerande mötet den 4 februari viktigt och svårt, en mötesplats mellan elek- intuitiv skepsis inför tvärpolitiska organisatio- Harpsund med Tage Erlander som värd eller 1959 hade också ett forskningsinnehåll tronik och mekanik; radarskärmarna var stora ner, kanske mot bakgrund i erfarenheten av att andra med bl a Ingeniörsvetenskapsakade- inriktat på isotopforskning och ägde därför runda vakuumpumpade glaspjäser. Arbetet i ha fått rädda regeringen från nederlag 1965 då mien (som IVA stavades då) som initiativta- rum i gamla kemibyggnaderna Kemistvä- provrummen i Arboga ledde till SSU, fackligt en motion som emanerat ur Rifo i andra kam- gare. gen 39 på Kungliga Tekniska Högskolan. engagemang, lärlingsutredningen och Riksda- maren oväntat slog regeringens proposition En kommitté förberedde Rifos bildande Programmet var minutiöst planerat, tidssatt gen. I 1966 års Verkstadsutredning deltog han och Palme i första kammaren fått medverka i mer än ett år. Den bestod av Elisabet ner på minuter för experiment och transport i granskningen av hur man kunde föra ihop till att fälla motionen. Sjövall (s), läkare från Göteborg, som blev mellan olika stationer. En av de demonstre- t Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år lobbying för kunskap, högkvalificerad kunskap. panel, dels att lyckas få riksdagsledamöterna att Spänningen ligger just i korsbefruktningen, att prioritera att delta i våra aktiviteter. Tidsbristen föra samman olika typer av forskare, att föra tycks åtminstone från mitt subjektiva perspektiv ihop olika typer av kunskapsarenor bara ha blivit värre med åren. som normalt inte möts. ”Varför inte Hans Landberg: – Ett forum för Det ligger en fördel i att Rifo är det sökande samtalet, det öppna sam- en ideell, icke partipolitisk, självbe- den positiva, talet – varför inte den positiva, goda stämmande organisation som i och goda trätan?” trätan? för sig får stöd av Riksdagen. Det är Gunnar Bjursell: – Jag ser Rifo en svensk lösning som väcker upp- också som en folkrörelse, en form för märksamhet och ibland undran i andra länder. en levande dialog, en som inte förs uppifrån och Claes Ramel: – I grunden är ju Rifo en ner. mötesplats där föredrag, seminarier, diskussioner Hans Landberg: – Samtidigt är det ett pro- är de bestående inslagen; egentligen skulle man blem för Rifo att det är en skvader: en grupp som väl inte vilja sätta punkt med ett föredrag utan arbetar icke partipolitiskt i den av partipolitik gå vidare. Vi har bra program men åtminstone genomsyrade Riksdagen. Vägen förbi partipoliti- två problem: dels att leva upp till ambitionen att ken blir att satsa på avant-garde-frågor. helst få alla olika infallsvinklar och ståndpunk- Majléne Westerlund Panke: – En sak är ter representerade med en serie talare eller i en viktig nämligen vad Rifo inte är; det är inget Den 4 februari 1959 föddes Rifo i gamla kemibyggnaderna Kemistvägen 39 på Kungliga Tekniska Högskolan. Majléne Wester- en lärare var ett tidigt föredrag om de två lund Panke är hjärnhalvornas olika specialiteter och sam- lärare till profes- spel särskilt inspirerande. När Rune Rydén rande kemisterna var, på tillfällig permission partiet representerade i styrelsen, från 1970 t sionen med svenska skulle lämna Riksdagen och därmed posten från epidemisjukhuset, Hans G Forsberg, även vänsterpartiet kommunisterna. Alltef- språket och historia i Rifo kontaktade han Majléne som då satt ett decennium senare Rifo-sekreterare och tersom nya partier kommit in i (och försvun- i bagaget; nu läser i utbildningsutskottet. Hon har även varit ytterligare halvannat decennium därefter nit från) Riksdagen har även dessa blivit hon medeltids- ordförande i Rifo-initiativet VA, Vetenskap som IVA-chef värd för den årliga IVA-mot- representerade i Rifo-styrelsen: miljöpartiet, historia. Under & Allmänhet, och sitter fortfarande i dess tagningen för Rifo/Riksdagen. Bland delta- kristdemokraterna, ny demokrati. Idag är tiden i Riksdagen styrelse. Det var under hennes ordförande- garna, så mycket som ett femtiotal riksdags- samtliga sju riksdagspartier representerade: 1994–2006 hann hon prova på att sitta i tid som Rifo blev ”Riksdagsledamöter och ledamöter och ett trettiotal forskare, märktes socialdemokraterna, moderata samlingspar- såväl Försvars-, Social- som Utbildningsut- forskare” i stället för ”Riksdagsmän och...” bl a Georg Klein. Årsavgiften sattes till 10 tiet, centerpartiet, folkpartiet liberalerna, skotten. Hon var under en period dessutom och det var hon som skapade traditionen att kronor. kristdemokraterna, vänsterpartiet och miljö- sakkunnig i Utbildningsdepartementet. Rifo- i samverkan med Nobelstiftelsen bjuda in en Från början var endast socialdemokra- partiet de gröna. inbjudan gick till alla nya ledamöter och för Nobelpristagare att tala inför Rifo. terna, folkpartiet, högerpartiet och center- Rifo – 50 år Rifo – 50 år nätverk, ett av dessa amorfa och osynliga icke- kända nätverk, förmodligen nästan lika många organisationer där ansvaret är otydligt eller okända. icke-existerande. Bengt-Arne Vedin: – Jämför man forskar- Spridda Rifo-axplock samfundet nu med det i början på 1960-talet så har det mångfaldigats. Då fanns det verkligen Tidsproblem – och? en liten klubb av forskare och forskningspoli- Det första året avhandlades bl a strål- och arrangerade man en tre dagars energikon- tiskt engagerade sådana, en kollegialitet som bullerforskning (jfr tillkomsten av Audio- ferens i riksdagshuset tillsammans med Ramel nämner här ovan två problem; sant är att logiska laboratoriet). 1962 valdes Hannes Centrum för tvärvetenskap i Göteborg och ambitionen om att se olika infallsvinklar syns så tydligt i Rifo-arkivet. Yvonne Andersson: – Det är möjligt att Alfvén in i Rifo-styrelsen, samma år som IVA. och ståndpunkter representerade tydligt framgår ett av mötena ägnades ”Ärekränkning och av protokoll och program redan från starten. Och fler riksdagsledamöter skulle lockas till att bli aktiva om de finge en tydligare roll i olika Rifo- förtalsbrott enligt nya brottsbalken”. Alfvén Studieresor i TFRs regi tillhörde det som så konkurrensen om riksdagsledamöternas tid. talade själv om rymdforskning året därpå, gav ursprung till Rifo, och fortsatta stu- Finns det andra problem, vilka är orsakerna och arrangemang. Och då arrangemang även ute i samhället knutna till evenemang som humanist- ett tema som återkom 1964. Då fyllde ju dieresor på två à tre dagar gick exempelvis vad kan man göra åt problemen? Rifo fem år och Tage Erlander var högtids- 1967 till Finspång och Linköping, andra dagarna i Lund, Vetenskapsfestivalen i Göte- borg eller Vetenskap & Allmänhet. Och varför talare över temat ”Forskning och samhälle” år till Skåne, Västkusten, Västerbotten Olle Göransson: – En orsak till tidsbrist ser vi inte knutna till olika lärosäten? (Ingvar Carlsson deltog 1983 i en diskus- och Bergslagen. Aftonbladet hade fått redan i den interna telefonkatalogen: det finns Rune Rydén: – Riksdagen själv, partigrup- sion om ”Forskningens roll i samhället”. nys om Rifo och undrade i ett sirligt brev ett åttiotal riksdagsinterna föreningar som kon- perna, arrangerar många egna evenemang, ofta Plus ça change...) Senare år 1964 samta- om man fick sända journalister att bevaka kurrerar om mötestider; i början av mitt ord- nog med forskningsinriktning. Förutsättning- lade bland andra Carl-Göran Hedén, flitig dess aktiviteter, varpå ordförande Sjövall förandeskap var det ett halvdussin. Men själv arna, arbetsformerna i Riksdagen, förändrades Rifo-deltagare, -talare och mångårig styrel- i ett vänligt och artigt brev tackade för tycker jag att mitt eget stora parti visade för lite kraftigt i och med flytten åter till Helgeands- seledamot, med Gunnar Myrdal om ”Par- intresset, men nej tack. Förtroliga samtal intresse, det var alltid samma gäng och det var holmen från Sergels Torg. Voteringarna lades i lamentarikernas möjligheter att påverka i frågor som ofta ännu inte kommit på för litet. block och de öppna onsdagskvällarna försvann. forskningsplaneringen”. Myrdal återkom bordet mådde bäst av att förbli – förtro- Yvonne Andersson: – Det finns ett femtiotal 1968 med ett anförande om u-ländernas liga; medias närvaro kunde lägga hämsko eftersläpning och i-ländernas möjligheter på debatten. Stor mediaskräll blev dock att göra någonting däråt. Samma år talade den längsta och mest avlägsna studiere- Professor Hans styrelseledamot i det Internationella Insti- vid två olika tillfällen utbildningsminister san av alla, den hösten 1968 till Algeriet Landberg är histo- tutet för Tillämpad Systemanalys, IIASA, Olof Palme och ministern utan portfölj, och Liberia, med syfte att bättre förstå riker. Han var sekre- beläget i Laxenburg utanför Wien. Mång- snart industriminister, Krister Wickman u-landsfrågor bl a genom att jämföra de terare i forsknings- årig styrelseledamot och vice ordförande om framtida politik för forskning och tek- båda länderna. Omdömena som deltagande rådsutredningen i Rifo; arbetar just nu på en bok om Dag nisk utveckling. 1965 hade bl a Sune Berg- riksdagsledamöter (femton deltog i resan) på 1970-talet och Hammarskjölds svenska ämbetsmannakar- ström och Lars Werkö diskuterat frågan gav om Grängesbergsbolagets Lamco- därefter huvudse- riär. Hans inlägg i diskussionen här bygger i ”Är den kliniska forskningen tillräckligt projekt var alldeles för positiva – ”de blev kreterare i Forsk- stor utsträckning på ett anförande om Rifos klinisk?” Början av 1970-talet karakteri- fullkomligt förföljda”, är Olle Göranssons ningsrådsnämnden utveckling som han höll i samband med 30- seras av mycket Vindelälvsdebatt. 1974 omdöme idag. t 1977–1993; han har även bl a varit Sveriges årsjubileet 1989. 10 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 11 Med fler partier i Riksdagen blev det mer av mot andra grupper och intressen vartill kommer politisering i styrelsen och mer av påtryckningar ny teknik såsom mobiltelefon, Internet, Google. Inte så få riksdagsledamöter förknippar t IVAs adress. Sekretariatet kom att förläggas på Rifo. Riksdagen har också en tendens att Den ökade mängden information möter inte Rifo framförallt med IVAs Riksdagsmot- dit 1967–2007. sönderfalla i små atomer. någon motsvarande förmåga att tagning i slutet av november eller början av Hans Landberg: – Har månne Rifo segrat sig till döds? ”Har månne hantera den, välja, sortera och ana- lysera, så är det så att något verkar december varje år och några använder ord Det första årets möte om strålforskning som ”årets höjdpunkt”. Gösta Lagermalm ledde till en studiecirkel i ämnet, 1966 kom Majléne Westerlund Panke: Rifo segrat sig skrämmande eller oklart blir det berättar att styrelsen kände sig resignerad åldringsvård, ungdomsbrottslighet, natur- – Det stämmer att det arrangeras till döds?” politikerns sak att hantera envar över att så få riksdagsledamöter kom på resurser och energiproblem. Annars var en mycket mer forskningsorienterat spekulativ skrämselhicka. Rifos möten. Lobbyorganisationer som miljövårdsgrupp med Bengt Olsson från riksdagsinternt. Vidare har Sveri- Är ett problem kanske vår egen generöst bjöd på Operakällaren hade större Naturhistoriska Riksmuseet och en om ges EU-inträde ökat arbetsbördan och förkor- struktur? Har vi bara de redan frälsta i styrel- framgång. När han inför sin fru klagade urbanisering med Åke E Andersson, båda tat ledtiderna. Det parlamentariska läget med sen och det blir en sluten, en stängd krets? Är över svårigheten att locka deltagare så före- startade 1968, bland de tidigaste. Våren krav på förhandlingslösningar för att få fram vi alltför traditionella i vårt sätt att föra ut vårt slog hon en buffé föregången av intressant detta år redovisade även en grupp som beslut med tillräckligt röstunderlag är också innehåll? Tar vi för stor hänsyn till traditionalis- innehåll, med snyggt tryck på en inbjudan studerat kreativitet sina resultat; det blev tidskrävande. Förr var journalisterna hovsamma, ter? Vi måste få med icke-forskare – bland riks- på fint papper och med RSVP. Det stämde dessutom en bok på temat. närmast vördnadsfulla – nu är de aggressiva och dagsledamöterna, kanske också externt, andra ju med Gösta Lagermalms erfarenhet: kräver snabba svar (Yvonne Andersson: – Poli- som berörs av forskningsresultat. Varför kom- onåbara människor kunde han träffa på Vid Rifos tioårsjubileum var brittiska tiker måste svara inom några timmar!). Detta mer så många till IVA-middagen, och vad kan cocktailparty på någon ambassad. Men sty- Parliamentary and Scientific Committee ökade krav på tillgänglighet gäller även gente- vi lära oss av det? Hur ändra förpackningen? relsen var skeptisk. Rationella människor representerat, liksom Europarådets tek- skulle väl inte lockas av utanverk? Trots allt niskt-vetenskapliga utskott, för vilket Rifo – det kunde väl vara värt ett försök? dessutom arrangerade fyra dagars studiebe- Rune Rydén hade dium i USA och arbete med ett omfattande Den 1 december 1966 testades idén som sök. Jubileet avhölls på Högloftet på Skan- lärarplaner och läste invandrarregister gav honom hans lic-examen blev en stor succé. Varje år håller IVA:s VD sen och hade som tema data och integritet. geografi, statistik, (motsvarande nya doktorsexamen). På förfrå- vid akademins högtidssammankomst i slutet pedagogik, statskun- gan gav han råd om en tjänst på Malmöhus av oktober ett drygt timslångt anförande Rifo har en enda hedersledamot, Elisabet skap och historia i läns landsting med resultatet att han själv med en redovisning av vad som under året Sjövall, död 1981. Lund. När han över- erbjöds den – ett engagemang på halvtan- hänt inom teknik och vetenskap. Detta tygats om att följa nat år; sedan kandiderade han till Riksdagen utgör underlag för ett tiotal presentationer 1972 valdes latindocenten Birgitta Thors- lic-seminarierna i 1976. Där talade Carl Göran Regnéll och på 2–7,5 minuter från olika medarbetare berg in i Rifos styrelse. Från 1977 lyckades kulturgeografi hos Erik Hovhammar varmt för Rifo, där Rune inom IVAs kansli, plus ett något längre Rifo utverka att Riksdagen anlitade henne Torsten Hägerstrand blev han med en 3a i Rydén i slutet av 1970-talet först valdes till avslutande policyanförande av IVAs VD. som kontaktsekreterare för Rifo med geografi övertalad att kombinera med lic- styrelsesuppleant för en ledamot som ofta var Därefter väntar julbord. arbetsplats i Riksdagen för att stödja riks- seminarierna även i ekonomisk historia där borta på resa, sedan ordinarie, och så, efter dagsledamöterna i att få forskarkontakter. han blev amanuens och senare assistent 1967 lång styrelsetjänst, ordförande 1988. Apropå IVA: 1966 fick Rifos postgirokonto Detta arrangemang ”på prov”, för vilket t – ekonomiskt en fördel. Fulbright-stipen- 12 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 13 Den ökade mängden information – Internet, kärna. Detta med Internet och Google inne- Google – gör bara att Rifo behövs mer! bär på sätt och vis en avlastning och samtidigt, Rifo fick äska medel från riksdagsförvalt- niet konstaterade styrelsen att mackor och t Yvonne Andersson: – Rifo är ett exklusivt som Majléne säger, nya krav på värdering av all ningen varje nytt år, övergick till en akti- porto slukade allt mer pengar samtidigt sällskap, det är ett privilegium att få vara med, denna information. Mer av samtal, diskussion, vitet inom Riksdagens Upplysningstjänst, som Riksdagen ville spara så man beslöt att få ta del av denna kvalificerade kunskap: öppenhet för frågor, alltså. Information är inte sedermera Utredningstjänst. nervöst att genomföra vad som kunde hellre djupt och gediget än ytligt och populis- kunskap, kunskap inte vishet – och kunskap och beskrivas som en chockhöjning. Hur skulle tiskt. Men hur kommunicerar vi denna utvald- vishet krävs för att sluta cirkeln, välja data och För 1984 markerar årsberättelsen särskilt medlemmarna reagera? Inte alls, visade det het, denna kvalitet? Riksdagen är översköljd av information, omvandla data till information, att man i samarbete med Riksdagens för- sig! Chockhöjningen var dock inte sista lobbyister, kanske borde vi mer stryka under information till kunskap. valtningskontor datorutbildat riksdagsleda- ordet utan senast har medlemsavgiften att det är just det vi inte är. Att vara ett forum Gunnar Bjursell: – Jag tror att vi lägger oss möterna! – avskaffats. Liksom tryck, distribution för de många perspektiven, ja, det blir då också på helt fel nivå. Vi måste se samtalet mellan och porto är allt mer tyngande kostnader fortsatt centralt, och en ambition att hålla högt. forskare och politiker i ett större perspektiv där Priselasticitet och kvällsmackor. – Rifos som Internet kan eliminera är blotta han- Metoden från vetenskaplig medling (scienti- också andra inflöden, inte minst från media, spe- årsavgift var till att börja med 10 kr, efter teringen av medlemsavgifter förvisso inte fic mediation) kan vara värd att utveckla: att lar en viktig roll. Vi behöver bli mer seriösa och några år fördubblad till 20. Envar med- utan kostnader, direkta och indirekta (även medla fram vad som är en gemensam grund, spela mer på politikernas planhalva, komma in i lem betalade själv eventuell förtäring i hos medlemmarna). Ett budskap till eko- oomkullrunkeliga fakta, och vad som skiljer i deras vardag, i vardagsfrågorna. Det är samtidigt samband med mötena. Fortfarande med nomerna: nivån på medlemsavgiften – låg, bedömning, konsekvensdragning, och varför. ett budskap till vetenskapssamhället, som måste en låg avgift började så småningom Rifo chockhöjd, avskaffad – har inte påverkat Under Majlénes ordförandeskap utvecklades uppmuntras till att visa mod och inte politisk bjuda på kvällsmacka efter föredragen medlemsantalet. samarbeten med organ som arbetade i ange- korrekthet. Utöver viktiga framtidsfrågor krävs och diskussionerna. Inför det nya millen- lägna ärenden, som Gentekniknämnden, och en funktion av whistleblowers, ett steg mot mer sådana samarbeten kan utvecklas, med Bib- professionalitet, inte endast idealitet. I ett kun- lioteket, Vetenskapsrådet, akademierna, och skapssamhälle, ett välutbildat samhälle, är villko- förstärkas, fast alltid med Rifos inriktning som ren annorlunda mot vid Rifos tillkomst 1959. Spekulativa Rifo 1 samspel med ”kreativa” dataspel, som också dessa förändras interaktivt, verkar en likartad Yvonne Andersson doktorandtjänsterna med inriktningen barn Apor utvecklar sin intelligens bortom vad mekanism träda i kraft då – andra regioner är läraren – i teknik, och teknik. Först med invalet i Riksdagen vanliga apor kan prestera när de får tillgång i hjärnan än normalt går i gång. Rifo-mötet fysik och matematik 1998 blev hon heltidspolitiker och till att till verktyg. Ergo var det verktyg som fick 18 februari 2019 redovisar vad forskningen – som blev forskare börja med suppleant i Rifos styrelse. När människans mentala egenskaper att utveck- ovedersägligt visar, vad den kan göra expe- i pedagogik och Majléne Westerlund Panke lämnade Riks- las – sådant som medvetenhet om det egna rimentellt, vad användandet av nu- och forskaren som blev dagen och därmed Rifo-styrelsen föreslog jaget eller om intentionalitet. Förändringen, framtida IT tycks innebära och de moraliska politiker. Hon fick hon som avgående ordförande att partierna evolutionen, hos de verktygsförsedda aporna val vi står inför, dels i experimenten, dels i en av de första av bakom den nya alliansregeringen skulle kan mätas i hjärnaktivitet: nya delar av hjär- praktisk IT. Även den internationella dimen- Humanistiskt-Sam- nominera ordförandekandidat och det blev nan aktiveras (New Scientist 11 oktober 2008 sionen – ”stoppa världen, jag vill hoppa av” hällsvetenskapliga Forskningsrådet inrättade Yvonne Andersson. pp. 42 ff ). Att döma av studier av mänskligt ­– kommer att belysas. 14 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 15 Bengt-Arne Vedin: – Det låter som något kriterierna liksom formerna för kvalitetskontroll i linje med det ”vetenskap + samhälle Modus i forskning blir annorlunda. Flera grupper och 2” som författartrion Gibbons, Nowotny och individer har uppfattningar om kunskapens Scott föreslagit i två böcker, kvaliteter, vilket ger ett sam- den senaste ”Re-Thinking mansatt och flerdimensio- Science”: en integration av ”Tekniken har nellt kvalitetsbegrepp och vetenskap och samhälle, där skapat en livsstil som motsvarande mångfald i kunskapen genereras”in the påverkar miljön och formerna för kvalitetsbedöm- context of application” (ej ning. alltid detsamma som til�- därmed människorna: Gunnar Bjursell: – I linje lämpad forskning) och det människors begär, med Modus 2 ligger att finns ökande inslag av ”social akademikerna liksom deras accountability och reflexivity” fall av missbruk.” resultat fortsätter ut i sam- i flera dimensioner, detta i hället, jämför Vetenskaps- motsats till traditionens Modus 1 som särskiljer festivalen!, som i sin tur påverkar forskningen Rifo ger resultat: om en utredning om forskningsstatistik, forskningsrådens samarbetsdelegations dem och ser vetenskapen som akademiskt inåt- – och politiken – medan politikerna påverkar, blickande, disciplinär, homogen och hierarkisk. förstås, både samhälle och forskning. Tekniken ”Rifo-motionerna” framtid, de statliga medlen till forskningsrå- den samt regler för dessas fördelning och så Både Hans Landberg, i en meningsväxling i har skapat en livsstil som påverkar miljön och Rifo som sådant tar officiellt aldrig ställning vårt lands deltagande i internationellt forsk- Tvärsnitt, och Lars Strannegård i nuvarande därmed människorna: människors begär, fall av men däremot fungerar organisationen som ningssamarbete samt det eventuella inrättan- Rifo-styrelse har varit inne på detta. Kvalitets- missbruk. Med forskare från många områden, ett forum för diskussion och enskilda ställ- det av ett organ för detta (puh!). ningstaganden. Så var det i så hög grad för Statsminister Tage Erlander engagerade två stora motioner 1965 att de fick namn sig hårt i andrakammardebatten och för- Gunnar Bjursell intresserade sig för genteknik och Gunnar efter Rifo, underskrivna som de var av bl a de svarade förstås regeringens proposition mot är professor i mole- Bjursell dessutom i mitten av 1990-talet fyra riksdagsledamöterna i Rifos styrelse och motionen. Det smått sensationella inträf- kylärbiologi vid startade Vetenskapsfestivalen i Göteborg, en formulerade mot bakgrund av diskussioner fade att motionen segrade i omröstningen Göteborgs Uni- aktiv ansats till forskningsinformation, rörde i Rifo, inte minst i styrelsen. I skrivarbetet och regeringen var nedröstad. Behandlingen versitet. Efter en han sig i Rifos periferi fram till en introduk- hade man stöd av Rifo-aktive Tore Browaldh i första kammaren var normalt inte så vik- lång karriär inom tion på allvar när Majléne Westerlund Panke och därmed Handelsbankens sekretariat, tig men för att motionen skulle gå igenom genteknik i USA bjöd in honom att tala inför Rifo i Ransäter främst Åke Wennman. Skrivstöd kunde måste även denna kammare rösta för. Och och Storbritan- under Erlander-dagarna. Där var temat erfa- behövas då den ena motionen var den dittills här var det Olof Palme som förde ordet nien, där det senare renheter just från Vetenskapsfestivalen som mest omfattande som någonsin förekom- – och han lyckades se till att motionen rös- landet tidigare än andra tillät kloning som för övrigt är sprungen ur samverkan mellan mit. Den ena (AK 836/1965) handlade om tades ner. han arbetade med, värvades han tillbaka Centrum för bioteknik och Göteborgs enda forskningspolitik, forskningsberedningen och Nya motioner kom även 1966; redan till Sverige som en av få nu kvarvarande fria teaterscen i slutet av 1980-talet. samarbetet mellan departementen när det Audiologiska laboratoriet tillkom motions- fullmaktsprofessorer. Eftersom Rifo tidigt gällde forskning, den andra (AK 846/1965) vägen. 16 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 17 den transdisciplinaritet som de tre författarna det då principerna för forskningsfinansiering? talar om – att skilja från tvär- och mångveten- Idag leder systemet till tystnad: man biter inte skap – kan kunskap genereras och debatt föras den hand som föder en. Belöningssystemen är Udda episoder 1 att riksdagsbehandlingen redan var i full gång och en sömnig majoritet kunde förväntas på en högre nivå. När man talar med politiker boven i dramat. Ett kollegialt system fungerar Gösta Lagermalm: – I mitten av 1960-talet rösta igenom utredningens förslag. Debat- ute i landet blir det en helt annan inte, så lägg ner fakulteterna, gjordes en utredning om forskningsråden och ten drog dock ut på tiden och statsrådet och diskussion, ofta mycket öppnare, ”Vi behöver nu överväg tjänstestrukturerna! deras organisation, med fokus på råden under chefen för Handelsdepartementet Gunnar mer nyfiken. Om forskarna måste Yvonne Andersson: – Vi Utbildningsdepartementet. Ett av förslagen Lange under vilken just TFR lydde såg mer ta till sig ett nytt förhållningssätt och framöver ett behöver mer av utåtriktad verk- och mer bekymrad ut. Han behövde nämli- som sedan kom i proposition var att begränsa så gäller det samtidigt att också Framtidsråd.” samhet, ut i Europa, ut i samhäl- ledamöternas mandattider – i samtliga forsk- gen gå på toaletten. I ett lämpligt ögonblick påverka den politiska filosofin. let på ett nytt sätt. Via debatt- ningsråd. När Gösta Lagermalm som huvud- skyndade han dit utan att märka att han fått Vad säger forskningen som ger bränsle till ett artiklar kanske. Vi har, med den nuvarande sekreterare drog den tänkta nya bestämmelsen sällskap ut ur kammaren av Elisabet Sjövall. förhållningssätt visavi individens frihet och regeringen, ett Globaliseringsråd; Tage Erlander i TFR nickade alla instämmande: det verkade När han lättad kom ut från toaletten väntade ansvar? Statens ansvar gentemot den implicita inrättade Forskningsberedningen. Vi behöver väl rimligt. – Men det innebär, fick han hon på honom, hejdade honom och fram- och explicita indoktrineringsfunktion som sta- nu och framöver ett Framtidsråd, som säkrar betona, att ni alla inom kort kommer att bytas förde TFR-argumenten. Väl åter i kammaren ten står för? Ska staten kunna vara omoralisk? statusen på de viktiga forskningsfrågorna i den ut. Och ni sitter var och en som ordförande i begärde han ordet och äntrade talarstolen där Hur kan vi få upp frågor om resiliens, tålighet, politiska organisationen. Och som säkrar flexi- ett eller flera av våra projekt! – Hur undvika han sakligt förkunnade att inte alla förslag var på den politiska dagordningen? Om kunskaps- biliteten i beslutsfattandet i ett samhälle som en ohållbar situation, en katastrof? Kon- tillämpbara annat än inom Utbildningsdepar- generering är viktig och står mitt i en process förändras snabbt. takterna var täta och hjärtliga mellan Rifos tementets domvärjo utan ”hans” TFR måste integrerad i samhälle och politik, hur påverkar ordförande Elisabet Sjövall och dess sekrete- undantas. – Utan Rifo-kontakterna ingen rare Gösta Lagermalm och den senare anför- kreativ blixträddning, är Gösta Lagermalms trodde Sjövall problemet. Tiden var så knapp reflektion. Gösta Lagermalm talet arrangerade för riksdagsledamöter en har sin tekn lic fundamental källa till Rifos tillkomst. Just från Chalmers och vid Rifos start var han utlånad för att arbeta är ursprungligen vid OECDs föregångare OEECs sekretariat. Rifo ger resultat: av en ny enhet, Audiologiska laboratoriet. Utskottsbehandlingen blev mycket välvil- forskare kring polymerer, biofy- När Styrelsen för Teknisk Utveckling ska- pades var TFR ett av flera organ som kom Audiologiska laboratoriet lig och laboratoriet kom till 1963, originellt sik och biokemi, att ingå där och Gösta Lagermalm blev det Gösta Lagermalm: – Inom bullerforskning nog knutet till Karolinska Institutet men även grundare av nya verkets planeringschef. Han har förfat- och hörselhjälpmedel låg Sverige i början geografiskt placerat vid Kungl. Tekniska Chalmersteknolo- tat flera böcker om teknikens påverkan på av 1960-talet väl framme, inte genom stora Högskolan. Ett ovanligt arrangemang liksom gernas tidning Tofsen. Han var under sex år samhällsutvecklingen, dessutom om bl a satsningar men väl genom ovanligt dugliga det är ovanligt att en motion får detta utfall; (1961–67) Rifos sekreterare. Vid tiden för vårdfrågor. Hans inlägg här bygger i stor och engagerade forskare. Nej, resurserna var ovanligt dessutom chefskapet där det inget Rifos bildande tjänade han som huvudse- utsträckning på ett bokmanus om framväx- faktiskt orimligt små. Frågan belystes genom gjorde att innehavaren saknade en detaljmerit kreterare i Tekniska Forskningsrådet (TFR), ten av (eller bristen på) en teknikens forsk- studiebesök och möten i Rifo och resulta- då han besatt stor nationell och internationell genom de ”forskningsresor” Rådet på 1950- ningspolitik. tet blev en fyrpartimotion om tillskapande kompetens. 18 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 19 Nya arbetsformer? ”deras” Rifo, Tutkas (Tutkijoiden ja kansanedu- Några idéer om nya verksamhetsformer för fram- tiden, utöver klassiska möten? stajien Seura). Yvonne Andersson: – Deras framtidsutskott, 1965 års hemställan om Rifo-förstärkning ett initiativ från Tutkas, är något att lära av. Gösta Lagermalm: – En nygammal idé: åter- Som jag sa, mer av kontakter i vårt eget land: uppliva de rejäla studieresorna över flera dagar! utanför Stockholm och ute i Europa. Rune Rydén: – Vi fick dra ner på dem av Majléne Westerlund Panke: – Hur arbetar Diskussioner i Rifo-styrelsen samt framför­allt Man ville utöka reguljär studiereseverk- ekonomiska skäl... Men studieresorna gav mer deras framtidsutskott med känselspröt mot mellan ordföranden Elisabet Sjövall och Han- samheten och göra den mer reguljär och man än utskottsresor. framtiden? delsbankens Tore Browaldh ledde till att den tänkte sig att starta lokalföreningar runt om i Yvonne Andersson: – Det handlar om tid Olle Göransson: – Elisabet Sjövall drev detta senare från Handelsbankens sekretariat ställde landet. och ekonomi och hur och vart man ska åka. med utländska kontakter. När Rifo fyllde tio pol mag Åke Wennman till förfogande för att Man ville få en kvalificerad sekreterare spe- Styrelsens resor har alltid varit givande, de per- hade Europarådets kommitté för vetenskap och som sekreterare förbereda den motion som de cifikt för Rifo, med resurser för lokaler, skriv- sonliga kontakterna, möjligheterna till djupare teknik bjudits in att hålla möte och göra studie- fyra ordinarie riksdagsledamöterna i Rifos sty- hjälp och distribution. och friare resonemang. besök i Stockholm. Rifo uppehöll regelmässigt relse lade fram inför vårriksdagen 1965. Det fanns ett förslag om att initiera ett Gösta Lagermalm: – En gång per fyraårspe- kontakter med Europarådet. Man ville ge bättre och snabbare informa- forskningsprojekt om parlamentarikernas rela- riod borde det finnas tid, ork och medel för en Gunnar Bjursell: – Klubben Rifo talar tion och därför bl a kunna anlita konsulter, för tion till forskningen och för detta sökte man få nordisk resa: en med nordiska riksdagsledamöter såklart engelska. Vi ska även utnyttja vårt inter- Rifo som sådant och för enskilda riksdagsleda- anslag från Riksbankens Jubileumsfond (som och forskare. Det skulle ge många mervärden. nationella kontaktnät för att ta hit eller utnyttja möter. sade nej). Majléne Westerlund Panke: – Det stämmer forskare från andra länder. Varför inte bjuda in Man ville kunna ”köpa in” föreläsare och Rifos budget var på 3500:- och nu beräk- i vart fall att vi har mycket att lära av varandra sådana som kan stå för kontroversiella infalls- föredragshållare från en bredare krets, inklusive nade man ambitionerna till 85 000:-; riksda- redan i Norden. Finland har en helt annan kul- vinklar, en Freeman Dyson, en Bjørn Lomborg från utlandet. Hearings var en krävande form gen beviljade slutligen 10 000:- för 1965/66 tur, utan blockgränser, med ständiga koalitioner om klimatförändringar – och bästa sättet att få av möten som man ville pröva. samt rätt att nyttja riksdagens upplysnings- av skiftande slag. Det påverkar också arbetet i mest ut av begränsade resurser? Man ville i större utsträckning kunna fram- tjänst och även dess ekonomibyrå för utskrifter ställa och distribuera informationsmaterial och och stencilering. – Rifo-Nytt blev det mest då löpande och regelbundet. En idé var att det synliga resultatet av hemställan. kommande Rifo-Nytt skulle samproduceras Claes Ramel är miljökommitté i ett decennium och utgivare med Europarådet. professor emeritus i av Ambio där han fortfarande ingår i redak- toxikologisk gene- tionen. Den första kontakten med Rifo var tik vid Stockholms när Staffan Burenstam Linder engagerade Universitet, ledamot av KVA, Kungl. honom för att tala om kvicksilverproblemen – kvicksilver i miljön innebär också en veri- Udda episoder 2 fattare att han aldrig ville sluta, aldrig ville gå. Hans hustru försökte förgäves dra iväg Fysiografiska Säll- tabel mötesplats mellan olika vetenskapsfält. Majléne Westerlund Panke: – Vi låter nam- med honom. Till slut blev hon arg och tog skapet och Finska Han har varit styrelseledamot i Rifo under net vara anonymt men det var en Nobel- den väntande limousinen tillbaka till Grand Vetenskapsakade- ungefär halva Rifos existens, länge vice ord- pristagare i fysik. Han var så entusiastisk Hotel. Själv traskade han upprymt dit en mien. Han har varit ordförande för KVAs förande. över att få diskutera med politiska besluts- god stund senare. 20 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 21 Yvonne Andersson: – Rifo-styrelsen prövade tror jag morgonmöten har största chansen. tillsammans med EPTA, European Parliamen- Vidare tror jag vi kunde bygga på KVAs men- tary Technology Assessment, om Rifo borde tormodell där de kopplar samman riksdags- bli medlem där. Inriktningen på våra aktiviteter ledamöter och forskare. Rifo behöver bli mer stämmer dock inte med ett sådant medlemskap; levande, bli en del av varje riksdagsledamots vi gör inga omfattande studier själva. Rifo är i vardag, ta emot och reagera på spontana signaler stället associerat till EPTA. dvs bli mer interaktivt. Gunnar Bjursell: – Vi behöver grubbla på Gunnar Bjursell: – Tekniken kulle kunna hur möten läggs upp, gå från passiv kunskapsö- utnyttjas för mer spridda aktiviteter. verföring till problematisering. Från praktisk Rune Rydén: – Rifo borde kunna ha en filosofi bär jag med mig jakten på intentions- levande, ständigt uppdaterad webbsida med djup: hur många gånger kan man ställa frågan vetenskapligt material. Stora mängder sådant, ”varför”? Rump-Nisse-frågor alltså: varför gör av hög kvalitet, finns på sajter som TED (Tech- di på dette viset? nology, Entertainment, Design), hos högskolor Majléne Westerlund Panke: Rent praktiskt som MIT och naturligtvis Youtube. Precis som andra gör det kunde Rifo arrangera motsvarig- heter till ”TED events” dvs diskussioner kring Bengt-Arne presentationer av världsklass åtkomliga på detta Vedin är profes- sätt. Det finns PowerPoint-presentationer på sor emeritus i Slide­Share. Ett arbete för Rifo-sekretariatet innovationsteknik. vore att ge korta introduktioner till materialet Han mötte först så att den nyfikne politikern – och forskaren! – kan bedöma om det är värt att ta del av ett ledamöterna skratta och för varje omnäm- Rifo som redaktör för tidskriften Ny inlägg. Fast hela styrelsen, och gärna hela Rifo, Udda episoder 3 nande av substansen blev skrattsalvorna allt Teknik i slutet av kunde engageras i att tipsa om intressant mate- Bengt-Arne Vedin: – Det bör ha varit på våldsammare, K allt rödare och ilsknare. Hon 1960-talet men rial. Och kanske varna för sådant som verkar IVAs riksdagsmottagning i december 1972. förstod ingenting men vad hon talade om på allvar först som IVA-anställd och före- lockande men är vilseledande. Bland alla de korta spännande presentatio- var CH-radikaler som svävade i rymden och dragshållare (”5 minuter prick”) vid IVAs Bengt-Arne Vedin: – Rune är inne på ett nerna på två till sju minuter som framfördes som man nu hade upptäckt. Långt fram satt julbord för Riksdagen. När han lämnat framtida cyber-Rifo. Vad sägs om att pröva: för riksdagsledamöterna gällde en något föga bland alla andra också gapskrattande C H IVA blev han engagerad som redaktör för • Chat-möten mellan politiker och forskare: tillämpbart men fantasieggande: en ny typ av Hermansson, partiledare för Vänsterpartiet Rifo-Nytt 1975–1981, under den period då presentation via video plus eventuellt skrivet substans i rymden, en joniserad kol-väte-för- kommunisterna. Först i efterhand kunde K han disputerade. När han valdes in i Rifo- för-PM, varefter deltagarna i realtid skriver ening, där joniseringen, den elektriska ladd- informeras och tröstas. Den efterföljande styrelsen 1988 (han satt där till 2003) hade in kommentarer och frågor. Ingen behöver ningen var knutpunkten. När den kvinnliga presentatören hade en otacksam uppgift när han hunnit bli professor. Som redaktör för resa men med nackdelen att direktkontakten presentatören K berättade om upptäckten av det gällde att fånga uppmärksamheten... denna skrift blir det hans sjuttionde bok. förloras och att skillnader i tangentbordsfär- substansen började de församlade riksdags- dighet eventuellt kan vara ett problem. Mer 22 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 23 komplicerade är videomöten där samtliga deltagare syn på skärmen i var sin ruta. Pro- gramvara för att hantera t ex fördelning av Rifo ger resultat: Föreningen arbetar inom tre fält: • Bygger upp kunskap om gränsytan mellan • ordet finns. Samarbetsprojekt, arbetsgrupper via gemen- Vetenskap & allmänhet och vetenskap genom opinions- undersökningar och studier. VA under- sam ”skrivtavla” hos t ex Zoho, Google eller Allmänhet söker vad allmänheten, ungdomar och Adobe (det finns ännu fler), där envar byg- Vetenskap & Allmänhet, VA, som startades särskilda grupper (t ex lärare, journalister ger vidare på eller utvidgar det som tidigare i januari 2002, tillkom via ett förarbete inom och politiker) anser om forskning och hur skrivits. Precis som i vanliga arbetsgrupper Rifo, med ekonomiskt stöd från Riksbankens forskare ser på dialog med allmänheten. fungerar det nog bäst med en sekreterare Jubileumsfond. Rifo-styrelsen hade att brot- • Arrangerar samtal mellan forskare och (som kan variera över tiden) som driver på; tas med frågan om en ideell förening kunde allmänhet. VA både katalyserar och provar en startpunkt fordras givetvis. Det går att ta på sig ett så betydande ekonomiskt ansvar i egen regi okonventionella former, arenor arrangera så att gruppmedlemmarna får e- som det handlade om men fann konstruktiva och teman. brev när något nytt hänt. lösningar. • Förmedlar erfarenheter av samtalsmetoder • Elektronisk anslagstavla för kort information Från VAs presentation av sig själv: ”VA och sprider kunskaper från studierna. och idéer från medlemmar till medlem- är en ideell förening som vill främja dialog VA har nu mer än 60 medlemsorganisatio- mar – och till Rifo, en ”förslagslåda”. För att och öppenhet mellan forskare och allmänhet ner såsom myndigheter, högskolor, företag, undvika överinformation kan det behövas – särskilt unga. Grundtanken är att dialogen folkbildningsorganisationer och forsknings- en redaktör, alternativt begränsad längd på mentary & Scientific Committeee är uppen- bör utgå från folks frågor, intressen och oro, finansiärer. Dessutom finns individuella meddelandena, som då kan vara sammanfatt- bara partners vartill finns mängder av fram- snarare än från vad forskarna själva vill föra medlemmar. ningar och aptitretare där bara den som är tidsorganisationer som World Future Society ut.” intresserad behöver ta del av ett mer omfat- eller nätverk som The Foresight Network. tande material. Eller slutna diskussionsgrup- EU måste ha samma ambitioner, fast liksom per kring olika teman, plus en övergripande OECD kanske de är alltför ”mainstream”. för hela Rifo, t ex via Ning, en spridd tjänst. • Att, efter anmälan om intresse, följa verkliga • Rifos Råd, personer som förklarat sig intres- forskningsprojekt via korta e-meddelanden, Spinoff från Rifo: kunde leda till konstruktioner, produkter och instrument som väsentligt skulle underlätta serade av att bidra med förslag till teman en bloggar, webbsidor eller glimtar registrerade bra bit bortom dagsdebatten att ta upp i Rifo. i video, eventuellt i någon form av virtuell Teknik för åldringar äldres vardag och arbete samt även göra det lättare för dem att bo kvar hemma. En idé Rådsmedlemmarna får stå kvar som sådana verklighet. Medan Elisabet Sjövall ännu var Rifo-ordfö- var också att skapa stimulans till näringsli- så länge de bidrar aktivt vilket kan ske t ex • Vetenskaplig ”skärmutställning” på webben, rande gav planeringschefen på Styrelsen för vet att utveckla sådan teknik. Tyvärr sattes via en elektronisk anslagstavla som den just eventuellt tillsammans med Vetenskap & Teknisk Utveckling Gösta Lagermalm henne aldrig utredningens förslag i verket, inte då i beskrivna. Allmänhet? Virtuella studiebesök? uppdraget att leda en utredning som resulte- vart fall. I samband med att Sjövall avtacka- • Internationellt samarbete med organisatio- rade i rapporten ”Teknik för åldringar” 1975. des som Rifo-ordförande tackade hon själv ner som har intressen liknande Rifos dvs av Yvonne Andersson: – Fantasin har inga gränser, Där belystes hur redan enkelt konstruktions- Lagermalm för utredningsuppdraget. att finna viktiga framtidsteman, ännu inte men jag kan konstatera att redan vanliga studie- arbete för att inte tala om mer avancerad FoU lätta att tydligt utskilja. Tutkas och Parlia- besök är attraktiva! 24 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 25 effekter av olikheter mellan människor, grup- Framtidens teman – och dåtidens per, kulturer, samhällen demonstreras så ofta innebär tystnad och blindhet bara att myter och Idéer om större temata värda nu- och framtida fördomar i stället får regera och inte det som uppmärksamhet? vetenskapen faktiskt lagt fast. Men den har för- Claes Ramel: – RNA-interferens! Det kommer stås ännu inte lagt fast allt! Inte mindre viktiga att bli mycket stort! Det innebär att dubbel- är gränserna för vad vi vet, en utgångspunkt dels strängat RNA kan tysta en för att söka ny kunskap, dels gen så att den inte uttrycks, ”Vad säger forskningen för att söka fastlägga grän- ett slags immunförsvar för serna för vad vi över huvud genomet och en väg till att om djupt mänskliga taget kan veta. manipulera cellers egenska- frågor som avvägningar En annan framtida, och per, minska mängden av ett förstås redan nutida, forsk- visst protein. Man hoppas mellan lagstiftning och ningsfront med uppenbar på breda tillämpningar, från frihet? Det är ett ansvar relevans är hjärnan, hur den växtförädling till medicinskt fungerar, hur dess funktioner bruk i kampen mot t ex HIV att lagstifta.” kan påverkas, vad medve- och hepatit. Belönades med tande egentligen är. Resi- Nobel-priset i medicin 2006. Vidare feromoner, liens är ett ytterligare problemkomplex som jag dessa doftämnen, ja doft och doft, de är ju lukt- redan nämnt. fria, som påverkar oss människor, inte bara djur, Yvonne Andersson: – Energifrågan tycks på mer eller mindre, eller på helt fördolda, sätt. vara en av de där eviga frågorna och det finns Majléne Westerlund Panke: – Vad säger alltid något nytt vid fronten på ett område där forskningen om djupt mänskliga frågor som de stora systemen har 50-åriga omställningsti- avvägningar mellan lagstiftning och frihet? der. Den har för övrigt med resiliens att göra. Udda episoder 4 på patienter som annars inte skulle ha klarat sig. Men det senaste är att det även går att Det är ett ansvar att lagstifta och det enda som Gunnar Bjursell: – Forskarvärldens vardag, Olle Göransson: – Läsaren får avgöra om genomföra hjärnbyte! Och läkarna har till brukar diskuteras är nya lagars kostnader. FRA- organisation och förutsättningar, nationellt och den här episoden gör sig lika bra i tryck som och med olika pris för olika hjärnor. – Vad får diskussionen pekar på nya frågor om vad ny internationellt. Integration, religion, våldet i när den framfördes av ett proffs, vice talman- jag för mina pengar, undrade en patient och teknik ställer för krav på etiska gränser. Vilka samhället är nog teman vi kommer att behöva nen Karl-Erik Eriksson som fått i uppgift att hans läkare svarade: – Här har jag en hjärna kostnader, vilka ingrepp i friheten är tillåtna när leva med ett slag. på IVA-mottagningen tacka för maten. Han från en statstjänsteman, den kostar 45 000 kr, en nation vill hävda sin rätt att försvara sitt ter- Yvonne Andersson: – ”Utvärdering” av började med att knyta an till alla exempel men vill ni ha något finare så har vi en civil- ritorium? forskningspolitik: vad får ett forskningspolitiskt lyssnarna fått på att forskning och utveckling ingenjörs, 70 000 kr. Och här, här har vi en Gunnar Bjursell: – Likhet eller snarare olik- beslut för konsekvenser för den fortsatta forsk- går snabbt framåt. Han skulle bara komma raritet för hela 125 000. Den har tillhört en het! Ett tema som ofta ses som politiskt inkor- ningen? med ett exempel till. Alla hade säkert fascine- riksdagsman! – Oj, är den så mycket klokare rekt men det är att blunda för verkligheten, som Hans Landberg: – En debatt om vetenskap- rats av att man lyckats operera in nytt hjärta alltså? – Nej men den är så föga begagnad! alltid sparkar. Eftersom kunskap både finns och liga skolbildningars betydelse och problem, 26 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 27 kanske en satsning på en diskussion om hur Rifos arbete löper en röd tråd fram till en kon- resurser fördelas och används i stället för det ferens där u-landsfrågorna fick bred belysning ständiga ”mer, mer”? En diskussion mellan och där jag satt ordförande i en arbetsgrupp företrädare för olika synsätt inom forsknings- som föreslog en årlig satsning om 50 Mkr för u- systemet inför en icke partipolitiskt uppdelad landsinriktad forskning. Till slut skapades också riksdagspublik skulle nog få vetenskapssamhäl- ett organ för sådan forskning, SAREC. let att intressera sig för Rifo! Hans Landberg: – Under den tid jag haft Majléne Westerlund Panke: – Klimatfrågan anledning överblicka, Rifos första trettio år, har är snudd på evig. två grundtyper av frågor varit återkommande, forskningspolitiska sådana dvs kring forskning- Bärande teman under en viss period, med Ditt ens organisation, inriktning och resursbehov, perspektiv? och forskningsinformation, Gösta Lagermalm: – Rifo arbe- forskningens skapande av kun- tade med u-landsforskningen ”Sveriges skap av betydelse för politiska innan någon sådan fanns och forskningspolitik är ställningstaganden. Forsknings- innan ens begreppen i-land och politiska diskussioner var sär- u-land existerade. Jag tog upp att ingen ha.” skilt frekventa när Forsknings- frågan under en av de tidiga beredningen kom till 1963 och Rifo-resorna (och Gösta Lagermalm höll ett Rifo- åren därefter. Har Sverige en forskningspolitik? föredrag i ämnet i slutet av 1960). Resultat syntes undrade Rifo 1965 och svaret kom från statrå- tidigt i flera motioner men förståelsen för våra det Sven Moberg senare: ”Sveriges forsknings- förslag var minst sagt bristfällig i de bistånds- politik är att ingen ha.” organ som så småningom bildades. Utöver Rifo Energifrågor var tidigt mycket aktuella var IVA och TFR engagerade och förslagen väckte intresse på de flesta håll. Med undantag – och återkommande. Likaså miljö-, dator- och försvarsforskning. Frågor kring kost, hälsa och Spekulativa Rifo 2 plexitet att oväntade emergenta egenskaper skulle uppträda. Skulle de vara positiva eller för i biståndsorganet – varken ansvarigt statsråd alkohol uppmärksammades också tidigt och har Nyss gick en dallring genom Internet. Var negativa eller varken det ena eller det andra, eller organets chef var det minsta intresserade. hunnit med flera generationer. Om Rifo först det första gången man tydligt såg World eller både och, beroende på hur man kunde Elisabet Sjövall och jag deltog i en stor FN- byggdes kring naturvetenskap och teknik så var Wide Web uppvisa emergenta egenskaper? utnyttja dem? Nästa forskarfrukost i Rifo konferens i Genève kring frågan om teknisk det i en tid av optimism. En bit in på 1970-talet Emergenta är sådana egenskaper som inte onsdag 24 juli ägnas frågan, dels genom hjälp till u-länder. Där fanns även svensk radio och framförallt på 1980-talet skedde ett häftigt låter sig förklaras genom reduktionism, en beskrivning av vad den omtalade Inter- och press. Flera av journalisterna blev starkt uppvaknande till insikten om tekniksamhällets genom att man granskar hur enskilda kom- net-dallringen faktiskt var och innebar, dels intresserade av att svenska och andra forskare i alla problematiska sidor. Djupare finns här frå- ponenter i ett system relaterar till varandra. en beskrivning med exempel av när och i-världen skulle kunna utveckla kunskap efter gor om forskningens tidsbundenhet eller köns- Det är egenskaper på en ny nivå. Det har hur emergens kan uppträda. Det finns visst från u-länderna formulerade krav. Men till sin bundna perspektiv, forskningsetik och forska- länge spekulerats om att Internet vid någon intresse för att skapa en virtuell arbetsgrupp förtvivlan lyckades de inte övertyga hemmare- rens personliga ansvar för forskningens resultat tidpunkt skulle nå en sådan grad av kom- kring frågeställningen. daktionerna om att detta var ”nyhetsvärt”. Från – allt åtminstone skymtar i Rifos verksamhet. 28 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 29 Olle Göransson: – Vårt kriterium var ju att frågor. Framtiden får utvisa om det är en till- helst ta upp politiskt potentiellt kritiska frågor fälligt. Produkten hösten 2008 heter ju Forsk- tidigt och det var då sådant som kärnkraft, nytt nings- och Innovationsproposition. egenutvecklat stridsflygplan eller köpa utom- lands, utbildningsväsendet och strävandena att höja utbildningsgraden. Vi var mycket tidigt ute Vad har Rifos missat? med frågor om AIDS och HIV och det var till Finns det områden som Rifo missat? stor del Bertil Åbergs förtjänst. Rune Rydén: – Klimatfrågan var ett ständigt Hans Landberg: – Med några undantag så tema, AIDS var ett annat tema vi ärvde och präglades programmet de första trettio åren av fick anledning att hålla liv i. I och nyttoaspekter. Humaniora hade med att forskningspolitiken blivit ”Man får föga plats, samhällsvetenskap just politik, ett etablerat område, mer. kanske som ett resultat av Rifo, aldrig några Rune Rydén: – Det stämmer så blev det mindre diskussion om uppvaktningar för min ordförandetid att det detta. I stället då tidiga presen- tationer av det som var en nyhet, från lobbyister tyvärr var föga av humaniora. Olle Göransson: – Vi vann Från vänster Olle Göransson, Majléne Westerlund Panke och Rune Rydén den fleråriga Forskningsproposi- för humaniora.” ingen större anklang hos riks- tionen. dagsledamöterna för humaniora. Majléne Westerlund Panke: – Ett problem- område vi ägnade oss mycket åt eftersom det Naturvetenskap och teknik var det som upplev- des som mest relevant. Tillämpning, konsekven- Udda episoder 5 gren, vars verk Styrelsen för Teknisk Utveck- låg så i tiden och innehöll en härva av samband ser var nyckeln och där var IVA en direktare Rune Rydén: – Kjell-Olof Feldt hade som ling skulle få sina medel reducerade. Under var och är väl fortfarande gentekniken. Det källa än KVA. nybliven forskningsminister fått uppgiften den efterföljande måltiden satte hon sig gällde sådant som stamcellsproblematik eller Majléne Westerlund Panke: – Visserligen är att inför Rifo avtäcka den nya forsknings- bredvid Feldt som verkligen fick sina fiskar genmodifiering. Vi var också tidigt ute när det det så att man aldrig får några uppvaktningar propositionen som han själv inte hunnit vara varma. Jag fick ta med honom på en tröst-öl gällde klimatförändring och där lyckades vi få från lobbyister för humaniora. Men vi hade särskilt mycket inblandad i. I publiken fanns efteråt för att han skulle komma över chock- med företrädare för kontrasterande bedöm- under min ordförandetid en hel serie om språk bland andra generaldirektören Birgit Ern- behandlingen. ningar. – språk som kommunikationsmedel, retorik, Claes Ramel: – Gentekniken, ja, samarbete särskilt intressant för politiker, och barns språk- med gentekniknämnden, med KVA och IVA. utveckling. I samband med EU-valet hade vi ett Yvonne Andersson: – Många högaktuella program om när Sverige gick in i Europa förra Spekulativa Rifo 3 frågor har uppmärksammats i Rifos arbete, typ gången, när ”vi” anslöt oss till katolska kyrkan. Saharapesten blev ett nytt skrämskott precis Krisberedskapsmyndigheten, Socialstyrelsen rymdforskningen, det senaste inom cancerforsk- Gunnar Bjursell: – Det finns en slagsida, som en gång fågelinfluensan. Vad lärde vi oss och Karolinska Institutet kommer att, på ningen liksom forskningsområdet ”Kultur och på forskarsidan och sedan i programmet, mot om hur vi kan hantera en pandemi i en tid Rifos hearing 31 april 2020, bidra med sce- Hälsa”. Dessutom har de senaste åren inneburit teknik, naturvetenskap och medicin. Men även av snabba flygtransporter och öppna gränser? narier och expertkommentarer. något av en comeback för forskningspolitiska kultur är en hårdvara! I ett hållbart samhälle 30 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 31 med mindre ohälsa blir kultur och humanistiska Rune Rydén: – Och Hans L Zetterberg, i frågor centrala. Så det måste vi se mer av. Yvonne Andersson: – Ett viktigt exempel hans roll som sociolog, ville man inte lyssna till. Vi övervägde att program om ufologi och det Rifo-Nytt här är FRA-frågan, ja inte själva lagstiftnings- gick bra så länge det var forskare från Försvarets texten, men väl de bakomliggande företeelserna Forskningsanstalt som talade. Men sedan blev Rifo-Nytt startade 1965 och insomnade eller problemen. Där skulle vi idealt sett ha legat jag nedringd av, ja, entusiaster. oannonserat efter 125 nummer 1993. Några långt före och skapat en kunskapsbas som gett av numren var dubbelnummer men redan oss i Riksdagen en djupare förståelse och bättre Vid ett Rifo-möte hördes åsikten att politiker väl- mellan nr 1 och 2 kom ett extranummer, beredskap att möta opinionen. jer de forskningsresultat som passar dem – är det ägnat ”atomkraft” och den högaktuella Rune Rydén: – Genom att Rifo skall var så? ”svenska linjen”, reaktorer för natururan. opolitiskt har vi valt att satsa på framtidsfrågor, Rune Rydén: – Den risken är störst för dem som Numret bestod av en handfull utlåtanden in på sådant som ännu inte hamnat i dagsdebatten. inte har egen forskningserfarenhet, och det är ju extenso. Till officiella nr 2 fanns som bilaga Det är en begränsning, är det onekligen en stor majoritet... atomenergiutredningens direktiv. Här fanns på sitt sätt en miss? Yvonne Andersson: – Det också en bild av svensk forskning sedd med Yvonne Andersson: Det måste finnas en är rentav farligt med politiker amerikanska ögon, en reseberättelse från en – Jag är glad för att inte frizon där kunskap och som bara väljer den forskning USA-forskare på studieresa i Sverige. Nästa Rifos konstruktion til�- om passar en viss uppfatt- extranummer kom 1970; det beskrev Rifos låter medverkan till politiskt ideologi möts utan att ning – man måste också testa arbetsgrupper våren detta år som ägnades ”heta” hearings. Det måste följas av heta politiska alla infallsvinklar och förstå kost och hälsa (tretton riksdagsledamöter finnas en frizon där kunskap varför forskningsresultat kan anmälda); datorer och integritet (tretton); och ideologi möts utan att debatter.” verka motsägande, att det så biologisk forskning tillämpad (sju); Öster- följas av heta politiska debat- att säga finns något att välja sjöns restaurering (tretton); abortfrågan; och ter. Rifo är en sådan frizon och ska så förbli. bland. Det kräver att man känner till betingel- samspelet TV-samhälle (de två sista inte Här måste det alltid finnas en balans. serna bakom forskningsresultaten och det krä- konstituerade när numret gjordes). Ännu ett Olle Göransson: – Vi får inte glömma att ver i sin tur att forskarna är tydliga om dessa. specialnummer 1974, ordinarie nr 30, hand- även forskarna i styrelsen ibland slog bakut Bengt-Arne Vedin: – Forskningsresultat är lade om hur djuren hittar hem, baserat på ett utgivare. Efter hand – från nr 19, februari inför vissa teman. Centrum för tvärvetenskap en sak, vilka politiska slutsatser man skall dra Rifo-möte. 1971 – gavs faktiskt även redaktörens eller och tvärvetenskap över huvud taget sågs det av dessa är en annan. Samma forskningsresultat Till det yttre var det en oansenlig publi- redaktörernas namn, och senare stod i huvu- snett på. kan mycket väl leda till mycket skilda politiska kation, i början ytterst anonym. Varken det minst tre namn, ordförande, sekreterare Hans Landberg: – Forskningsberedningens slutsatser beroende t ex på etiska val eller poli- ansvarig utgivare eller redaktör angavs. På och redaktör eller redaktörer. sekreterare Arne Engström talade om tyvärrve- tisk grunduppfattning. nr 6 och 7 fanns en adress c/o byråsekrete- Riksdagsbiblioteket är det enda bibliotek tenskap. Yvonne Andersson: – Att föra över forsk- rare Lena Axelsson-Westlund, Riksdagens med komplett Rifo-Nytt så tydligen tänkte Majléne Westerlund Panke: – Vi ville göra ett ningsresultat till praktisk politik är inte alldeles upplysningstjänst, sedan blev det tomt igen. ingen på pliktexemplar. Typografiskt väx- inslag om kreationism, scientologi, new age men enkelt och inte om man krävs på svar inom Först med nr 16 angavs lic Elisabet Sjövall lade nyhetsbladet – fram och åter – mellan när vi avslöjade rubriken ”Den moderna vidske- några timmar! Med fler perspektiv går det lät�- i egenskap av Rifo-ordförande som ansvarig en- och tvåspalt liksom tryck på ena eller t pelsen” fick vi inga forskare som ställde upp! tare att göra avvägningar. 32 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 33 Majléne Westerlund Panke: – Vi måste att kunna konstatera vad forskarna är överens tydligt hävda, förklara, försvara det faktum att om. Här kan vi göra en stor insats. bägge sidor. Huvudet är dock helt konstant, längre om forskningsinformation via USAs t det inte finns någon Rune Rydén: – När inklusive underrubriken ”Information om kongressbibliotek, Library of Congress. Nr godtycklighet i forsk- ”Medierna driver på med Rifo tar upp sådant som forskning och forskningspolitik”. I nr 73 från 4 rapporterade utförligt från OECDs andra ningen och dess resultat. ligger vid, ja bortom juni 1982 förkunnas stolt att det är produ- ministermöte om forskning och hade en Det kan saknas kunskap; skräckscenarier, ungefär fronten, som inte hun- cerat på en ABC80. Datorn har gjort sitt längre artikel av Lars Werkö – hans föredrag det kan finnas osäker- ’monstertomaterna slår till’.” nit bli dagspolitik, finns intåg på Rifo! Bilder kom dock aldrig. Totalt inför Rifo – kring frågan om den medicinska hetsmarginaler – och inga politiska agendor har publicerats tre teckningar och ett flödes­ forskningen är tillräckligt kliniskt inriktad. det ingår i den vetenskapliga metoden att ange för att göra några sådana val. schema över forsknings­medel. I nr 8 från maj 1967 var under vilka betingelser resultaten kommit fram Gunnar Bjursell: – Tyvärr finns det exempel Rifo-Nytts innehåll speglar för ovanlighetens skull Rifo och vilka felmarginalerna är. på partipolitik baserad på osaklighet. Medierna forskning och forsknings- självt ”förstanyhet” såtillvida Yvonne Andersson: – En uppgift för Rifo är driver på med skräckscenarier, ungefär ”mons- politik, Rifo självt samt de som att Rifo arrangerat en tertomaterna slår till”. olika redaktörernas tolkning hearing om en forsknings- Bengt-Arne Vedin: – Jag minns när Bertil av uppdraget, deras bakgrund utredning med deltagande Åberg apropå frågor baserade på en bok om och tillgång till underlag. När från Riksdag, kanslihus, framkloning av nya upplagor av Hitler undrade Rifo-Nytt lades ner 1993 var näringsliv och akademi. ”finns det något behov, någon marknad”? det i en annorlunda medie- Vilka talarna var fick man Gunnar Bjursell: – Politikerna använder värld mot 1965: dagspress veta men inte vad de sade. ibland forskare som ”vittnen”, som slagträn i och massmedia bevakade Numret dominerades av en debatten, men om så skulle behövas får forska- forskning och teknik på ett utförlig redovisning av civilt ren ändå inte möjlighet att lägga till rätta och helt annat sätt, Forskning och överljudsflyg, speciellt effek- korrigera. Framsteg (start 1966) och ter av ljudknallar, av Flyg- Hans Landberg: – Om vi ser det från forska- flera andra populariserande tekniska Försöksanstaltens rens sida så ligger det svåra i att forskarna ändå tidskrifter hade etablerats. En chef Bo Lundberg. inte får avstå från att gå in i de politiska debat- förfrågan bland riksdagsledamöterna visade Nr 10 kom i maj året därpå och innehöll terna inom områden där de har expertis. Det att de inte hade tid att läsa Rifo-Nytt (också). ett kapitel ur Svante Odéns nyutkomna bok är en fråga om medvetenhet om skyldighetens Ett annat skäl till nedläggningen var resurs- ”Hotet mot miljön, Nederbördens försurning innebörd och mandatets gränser. brist: redaktörerna hade arbetat med närmast – ett allvarligt miljöhot”. Dessutom bilades symbolisk ersättning och styrelsen fann ingen ett öppet brev från Rifo-styrelsens forskare, ny idealist när den siste drog sig tillbaka. en slags varning föranledd av att Rifos ord- Inför framtiden – De första åren var numren tunna och förande Elisabet Sjövall inte nominerats som Vill inte alla veta vad som sker vid fronten? Hur innehållet till stor del forskningspolitik kandidat till Riksdagen. Undertecknarna kan man se det tidigare än andra? och internationell forskningsstatistik. Nr 1 betonade att det inte gällde personfrågan hade en kort notis om en ungersk maskin utan nyttan av att bland riksdagsledamöterna Olle Göransson: – Det gäller att rekrytera som skulpterade automatiskt och en desto ha forskningserfarna personer. t individer med breda kunskaper och inte mindre 34 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 35 I en notis från 1968 menade västtyske ledd av en notis om missbruk av antibiotika t forskningsministern att andelen FoU av som byggde på en artikel i World Medicine. BNP redan två år senare skulle nå 3 procent. Laborator O Swahn på statens veterinär- Dit är det ännu medicinska anstalt en bit kvar (och konstaterade att var även vid åter- ”Koldioxiden kan vara orsak Sverige garderat sig föreningen). Den till stora klimatförändringar väl mot detta. Nr tekniska klyftan och i global skala.” (dec. 1969) 15, december 1969, den amerikanska hade en notis om utmaningen (den att ”koldioxiden franska termen) förekom flitigt efter mit- kan vara orsak till stora klimatförändringar i ten av 1960-talet. SSSR skulle bygga en ny global skala”. Redan 1971 konstaterades att forskningsstad vid sidan av Akademgorodok Pluto som planet var i fara, en status som i Sibirien, amerikanerna en experimentstad i Pluto förlorade härom året. 1974 bidrog en Minnesota. medlem, riksdagsledamoten Kerstin Anér, En notis från 1968 talade om att vatten- med en längre notis om en rysk forskares kraftsdammar kan utlösa jordbävningar dvs försök att rekonstruera stenålderns språk. när de fylls med vatten förstås. Nr 12, samma Erik Gyllenswärd hade som redaktör en t år, hade ovanligt nog en insändare föran- särdeles förmåga att sätta rubriker. Vad sägs breda kontaktfält, sådana med känselspröt in i Bengt-Arne Vedin: – Förutsägelsemarknader, framtiden. Bertil Åberg var en lysande sådan. Jag har svårt att erbjuda någon bättre metod än prediction markets, är en aktuell och intres- sant metod att spåra nyheter och tendenser. En Spekulativa Rifo 4 Rifo ger resultat: att rekrytera den typen av personer. annan och i viss mån besläktad är ”superstatis- Vad betyder det att man faktiskt funnit Pofo Majléne Westerlund Panke: – Redan genom tik”, att med stor insats av datakraft analysera Higgs-bosonen? Har forskningen inom att se i nya och större helheter får man ett bättre stora datamängder på jakt efter dolda utveck- fysiken kommit till botten med verklighe- När Elisabet Sjövall lämnat Riksdagen grepp om vad som händer utanför det omedel- lingslinjer. ten? Vilka är de frågetecken som nu rätas ville hon ta med sig de goda erfarenhe- bart överblickbara. ut när forskarna faktiskt kan mäta på vad terna från Rifo och initierade en organi- Claes Ramel: – Vore samarbete med Institu- Perspektiv på Rifos framtid? engelskspråkiga medier ibland blasfemiskt sation i Göteborg som arbetade under ett tet för Framtidsstudier en väg? kallar ”the God particle”? Forskare från tre antal år och samlade politiker och fors- Majléne Westerlund Panke: – Vi måste se till Majléne Westerlund Panke: – På IVA talar världsdelar deltar via videolänkar i Rifo- kare, Pofo. Ett likartat initiativ startades i att bygga upp en egen kunskapsbas i Riksda- man två till sju minuter, på KVA får de en hel sammankomsten i Första kammaren den Umeå. gen! Det råder stor obalans mellan resurserna kvart var! Det speglar att man där har en annan på de båda sidorna Strömmen. Inte minst som 29 februari 2019. tidshorisont. sakkunnig i Utbildningsdepartementet har jag 36 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 37 upplevt hur Kanslihuset sitter med helt andra resurser än Riksdagen. Nej, det behövs någon om En noshörning i kylskåpet? Ångbuss högskolor samt mot slutet Tvärsnitt och t form av strukturerad hjälp inom själva Riksda- på väg? Från hösäck till hjärnknutte? Kalla dagspressens vetenskapsjournalistik. gen. Rifo är den naturliga vägen för att koppla kablar leder lättare? Det skall gödas i tid? I januari 1977 kom två nummer och detta in forskare. Husbocksförsäkring för bilen? Alla från nr år hela sju nummer varav dock två dub- Olle Göransson: – Visserligen har utskot- 22! Gyllenswärd återfanns belnummer (ett daterat 30 ten resurser men statsrådsberedningen har så på förstasidan sista gången ”Faran med december...). Från nr 46 1977 mycket mer. Riksdagens Upplysningstjänst 1974 och i nr 34 från år 1975, skulle varje nummer inledas kunde bidra med faktauppgifter av typen sak- efter ett nummer med bara gå-onykterhet” med en långnotis; premiä- uppgifter från andra länder. Vårt försök med sekreterare och ordförande ren var en redovisning av en en särskild person ansvarig för att förmedla där, uppträdde namnet Bengt-Arne Vedin. sol­energistudie i USA, skriven av Lennart kontakter med forskare åt riksdagsledamöter Nästa nummer innehöll fyra notiser kring Daléus. I numret därpå återgav Rifo-sekrete- fungerade väl sisådär. Kanske var det inte opti- tobaksrökning, en följetong i vetenskapsny- raren Lars Schaff ett inslag från IVAs årliga malt med en latindocent, kanske är den kun- heterna och därmed i Rifo-Nytt (tre notiser i översikt, om metaller som föda. I nr 49 gav skaps- och kontaktbredd som behövs omöjlig nr 40, till exempel). Från USA rapporterades han en sammanfattning av resultat från en att förena i en enda person? annars att fel vid datoriserad rösträkning studiegrupp inom Rifo om genmanipulation. Yvonne Andersson: – Jag tänker mig ingen där beror på ”den mänskliga Samma nummer varnade tävlan mellan Riksdag och regering utan snarare faktorn”, ej på tekniken. Nr 39 för att pensionsfonderna i att kunskapsstarka parlamentariker bättre kan Personliga utropstecken från 1976 hade hela sex noti- USA och Kanada inte skulle stödja departement och ministrar. Men vi skall, ser om gener och genteknik. räcka till i ett åldrande Aha-upplevelser? via bland annat Rifos kopplingar till akade- Grovt sett byggde Rifo- samhälle. Långnotisen i mierna och utskotten, kunna aktualisera viktig Gösta Lagermalm: – Beslutsgången i Riks- Nytt på 1960-talet på till- nr 50 handlade om USAs kunskap som även inbjudna ministrar kan ha dagen överraskade mig som utomstående. gänglig statistik och nyheter forskning enligt statistik nytta av. Innan regeringen lägger en proposition föregås från t ex OECD medan en och analys medan en av Gunnar Bjursell: – Forskningsberedningen den gärna av en utredning, kanske på flera år. bit in på nästa decennium de många korta notiserna liksom Globaliseringsrådet upplevs som när- Remissinstanserna har ganska god tid på sig. New Scientist men även Sci- pekade på faran med gå- mare makten. Riksdagens roll och därmed Efter dessa har regeringen att skriva proposi- ence News och andra medier onykterhet: några öl på resurser för att aktivt och tidigt delta i, ja rentav tion ofta nära utredningens förslag. Sedan blir blev viktiga källor. Forskning puben (undersökningen är initiera idédebatten, tycks mig behöva stärkas; det Riksdagens tur att granska, och eventuellt och Framsteg hörde dit och i brittisk) ökar risken för att en roll för Rifo. komma med motförslag, motioner. Den tid som slutet av 1970-talet blev först bli dödad med en faktor Hans Landberg: – Kan Rifo vara en påtryck- står till förfogande – och här kommer vad som ”IVA” och senare ”STATT” fjorton. Långnotisen i nr 51 ningsgrupp för att Riksdagen får ökade resurser överraskade mig – för att sätta sig in i proposi- dvs Sveriges Tekniska Atta- var med fyra sidor knappast för att följa och tillgodogöra sig forsknings- tionen, bilda sig en mening samt formulera en chéer en viktig källa – ibland förmedlande en notis, den handlade om kreativitet, tema resultat? Skulle Rifo då och då kunna bli litet motion med ändringar eller kompletteringar är tidskriftsmaterial. Under de sista tio åren var för en Rifo-arbetsgrupp redan ett decennium djärvare, lite mer frågande, rentav lite provoka- futtiga två veckor. basen mer och mer underlag från svenska tidigare. Nr 56 berättade om ett texanskt t tiv? Hans Landberg: – Som sekreterare i forsk- 38 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 39 forskarlag som förutsett en jordbävning i roleum, via kopierad fotosyntes, med alger, t Mexico 1978 och en av forskarna spådde att genom att gå direkt från cellulosa, använda nästa stora jordbävning skulle bli i Japan, vid majs, solrosfrö eller jordärtskockor, det Tokai på Honshu. Kobe ligger knappt fem- senare Frankrikes alternativ – där var rödbe- ton mil längre västerut. tor och just majs uteslutna. Efter nr 71 bytte Nr 61 (1980) innehöll två långnotiser, den Rifo-Nytt redaktör så i detta blev en lång ena den regelmässiga om USAs forsknings- notis om Japans stora satsning på ”Femte politik, den andra om inter- generationens dator” och feron från bakterier. Redak- de avslutande reflexionerna tören lyfte även fram en ny en svanesång där de senare komponent, döpt till trans- bl a varnade för övertro på fasor, optisk motsvarighet att allt går mycket fortare, till transistorn – ett löfte om att stort alltid är effektivt, snabbare datorer. Löftet fort- att beslut tas på rationell lever 2009, dock inte namnet. väg och att uppfinnarnas En nyhet var en halvsida tid är ute. Nobelpristagaren i kemi 2008 Roger Tsien föreläser inför Rifo i Förstakammarsalen dagen efter Nobeldagen 2008. med redaktörens reflexioner, Nr 72, i maj 1982, såg med frågor om hur man kan således i huvudet på Rifo- ningsrådsutredningen på 1970-talet hade jag hur lite forskarna vet om hur politiken fungerar, satsa på det udda, inte bara Nytt både en ny sekrete- en träff med ett antal riksdagsledamöter för om hur Riksdagen arbetar! på det som är inne... I numret rare, Edvard Fleetwood, att lära mig mer om hur Riksdagen arbetade därpå ägnades reflexionerna och en ny redaktör, Tom med forskningsfrågor, riksdagsledamöternas Men är det inte så med alla vanliga medborgare? dels endorfinerna, kroppens Lindström. Lindström informationsbehov och liknande. Det jag slogs Skall man kräva mer av forskare? egna morfiner alias långlö- blev inte långvarig utan av var hur svårt det måste vara för riksdagsleda- Yvonne Andersson: Ja, det skall man definitivt! parens berusningsmedel, dels det faktum att efterträddes efter två nummer av Annika möterna att få kännedom om och överblick över De är kunskapens stöttepelare, utvecklare, för- så många nyheter handlade om rökningens Nilsson och Sigvard Strand som just lämnat forskningens organisation, volym, arbetsformer valtare, väktare – en central samhällskraft. Dess- faror. Reflexionerna i nr 63 handlade dels chefskapet för Tekniska Museet. Teknik- och hur resultat publiceras och förs vidare. Det utom styrs de i slutänden av politiska beslut, av om den exploderande floran av populärve- historikern inledde med en drygt sex sidors var en sporre till att inkludera Riksdagen bland Riksdag och regering. Då måste de också förstå tenskapliga tidskrifter särskilt i USA, djup artikel om Alfred Nobel. Nr 75, 1983, hade målgrupperna för Forskningsrådsnämndens hur samhället fungerar, inklusive dess besluts- vetenskap blandad med ufologi och science åtta sidor om luftföroreningar av Arne speciella satsning på forskningsinformation. mekanismer. fiction, dels uppsvinget för teknikpolitik i Åström, företagsläkare på Saab-Scania i Samtidigt är det en belysning av Rifos betydelse Gunnar Bjursell: – Jag har lärt mig oerhört USA. I Storbritannien, ser vi i nr 65–66, gick Södertälje och förflutet hos Astra. i vart fall under dess två första decennier – idag mycket om politikernas villkor...– och att det är popularisering och vetenskapspolitik ännu Med nr 77 i maj 1984 fick Rifo-Nytt sin är ju informationssituationen i samhället och hårda villkor; politiker en oerhört utsatt grupp. mer hand i hand. I detta nummer handlade i tid och antal nummer mest uthållige, och vad gäller forskning och teknik en helt annan. – Dessutom att det här, i Riksdagen, finns en en hel knippa notiser om alternativ till pet- sista, redaktör, Lars G Lindqvist, f d biblio- t Yvonne Andersson: – Jag är förvånad över enorm kompetens i att få fram beslut, snabbt, 40 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 41 trots att det finns såväl vinnare som förlorare Yvonne Andersson: – Jag är också förvånad tekarie på IVA. Numret inleddes av en med- Reagans Star Wars-projekt en beskrivning av t över hur lite forskarna tänker på konsekven- lem, professor Jacob Palme, som utifrån det Riksdagens informationsproblem och -resur- serna, på vad resultaten av deras forskning kan egna systemet för datorkonferenser KOM ser. Rifo uppmärksammade tidigt AIDS och bli, hur de kan implementeras. beskrev detta fenomen. Allan Carlsson, IVA, i nr 83 gavs en översikt. Numret inleddes av Gösta Lagermalm: – När kärnkraften – då gav en översikt över svensk teknikhistorisk en artikel av Tore Frängsmyr, ett kompilat benämnd atomkraft – först utvecklades i Sve- verksamhet. Nr 79 lyfte i en långnotis som från Tvärsnitt, om ”Nyttan av humaniora”. rige var det efter en speciell teknisk idé, ”den byggde på Kerstin svenska linjen”, där vi skulle utnyttja natururan Forskningsnytt Anér gav direkt, utan anrikning. Detta var på 1960-talet från Uppsala en ilsken och en del av problemkomplexet kring denna Universitet reaktion energiform var också frågan om avveckling av fram miljörätt (ursprung- reaktorn i Stockholmsstadsdelen Ågesta. Vi som nytt forsk- ligen i ett beslöt att hålla en Rifo-sammankomst där ett ningsområde. antal lands- antal experter skulle ge en allsidig belysning. Numret därpå ortstid- Mötet närmade sig när en av inledarna med- hade en artikel ningar) på delade att han tyvärr fått förhinder. Sådant av Eskil Block FRN-skrif- händer ju. Men underligt nog drog sig också en hämtad från ten ”Spelet ytterligare inledare ur. Så blev jag uppringd av talade fraktalmatematik, något som förundrade KTH-Nytt om om maten” departementets starke man, departementsrådet många och retade några Rifoiter. Odhnoff län- behovet av tek- refererad Hans Håkansson, som förehöll mig det lämp- kade fraktalerna självliknande strukturer, där nikdebatt, en i numret liga i att ställa in det planerade mötet. Han fann lövets mönster liknar grenens som liknar trä- om byggnads- före och mig inte särskilt samarbetsvillig och jag fick dets, till kaosfysikens fundamentala osäkerheter. projektering från Ulf Johansson vid bygg- Bo Lehnert svarade på en notis om fusions- stöd av Elisabet Sjövall. Men experterna fort- Yvonne Andersson: – Ett exempel på en nadskonstruktion på CTH och ett avsnitt forskningen. – Exemplen demonstrerar hur satte att falla ifrån och till slut fanns just inga aha-upplevelse var en slags meta-förståelse av om svensk skogsindustri (”den dödsdömda” Rifo-Nytt allt mer utnyttjade material från kvar. Elisabet Sjövall och jag ägnade begrep- den typ som vi fick vid ett möte kring rymd- sade rubriken, med citattecken) från Hans G andra håll med ofta begränsad ursprunglig pet civilkurage och dess styrka på olika håll en forskning: hur många olika organisationer som Forsberg och IVAs årsbok. I nästa nummer spridning. Att även Grönköping fått en fors- tanke. Ministerstyre är kanske inte nödvändigt var engagerade, och behovet av samordning och sammanfattades ett symposium om alko- karby fick tolv rader i nr 87. I nr 88 fanns en så länge människor är lyhörda för vad makten kommunikation som krävs för att öka effektivi- holens skadeverkningar, återgavs ett inlägg rejäl genomgång av svenska populärveten- önskar eller inte önskar. Mot bakgrund av mina teten. från IVL om kalkning mot försurning och skapliga informationskällor (baserad på över- egna upplevelser av andra världskriget i Norge Majléne Westerlund Panke: – Aha-upple- dess effekter på ekosystem (temat återkom i sikt från Svenska Institutet) och en annan var en erfarenhet som denna dyster. velse? Jag har i vart fall, via Rifo, blivit en bättre numret därpå) samt redaktörens rapport från (byggd på material från Uppsala Universitet Rune Rydén: – En aha-upplevelse var det när politiker, och en annorlunda politiker. den franska forskningsstaden Sophia Anti- och SLU) om forskarens ansvar. vi på teologicentrum i Lund fick höra vad vi vet, – Och, ja, Nobelpristagaren i medicin Linda polis – som även en tidigare redaktör besökt. Nr 90 hade ovanligt nog en beställnings- och därmed vad vi inte vet, om den historiske Buck som aldrig tidigare talat inför en politi- Nr 82 innehöll förutom en längre artikel om kupong (för gratisex) i slutet av en långnotis t Jesus. En annan var när professor Jan Odhnoff kerförsamling! 42 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 43 Claes Ramel: – Styrelseresorna utomlands andra politiker över partigränserna på ett sätt har varit mycket givande och Tutkas i Finland som annars svårligen skulle ha uppstått. t om ”Gnistor och grus – teknik i och utanför Vetenskapens vecka där Moderna Museets som efter mycken tvekan lyckats få till stånd Majléne Westerlund Panke: – Otroligt tiden”, författad av Gösta Lagermalm, vilken utställning ”Metafor och Materia” utlovas ett övergripande Framtidsutskott i den finska mycket! En otrolig bildningsresa som jag ald- vi mött vid Rifos skapande och som dess vara mer hoppfull än Stockholms Stadstea- Riksdagen var spännande. Finland är ju så likt rig kunnat få uppleva på något annat sätt. En sekreterare. Nr 93 avslu- ters klimatdrama ”Jordens Sverige, och ändå i politiken så olika. känsla, en medvetenhet om att ha fått insyn, tades med en långnotis ”Jordens undergång undergång – en solskens- Gösta Lagermalm: – Det var förvånande att att ha fått glänta på dörren till framtiden, att se om odling av daggmask, historia”. uppleva vilka minst sagt sparsamma tekniska framtida problematik. Dessutom att se större skriven av Astrid Lofs- – en solskenshistoria” I sista nr 125 av 11 hjälpmedel som stod till förfogande i Riksdags- helheter, sådant som att nanoteknik har effekter Holmin på SLU. Nr 95 mars 1993 återkom- huset. Till exempel var bildvisning inget enkelt inom informationsteknik lika väl som inom hade en krönika över mottagandet av Georg mer på flera sätt forskningsinformation eftersom man hade likström i huset. biomedicin, ja även mekanik. Henrik von Wrights bok ”Vetenskapen och popularisering; det handlar om FRNs Yvonne Andersson: – Det är spännande att och förnuftet” med inte mindre än tret- satsning ”öppen vetenskap” och kvällsmöten Vad har Rifo gett Dig? träffa olika typer av forskare. Olika frågor, olika ton dagspressdebattörers om ”Nationalekono- Rune Rydén: – Rifo har gett mig oerhört tidsperspektiv, olika metoder och olika perspek- inlägg summerade. Nr 98, mernas dilemma”, ”Vad mycket. Utöver insikter jag aldrig kunnat skaffa tiv. Olika vetenskapers naturliga möjligheter att i slutet av 1987, innehöll gör vi åt skogsdöden?” på annat sätt, av forskare vid kunskapens spjut- påverka samhället liksom det lätta eller svåra att en lång artikel om risker och ”Roliga manicker spetsar, en helt annan effekt: kontakter med tidigt spåra sådan påverkan... med radioaktiv strålning, och ruggiga maskiner”. ett föredrag hållet av Jorma Musik och fysik möt- Miettinen för Rifos finska tes i Göteborg, Bert systerorganisation Tutkas Bolin ledde ett samtal med anledning av Tjerno- om växthuseffekten och byl. ”Hälsoeffekter av el” ”Hundra gånger Rifo- hade Barbro Wester- Nytt” firade redaktören holm som samtalsle- med en tvåsidig återblick. dare. Klara Soppteater Med Olle Göransson, hade konverterats till konstaterade Lindqvist, Vetenskapsteater, kring fick Rifo-Nytt ett mer matvanor i ”Isterbuk och läsarvänligt utseende päronstjärt”, i ”Gensvar” med bl a en innehålls- om genteknik och gen- förteckning. Svenska institutet för sociala etik samt ”Universums hemligheter”. (Rifos innovationer (numera avsomnat) gjorde i initiativ Vetenskap & Allmänhet upprätthål- detta jubelnummer sitt minst tredje nedslag ler teatertraditionen). i Rifo-Nytt, nu med ett förslag till etisk kod för forskare. I nr 118 från 1991 möter vi 44 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 45 Fortsätt att bygga broar mellan forskning och politik! OM Rifo-Nytt funnes idag… Red har roat sig med att skriva några godtyckliga men medvetet disparata notiser av den typ som skulle ha platsat i en överlevande Rifo-Nytt Sverige är fortfarande ett land i från olika discipliner. Det finns snabb förändring. Globaliseringen således en god möjlighet att söka driver på politiska, sociala och tek- niska omvälvningar vilket tydliggör efter gemensamma utgångspunkter med olika ingångsvärden. Sedan är Svårt för siffror? mindes sådant de inte alls varit med om t ex i samband med terrordåden i London i juli behovet av en långsiktig samhälls- det upp till var och en att dra egna Vilket är vanligast, att dö i en terroristattack 2005. Och medan brottsfrekvensen nästan planering. Tillväxten och män- politiska slutsatser av den kunskap eller av ett blixtnedslag? Svaret är: ungefär halverats i Storbritannien över de senaste niskors välbefinnande i en allt mer som erbjudits. I arbetet med denna lika vanligt. tio åren så är den allmänna bilden att den globaliserad värld drivs mer och skrift framgår att Rifo under 50 år Vi uppfattar och reagerar mycket obalan- ökat. Just det, TV-rapporteringen om brott mer av kunskap. Forskningen, som spelat en viktig roll som en sådan serat på risker. Räknat per tillryggalagd kilo- har ökat med 83 procent, den om mord med producerar kunskapen, är central i ”neutral” arena. meter är en motorcykelfärd tusen gånger mer närmare 500 procent, samtidigt som dessa Yvonne Andersson ger styrel- sammanhanget. Forskningsresultat Rifos styrelse har en ständigt riskabel än en flygtransport. Och att gå till brott faktiskt minskat med en tredjedel. sens bild om framtiden. når inte i tillräcklig utsträckning de aktuell diskussion om verksamhe- fots är 360 gånger mer riskfyllt än att flyga, Personer som är duktiga på siffror har beslutsfattare som skulle ha användning av dem. tens inriktning och utformningen av dess fram- återigen per kilometer; bil ca 25 gånger mer. lättare att göra någorlunda korrekt bedöm- De slutsatser forskarna kommer fram till stan- tid. Arbetet med jubileumsskriften och med Våra intuitioner kan spela oss problema- ningar. Forskare undrar nu om man kan göra nar alltför ofta inom den akademiska världen. jubileet i sig har varit inspirerande och mötet tiska spratt. Vi påverkas bland annat av med- något för att öka ”sifferförmågan”. När allt Samtidigt måste dialogen också fungera i med dem som tidigare gett kraft och tid till iernas belysning och av vem som kommer kommer omkring, påpekar en forskare, så är motsatt riktning; politikerna ska ge impulser Rifo är en värdefull källa. med ett budskap. Personer som liknar oss, det många som är rädda för siffror men ända till forskarna. Politiker måste vara tydliga om Intresset för forsknings- och framtidsfrågor socialt och bakgrundsmässigt, sätter vi störst kan all tänkbar statistik om fotboll, ishockey, vilka kunskaper de behöver som underlag för i Riksdagen är stort, men inte tillräckligt; Rifo tilltro till. Medierapporteringen ledde exem- hästsport eller olympiska tävlingar. viktiga beslut. Politiker måste vidare kunna ta ska fortsätta att bygga broar mellan forskning pelvis till snedvridningar som att människor New Scientist 30 augusti 2008 pp. 34-37 självständiga beslut grundade i politisk över- och politik. Konkurrensen om riksdagsledamö- tygelse och forskningen måste vara fortsatt fri. ternas intresse, engagemang och framför allt tid har samtidigt aldrig varit så stort som nu. När rifo nytt Alla delar av samhället mår väl av mindre av revirtänkande och mer av dels gränsöverskri- Rifo bildades 1959 var förutsättningarna helt dande samarbete, dels ödmjukhet inför olika annorlunda. Det var en exklusiv arena för möten typer av kunskaper. Det måste finnas arenor där mellan ledamöter och forskare för att ta del av forskare får möjlighet att möta politiker utan och diskutera forskningsrön. Nu handlar vårt att fastna i heta politiska överväganden. I Rifos arbete mer om att göra kunskapsförsörjningen styrelse sitter representanter från varje politiskt tillgänglig för Rifos medlemmar och för alla t parti i Riksdagen tillsammans med forskare riksdagsledamöter. INFORMATION OM FORSKNING OCH FORSKNINGSPOLITIK RIFO-Nytt nr 189 Årg. 44 46 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 2009-02-18 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 47 Blodsocker och ström kan rotera hur länge som helst och t därmed markera etta eller nolla. Därför var självbehärskning det ett eggande genombrott när forskare på ett IBM-laboratorium i Zürich i mit- Självbehärskning är en konst som kostar ten av 1980-talet upptäckte supraledning energi: i ett experiment fick en grupp i upp- vid betydligt högre temperatur än det man gift att motstå frestelsen kakor, en annan trott vara den övre gränsen, 30 K (–243°C). grupp rädisor. Sedan fick de en alldeles men Mystifierande var det dessutom eftersom inte uppenbart omöjlig tankeuppgift, och de det rörde sig om keramiska material, som som motstått de mindre attraktiva rädisorna har egenskaper som inte stämmer med de visade sig vara uthålligare. Att fylla på blod- mekanismer för supraledning man trodde sockret skapar också större benägenhet till sig känna. att behålla behärskningen. Män har svårare Nu har det omöjliga hänt igen! Ytterli- att behärska sig än kvinnor, äldre svårare än gare en kategori av ämnen som borde vara yngre. Ett sätt att minska den energi som helt omöjliga för supraledning har visat sig man förbrukar är att skapa och följa rutiner. supraleda vid hyfsat höga temperaturer – allt Ytterligare en väg är att skriva ner när, var är relativt och för ett vardagsrum är det fort- och hur man skall genomföra något som farande ohyggligt kallt. kräver självdisciplin. Positiva mål fungerar Denna gång handlar det om substanser bättre än försök att undvika något negativt. som innehåller järn. Järn är ju magnetiskt New Scientist 13 sept 2008 pp. 40-43 och därför borde, enligt de mekanismer man trott på, sådana ämnen definitivt inte kunna supraleda. Kanske beror det på att materia- Rifos styrelse på Island 2008. Från vänster Agneta Richter Dahlfors, Mats Pertoft, Eva Selin Lindgren, let, som förutom av järn kan bestå av t ex Eva Johnsson, Kerstin Lidén, Ulf Nilsson, Bo Öhngren, Gunnar Bjursell, Ann-Christine Albertsson (skymd), Yvonne Andersson, Birgitta Sellén, Karin Åström, Lars Eriksson och Finn Bengtsson. Signalerar en trodd lantan, arsenik och syre, är skiktat? Inget är så praktiskt som en bra teori, Under 2000-talet har en rad väsentliga för- hets- och åsiktsutbyte om bl a forskningsrön. omöjlighet ett stort och kanske kan den nya upptäckten leda ändringar skett. Informationsflödena har ökat Detta gäller såväl inom Riksdagens ramar som i genombrott? till bättre förståelse för supraledning. Den bättre förståelsen kan i så fall sedan tilläm- betydligt. Utvecklingen av IT och Internet har samhället i övrigt. Antalet aktörer i Rifos närhet Supraledning är ett av dessa fascinerande pas praktiskt. En möjlighet är supraledare gett helt andra möjligheter att sprida och disku- som gör insatser och aktiviteter inom området fysikaliska fenomen som tycks ställa natur- som supraleder vid högre temperaturer, där tera forskningsrön. Detta har i sin tur fått en rad forskare och politiker har ökat och utgörs av t lagarna på ända: elström som flyter fram rumstemperatur förstås är drömmen. Och institutionella och organisatoriska konsekvenser. ex riksdagsförvaltningen, de politiska partierna, helt utan motstånd, dataminnen där en liten då öppnas möjligheter till förlustfri elöver- Det har skapat möjligheter till att etablera en olika forskningsråd, myndigheter och intres- t mängd arenor för kunskapsbildning, erfaren- seorganisationer. Därutöver anordnas en mängd 48 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 49 arrangemang utanför Riksdagen till vilka riks- med den finansiella orkan som drog över värl- dagsledamöter inbjuds. Mängden aktiviteter den där isländska banker och finansinstitut stod t föring och energilagring, fordon som svävar Talebs ger en rad sunda varningar för mångfaldigas eftersom beskrivningen självklart i dess öga. Hela resan blev ett slags experiment på magnetkuddar utan att kostnaderna blir vanliga misstag. Ett är spelmisstaget, ”the gäller även för andra samhällsområden än där många svåra samhällsfrågor aktualiserades bedövande och säkert mycket annat som ludic fallacy”. Ekonomer och beteendevetare vetenskap och forskning. Erbjudanden till och liksom av sig själv och bildade bakgrund till de finns att uppfinna, noggranna instrument gör modeller och spelar konstruerade spel möjligheter för riksdagsledamöter att delta i samtal vi hade planerat. till exempel. som är abstrakta och renodlade ur en mer olika arrangemang har alltså Resan tillförde en mång- komplicerad verklighet. Taleb var med på ett ökat drastiskt. Detta påverkar fald värdefulla erfarenheter New Scientist 16 aug. 2008 pp. 31-33 ”Resan sammanföll hemligt möte om hur casinon skulle skydda förutsättningarna för Rifos förmedlade av politiska och sig mot kostsamma misstag såsom spelare verksamhet, organisation och med den finansiella vetenskapliga företrädare. med ofelbara system. Det visade sig att de arbetsformer men förändrar dess bättre inte Rifos upp- orkan som drog Styrelsen fick även tillfälle att ta del av Islands spek- Svarta svanar och fyra största oväntade kostnaderna casinot drabbats av var när en tigertämjare som drag. Tvärtemot vad många över världen där takulära natur och historia ekonomiska jordskalv uppträdde där blev svårt skadad av sin tiger; kan förledas att tro så drivs som gav en relief till de vår verksamhet av stora isländska banker och händelser som utspelades En ”svart svan” tjänar, i en bok av Nassim när en hantverkare blev så missnöjd med en Nicholas Taleb, som metafor för en genuint uppgörelse att han gav sig på ett katastrofalt visioner. Rifo är i ett inter- finansinstitut stod i under besöket. Resan gav oförutsägbar händelse av stor vikt. ”11 sep- sabotage; när en ekonomimedarbetare inte nationellt perspektiv unik många tillfällen till fördju- i sin form och kopplingen dess öga.” pade samtal mellan enskilda tember” är ett exempel, tsunamin ett annat. sände in skatteblanketter utan samlade dem En slutsats är att vi får ge upp illusionen om på hög vilket gav böter; och när casinoche- mellan forskare och politiker ledamöter och styrelsen i att kunna förutse intressanta, icke-triviala fens dotter kidnappades och han lånade säregen. Jag har inte funnit något enda land som dess helhet kring Rifos tidigare och framtida händelser. lösensumman ur kassan. Svarta svanar! har en motsvarighet mer än Finland och de har verksamhet. Centrala frågeställningar var vil- Av den totala amerikanska börsupp- – Eller med ett par av bokens typfigurer: Dr haft Rifo som förebild. Den möjlighet som Rifo ken roll Rifo med de nya förutsättningarna ska gången hela halvseklet 1946–2006 stod 10 John och Fete Tony ser en singlad slant ge har att verka mot både parlamentet och fors- ha, vilka de viktiga vetenskapliga och politiska DAGAR för hälften av uppgången. Om krona 99 gånger i rad och får frågan ”vad karsamhället kan inte nog värderas. Vi behöver frågeställningarna är och hur Rifo ska arbeta börsen styrdes av lagar enligt normalfördel- blir det den 100e gången”? Dr John VET hitta former för att på ett bättre sätt ta vara på för att fullgöra sin ursprungliga roll. Det råder ningskurvan skulle detta kunna inträffa en ju att spelet börjar från noll varje gång så denna möjlighet. en samstämmig syn; utmaningen är att utveckla gång på flera miljarder gånger universums det är lika chans för krona och klave, medan Rifos styrelse genomförde i början av oktober känselspröten för att känna av förväntningar och livstid… Tio dagar, tio svarta svanar. Fete Tony världsvist konstaterar att det är 2008 en studieresa till Island. Det viktigaste behov hos aktörerna samt bilda sig en uppfatt- Länge hade ingen sett annat än vita sva- något lurt med myntet så det blir säkert målet för resan var att möta varandra i olika ning om vilka de framtida avgörande frågeställ- nar. Men av det gick det inte att dra slutsat- krona igen. konstellationer för att samtala just om Rifos ningarna inom vetenskapen och politiken är. sen att svarta svanar inte finns: det är proble- Taleb angriper vad han kallar platonifie- framtida verksamhet och visionerna för arbetet. Riksdagen beslutade under förra mandatpe- met med induktion, vi kan bara motbevisa, ring, att världen beskrivs i givna, fasta kate- För att få igång denna dialog fann vi ett bra rioden att utveckla dess arbete med forsknings- falsifiera påståenden ur verkligheten. Vi får gorier. Själv är han från Libanon, ett land kunskapsområde som vi fick del av nämligen och framtidsfrågor och att därigenom förstärka inte falla för rundgångsproblemet, ”att tro att som är en konstruktion liksom så många de isländska erfarenheterna av den nationella kopplingen mellan forskning och politik. Rifo frånvaro av bevis är bevis för frånvaro”. andra. Ett land som länge var Mellan­österns genbanken. Denna resa som planerats sedan har getts en viktig roll i detta arbete och avser t länge blev dramatisk eftersom den sammanföll att utveckla denna uppgift. Rifo har utvecklat 50 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 51 (vad är det för kategori?) Schweiz, för att sådana. Men det finns väl skickliga pla- t sedan se årtionden av inbördeskrig. – Här cerare? Inte alls, säger han, det gäller att finns ett av Talebs råd: eftersom kategorier skilja på skicklighet och tur (samma med är konstlade så vinner den som kan kon- företagsledare). Varför dog inte alla i Diger- struktivt strunta i dem, särskilt vid deras döden, blott 30–50 procent? Hade alla dött gränser, där de börjar på allvar knaka eller hade vi inte kunnat konstatera att alla dött kollidera. Men det är inte lätt. ”Vi lär oss för då hade vi inte funnits! Tänk om någon i inte spontant att vi inte lär oss att vi inte förväg genomdrivit att flygplan i USA skulle KAN lära oss.” ha skottsäkra låsta dörrar till piloterna, då Det har att göra med att vi tror att vi hade World Trade Center stått kvar. Vem förstår; att vi när vi blickar tillbaka redigerar hade då vetat att hylla den hjälte som drev det förflutna, därmed förvränger det. Och igenom förslaget, och, ja, hyllning – för vi övervärderar grovt den information som vad… finns, som råkar finnas, till nackdel för allt Bakom ack så många misstag ligger en det avgörande okända. Händelser som inte övertro på Gauss-kurvan med dess stan- givande samarbeten med andra sammanslut- sådana möten sker spontant vid Rifo-arrang- inträffat underskattas grovt före, överskattas dardavvikelse. Ja, den kurvan, dess sannolik- ningar inom Riksdagen liksom med vetenskap- emang men skulle också kunna vara ett arrang- i gengäld efter det att de inträffat. hetsparadigm gäller verkligen – nämligen i liga företrädare i samhället som KVA, IVA och emang i sig. landet Mediokristan, där man perfekt sing- forskningsfinansiärer, och detta är något vi avser Bara därför att mycken information finns Eller med en lista på missgrepp, fallacies: lar perfekta slantar. Men vi, i den verkliga att fortsätta att arbeta aktivt med. lätt tillgänglig eller till och med • vi fokuserar selektivt och generaliserar: världen, lever i undantagslandet Extremis- Att antalet aktörer med akti- sköljer över oss är det inte säkert bekräftelsefelet tan. Där gäller en helt annan sannolikhets- viteter som berör Rifos verk- ”Vilka tankefällor att vi blir klokare. Tvärtom kan • vi drar historier i platonisk mönstertörst: fördelning, en som är skalbar och regeras berättelsefelet, ”the narrative fallacy” av potenslagar; medelvärden saknas och en samhetsområde ökar kraftigt är finns och hur guldkornen och de väsentliga • vi är helt enkelt inte programmerade till enskild händelse ändrar allt. Det gäller i glädjande. Ju fler som arbetar i budskapen riskera att försvinna den riktningen, desto bättre. Rifos kan vi undvika i ett bedövande brus. En uppgift att tänka i svarta svanar stort sett allt socialt. • vi förstår inte att vad vi råkar se sällan är Gauss-kurvan gäller för sådant som män- ställning som ideell förening, men dem?” för Rifo blir då att vara ett stöd i ’allt’ av vikt niskors längd. Där finns inga längre än tre med stöd av Riksdagen, gör att hanteringen och förädlingen av Rifo har särskilt goda förutsättningar att iscen- denna informationsmassa. Det är något som, • vi tunnel-ser och fokuserar på ett fåtal meter och inget enskilt mätvärde, ingen sätta samarbeten av olika slag och på nya arenor. med olika ingångspunkter, berör såväl politiker väldefinierade källor till osäkerhet enskild händelse ändrar medelvärdet. Den Det kan innebära bidrag på olika sätt till sådant som forskare. Företeelsen påverkar Rifos arbets- gäller för ja/nej-frågor, där det inte finns som Vetenskapsfestivalen i Göteborg eller sätt men kan även ge innehåll till våra program: Taleb har tjänat en förmögenhet på att våldsamma skutt eller där det inte finns humanistdagarna i Lund, alltså även utanför vad lär oss ekonomisk psykologi, informations- placera pengar via svarta svanar dvs genom något minne av vad som hänt tidigare. Stockholm och i förlängningen kanske även då psykologi och kunskapsfilosofi? Vilka tanke- att undvika negativa sådana och satsa min- Men sådant som förmögenhetsfördelning, och då utomlands. Det finns vidare en potential fällor finns och hur kan vi undvika dem? Var dre summor på många potentiella positiva bokupplagor eller ett språks frekvens för t i att sammanföra forskare från olika discipliner; behöver vi undanröja myter och missförstånd? 52 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 53 Styrelsens ambition är att fortsatt ligga i och utvecklar inte enbart broar mellan två grup- frontlinjen, att ta upp sådant som är så färskt per utan framförallt broar på ett individuellt olika ord beskrivs med en logik och en för- ling. Så framskrivningen kräver beskrivning t eller under utveckling att inga politiska ställ- plan, mellan människor. Där alla vi som varit delning som säger att ”vinnaren tar allt”. Låt av framtida uppfinningar – och då har man ningstaganden ännu gjorts, kanske inte kan med och är med får uppleva tillfredställelsen att oss anta att ett land har myntenheten § och ju också redan gjort dem! Därur ett annat göras. Men det här innebär en balansgång där vidga sina perspektiv, lära mer om komplexi- antalet förmögna med mer än 1 milj. § är en råd: satsa på sådant som är i snabb föränd- balanspunkten kanske kan förskjutas. Aktuella teten i tillvaron och med ödmjukhet inse att på 62,5; då kan antalet personer med mer än ring och därmed saknar experter. Plus rådet: frågor med uppenbar relevans drar sökandet efter sanningen kan ge 2 milj. § vara 1 på 250, med mer än 4 milj. fånga tillfället i flykten, missa det inte, det publik och utmaningen för Rifo insikter som vi knappast kunnat § 1 på 1000, med mer än 8 milj. § 1 på 4 kommer aldrig åter. skulle i så fall bli att bidra med ”Rifo är i ett ana. Jag välkomnar parlamentari- 000… den matematiskt skolade förstår var- Flerråd? Fokusera på konsekvenser, inte något som andra har svårt för. internationellt ker och forskare in i den gemen- för detta kallas en potenslag. – Med Gaus- på sannolikheter som är omöjliga att fast- Forskare som ger en allsidig bild skap och värme som byggs när sisk fördelning skulle det vara 1 på 62,5 som ställa. Återigen: gör många små satsningar inom ett koncentrerat format är en perspektiv unik människor tillsammans söker lös- hade mer än 1 miljon men sedan 1 på 127 på det osannolika som ger stor avkastning, möjlighet, att katalysera samverkan i sin form” ningar på svåra samhällsproblem. I 000 med mer än 2 milj., 1 på 14 MILJAR- positiva svarta svanar (i en fotnot som måste mellan organ som normalt inte den meningen är Rifo en exklusiv DER med mer än 3 milj. §. vara skriven senast sommaren 2006 varnar möts en annan, hearings av amerikanskt snitt en grupp men gruppen är öppen för att fler ska få Ett av Talebs råd är att satsa på verksam- Taleb för katastrof för amerikanska bolåne- tredje. När det i stället gäller frontlinjefrågor är vara med. heter som är skalbara, som följer potensla- jätten Fannie Mae; katastrofen kom ju som- vi beroende av insiktsfulla individer och olika I den här skriften har vi följt dem som har gar, inte sådana som är proportionella, som maren 2008). Avstå från det sannolika som marknadsundersökningar samt samhällsanaly- medverkat till själva födelsen av Rifo och som i princip ger betalt per timme. Han visar riskerar att drabbas av det osannolika dvs av ser av olika slag. Utmaningen för Rifo är något gestaltat Rifo under resans lopp. Nu ska vi och samtidigt hur svårt det är att ur historiska negativa svarta svanar. Det senare karakte- unikt som att också demonstrera potentiell rele- andra fortsätta och forma nästkommande 50 år. data fastställa exakt vilken en potenslags riserar verksamheter som försäkring och det vans hos sådant som ännu befinner sig i tidiga Rifo har förändrats över tid beroende av förut- exponent är – och hur oerhört känsligt militära, medan filmproduktion, viss för- skeden. sättningarna för verksamheten. Rifo kommer att resultatet är för denna exponents storlek. lagsverksamhet och riskkapitalinvesteringar Rifo har inlett en uppdatering av sitt inre förändras framöver men dess mål står fast, bro- Om exponenten är 1,1 står den översta pro- innebär satsningar på potentiella positiva arbete bl a med en egen webbplats och med- bygget mellan riksdagsledamöter och forskare. centen (1 %) för 66 procent av totalen; med svarta svanar. lemskommunikation via e-post. Styrelsen vill Väl mött vid kommande seminarier, möten, exponenten 1,3 för 34 procent. Nassim Nicholas Taleb: The Black Swan. Pen- fortsätta denna inriktning och utnyttja de möj- studiebesök och andra aktiviteter! Med Popper konstaterar Taleb att det är guin Books 2008 (pocket; originalet i USA ligheter Internet innebär; webbplatsen kan tjäna omöjligt att spå om framtiden. Ty denna 2007) som en plattform för kommunikation och nya För Rifos styrelse påverkas avgörande av bl a teknisk utveck- tjänster eller arbetsformer. Detta utgör en del i brobygget mellan forskning och politik. rifo nytt Vi har alla ett gemensamt ansvar att med- verka till brobygget och Rifo ska vara en central Yvonne Andersson del i den processen. Det arbetet är spännande Ordförande INFORMATION OM FORSKNING OCH FORSKNINGSPOLITIK RIFO-Nytt nr 189 Årg. 44 54 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 2009-02-18 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 55 Rifos ”befattningshavare” Aktiviteter och aktivitetsformer Ordförande Redaktör Rifo–Nytt • Möten & seminarier • Direkta initiativ 1959–1971 Elisabet Sjövall 1965–1966 Åke Wennman – Frukostar – Audiologiska laboratoriet 1971–1988 Olle Göransson 1966–1968 Lennart Arvedson – Kaffestunder – Politiker och forskare (Pofo) 1988–1999 Rune Rydén 1968–1969 Monica Sjölund – Kvällsträffar – Vetenskap & Allmänhet 1999–2006 Majléne Westerlund Panke 1969–1971 Liga Kuylenstierna, 2006– Yvonne Andersson Erik Gyllenswärd – Lunchmöten med kort varsel • Avknoppning eller där Rifo fungerat som 1971–1974 Erik Gyllenswärd – Hearings katalysator eller inspiration 1975–1981 Bengt-Arne Vedin – Nobelpristagarföreläsningar – Motioner i Riksdagen Sekreterare 1982 Tom Lindström – IVA-mottagningen – Utredningen om teknik för äldre 1959–1961 Benkt Ulvfot 1982 Sigvard Strandh • Rifo-Nytt – Tutkas (Tutkijoiden ja kansanedustajien 1961–1967 Gösta Lagermalm 1982–1984 Annika Nilsson Seura) i finska Riksdagen, Rifo utpekat 1967–1969 Hans G Forsberg 1984–1993 Lars G Lindqvist • Utsändning av föredrag, PM, utredningar som direkt förebild 1969–1972 Björn Eriksson och andra skrivna manuskript 1972–1973 Nils-Gunnar Ljungqvist – Framtidsdagar i Riksdagen • Förmedling av forskarkontakter 1973–1977 Lennart Elg – Riksdagens Utredningstjänst 1977–1982 Lars Schaff • Skärmutställningar – Sällskapet Näringsliv & Politik 1982–1985 Edvard Fleetwood • Arbetsgrupper (start 1980) 1985–1991 Gerth Andersson • Studieresor – för hela Rifo eller för 1991–1992 Agneta Åhgren Stålhandske styrelsen enbart 1992–1998 Ingrid Jansson 1998–2007 Ulla Svantesson • Studiebesök 2008– Lars Eriksson • Internationella kontakter 56 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 57 English summary The Swedish Society of Parliamentarians & then-National Technology Research Council was another early theme, recurring recently. Swedish efforts to popularization, thus foresha- Scientists, Rifo, was founded in 1959. This during the 1950’s. By force, travelling was by Energy, environmental, and climate change dowing the publication’s eventual demise in an publication presents a series of snapshots from train so there was ample time for productive problems seem to be perennial while Rifo environment of a beginning deluge of popular half a century of activities intending to bet- informal contacts. A work group prepared the identified HIV/AIDS and also issues related science information rather than the dearth forty ter inform MPs on future issues of importance Society to be, and a Founding Assembly was to genome research early on. Science applied to years previously. emanating from science, getting scientists better called for on the 4 of February 1959. the needs of developing countries was discus- The backbone of the publication you are to understand how political decision-making Study tours continued to be an intermittent sed – in Rifo’s first year – much before any such browsing is a conversation between seasoned may affect their activities as well as ponde- activity, though the most frequent ones have research had been established in Sweden. Rifo Board members on the Society and its ring the eventual social outcomes from their always been meetings in various forms: semi- Various initiatives emerged out of Rifo acti- development trajectory. Society and Parliamen- research. Furthermore, Rifo brings together nars, hearings, conferences, coffee talks, and vities, some indirectly or not easily attributed tary life have changed profoundly during Rifo’s scientists from domains otherwise rarely inter- breakfasts. Study visits have proven particularly to the Society only. The Audiology laboratory, a lifetime. In 1959, scientists constituted a small, secting. attractive. During each of the last ten years, a division of the Karolinska Institute (a medical intimate circle; certainly those concerned with Formally, Rifo is a society of individuals, Nobel laureate addresses Rifo in the days after one) located to the Royal Institute of Tech- science policy did. The role of politicians has a club where members are accepted only on receiving her or his prize. Late autumn each nology, itself an original solution, came out of also undergone tremendous shifts: media are applications granted by the Board. The Board year, the Royal Swedish Academy hosts a buf- meetings and deliberations within Rifo, resul- much more demanding, time pressure much consists of members from all (currently seven) fet dinner preceded by some ten introductions ting in motions in Parliament by members of more imminent. MPs receive a vast amount of political parties represented in Parliament, and to the year’s most important scientific and the Rifo Board. All Rifo Board MPs also signed invitations to potentially interesting and rewar- five scientists. Rifo gets some economic and technical breakthroughs, each lasting 2–7 minu- a motion on science policy in the mid 1960’s, ding activities: how to compete for time and material support from the Swedish Parliament, tes, together with a somewhat longer policy a motion pitted against the government’s bill, attention? But the current glut of information the Riksdag, from which it is independent. discourse by the Academy’s president. This has causing a sensation when the bill was defeated has not made the Society superfluous, though Working within a purely party-political body, turned out to be a very successful format – pro- in the Lower House (the Swedish Parliament demands are a-changing: how to sort, sift, and Rifo stays above and outside party politics, sub- viding a rewarding content. then had two houses); the bill survived on the evaluate the contents of the flood of informa- scribing to no particular scientific outlook or Another type of activity is study-groups merit of winning the Upper House vote. tion just too easily available? methods family. There are few counterparts in made up of MPs as well as scientists. Their For almost four decades, the Society publis- other countries: one in Finland was created by themes as well as those of the meetings reflect hed an even less than un-assuming science brief, inspiration from Rifo, and one in Britain that concerns related to science and society, with a Rifo-Nytt or Rifo News. The early years saw it works along roughly similar lines. view to bring up items so early that they have devoted mostly to science policy; later ambition Rifo was inspired by the insights, productive not yet entered the domain of party politics. grew to encompass important general science personal contacts, and concrete results gained Thus science policy was a recurrent theme early and technology breakthroughs with a potential from study trips bringing together Parliamen- on during a period when in Sweden such policy impact on society. In the final years, sources tarians and scientists under the auspices of the was still in its formative years. Space research swung from international science journals to 58 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år 59 60 Att förena politiker och forskare – Rifo 50 år Rifo 50 år Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare, Rifo, har 50-årsdag i februari 2009. Det är en unik organisation nästan utan internationella motsvarigheter: ett tvärpolitiskt, opolitiskt sällskap i den av partipolitik annars präglade svenska Riksdagen. En arena för möten mellan politik och vetenskap men också för utbyte mellan forskare i de mest skilda discipliner. Detta är en tillbakablick, samtidigt också med avstamp mot framtiden. Får Rifo-möten år 2019 de teman som här beskrivs? Redaktör: Bengt-Arne Vedin, professor emeritus i innovationsteknik.