Uigurer – Wikipedia
Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Den här artikeln
behöver fler eller bättre
källhänvisningar
för att kunna
verifieras
Motivering:
Artikeln har ett antal fotnoter och ytterligare en redovisad källa, men det behövs mera för att uppgifterska ska kunna verifieras.
(2022-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (
gärna som fotnoter
). Uppgifter utan källhänvisning kan
ifrågasättas
och tas bort utan att det behöver diskuteras på
diskussionssidan
Uigurer
ئۇيغۇر
Uyƣur
Antal sammanlagt
35 miljoner
ifrågasatt
uppgift
Regioner med betydande antal
Kina
Xinjiang
10 miljoner
Språk
uiguriska
Religion
Muslimer
Uigurer
(tidigare
östturkar
uiguriska
: ئۇيغۇر,
Uyƣur
) är ett
turkfolk
på omkring 10–18 miljoner,
källa
behövs
med ungefär 10 miljoner uigurer i Kina
, främst talande
uiguriska
och till största delen bosatta i
Xinjiang
i västra
Kina
. Det är en av Kinas
56 officiellt erkända etniska grupper
. Det finns även uiguriska samhällen i
Kazakstan
(ca 300 000)
Kirgizistan
(57 000),
Mongoliet
Uzbekistan
(36 000),
Turkiet
, samt en mindre grupp i
Hunanprovinsen
i södra Kina.
Uigurer skrev förr med
orchonskrift
turkfolkens
forntida alfabet. De flesta uigurer är
sunnimuslimer
Identitet
redigera
redigera wikitext
Ursprungligen gavs benämningen "uigurer" (som betyder förenade eller allierade) till de turkfolk som levde i vad som numera ingår i Mongoliet. Tillsammans med de så kallade
göktürkarna
var uigurerna ett av de största turkfolken i
Centralasien
. Enligt
Suidynastins historia
(från omkring år 600), band 84, kom uigurerna från
Tiele
-stammar (Türük) som i sin tur härstammade från
hunner
Xiongnu
), liksom många andra turkfolk i området. Uigurerna regerades av
Juan Juan
460–545 och sedan av
heftaliterna
541–565, innan de slog sig samman med Göktürkimperiet (ett
khanat
). Under
Norra Weidynastin
(386–534) var de sammanbundna med en annan turkisk stam,
gaocherna
, som härstammar från Ting-ling, en turkisktalande stam som omnämns av kinesiska historiker under
Handynastin
I den kinesiska historieskrivningen från
Tangdynastin
sägs uigurerna härstamma från hunnerna och gaocherna, och tjäna göktürkarna. De kallas
huihe
, vilket senare blev det kinesiska namnet för muslimer, och numera används för en annan etnisk grupp i Kina. Gaoche betyder "höghjulad kärra" och anspelar på att gaocherna färdades med sådana.
Under 700-talet bildade uigurerna ett imperium genom att erövra de andra turktalande länderna i området.
De flesta uigurer lever i
Xinjiang
, vars fullständiga namn är
Uigurernas autonoma region Xinjiang
. Uigurerna själva kallar ofta regionen
Östturkestan
eller Uigurien.
Historia
redigera
redigera wikitext
Uigurisk
khagan
från 700-talet.
Innan uigurernas imperium bildades var
stäpperna
från
Mongoliet
till Centralasien erövrat av turkar. Det första turkiska imperiet slogs ned av Tangdynastins kejsare
Li Shimin
, och det andra turkiska imperiet bildades under kejsarinnan Wus regeringstid. Under denna tid var uigurerna en stam som lydde under de regerande turkarna. År
744
slog uigurerna tillsammans med andra underlydande turkfolk, ned det turkiska imperiet, och bildade Uiguriska imperiet vid
Ötüken
. Deras rike sträckte sig från
Kaspiska havet
till
Manchuriet
och varade från
745
till
840
, och administrerades från huvudstaden
Ordu Baliq
Efter nödår, inbördeskrig och svält
840
, slogs de ned av ett annat turkfolk,
kirgiserna
. Som en följd av detta flydde många uigurer till vad som numera tillhör Kina, särskilt Xinjiang. Tillsammans med några andra turkfolk bildade de
Qocho
, eller Qara-Khoja, ett kungadöme som varade till
1209
, då
Djingis Khan
vann dem till Mongoliet. Andra uigurer i nuvarande Kazachstan hade konverterat till islam före
1000-talet
, och bildat ett furstendöme som historiker brukar kalla
Kara-Khanid
-khanatet. Uigurer närmast dessa, kharakojauigurer, eller idiquter, blev
buddhister
. Dessa båda senare grupper uigurer var först och främst lojala mot sina respektive trosuppfattningar, och inte till sina etniciteter, och Kara-Khanid-khanatet gick samman med
Samarkand
för att försvara islam mot de buddhistiska uigurerna.
Efter att
seldjukerna
erövrade
Iran
blev
Kara-Khanid-khanatet
dess bundförvanter.
Namnet "uigur" verkar ha använts första gången
1921
, med bildandet av
Inqilawi Uyghur Itipaqi
(Organisationen för revolutionära uigurer), en grupp som var kommunistiska och nationalistiska, med band till
Sovjetunionen
. Det finns dock belägg för att namnet använts innan dess bland studenter och köpmän i
Ryssland
. De erkändes officiellt som folkgrupp med
Sheng Shicai
som frångick den gällande
Guomindangpolicyn
om
Kinas fem raser
Området införlivades i
Folkrepubliken Kina
1949. Den underliggande konflikten mellan uigurer och
hankineser
har förstärkts under årtiondena sedan 1949. En förklaring till konflikten kan återfinnas i att uigurerna inte själva fått ta del av de naturresurser som finns i Xinjiang i samma utsträckning som inflyttade hankineser. Dessutom har kommunistpartiet inskränkt uigurernas - och andra muslimska minoriteters -
religionsfrihet
och möjlighet att utöva sin religion.
Uigurisk civilisation
redigera
redigera wikitext
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, kom flera utforskare och arkeologer till Östturkestan, som låg mitt på
Sidenvägen
. De fann då mängder av grottempel, klosterruiner, böcker, dokument och miniatyrföremål. Forskare från Europa, Amerika och Japan spred upptäckterna till en överförtjust publik över hela världen.
Deras litteratur utgörs dels av översättningar av religiösa texter till
uiguriska
, dels av egen
skönlitteratur
, av vilken en del har översatts till tyska, engelska och ryska. Uigurerna hade en enastående kunskap om medicin och läkekonst, och anlitades ofta av de kinesiska kejsarna. Somliga har föreslagit att det var uigurerna som kom på
akupunktur
Uigurerna under 2000-talet
redigera
redigera wikitext
När Kina stödde
USA
:s "
krig mot terrorismen
" efter
11 september-attackerna
, hävdade flera människorättsorganisationer att detta skulle leda till att förtrycka uigurerna eftersom många uigurer är muslimer. Regeringen i Peking anklagade uiguriska separatister i
Xinjiang
för att samarbeta med
al-Qaida
, som ett led i kommunistpartiets bekämpande av separatismen i området. 2005 inleddes en ny kampanj som skulle utrota "de tre onda tingen", vilket sades vara terrorism, separatism och religiös extremism.
Konflikten har sedan dess skärpts ytterligare, med dödligt våld och instabilitet som konsekvens. Polisen dödade 2007 18 personer som misstänktes vara terrorister. Året därefter dödades 16 poliser i ett attentat i
Kashgar
, ett dåd som extremistiska separatister anklagades för att ha organiserat. I Xinjiangs regionhuvudstad
Ürümqi
bröt i juli 2009 större
våldsamheter ut mellan uigurer och hankineser
. Upptrappningen var en händelse i sydöstra Kina där två uigurer hade dödats vid en fabrik, vilket ledde till omfattande protester från uigurerna i Xinjiang. Medan protesterna pågick dödades 200 personer, 1 700 skadades och 1 400 personer greps av polisen. Centralregeringen i Pekings respons till händelserna var att skärpa övervakningen ytterligare.
Under 2010-talet eskalerade våldet vidare, med flera terrorattentat från extrema separatister och våldsamma räder från de kinesiska säkerhetsstyrkorna. Uiguriska terrorgrupper körde 2013 en bil in i en folkmassa på
Himmelska fridens torg
Peking
, i mars 2014 mördades 31 personer på en järnvägsstation i
Kunming
och i maj samma år dödades 30 personer av en bilbomb i Ürümqi
. Svaret från säkerhetsstyrkorna blev en polisräd där runt 60 påstådda terrorister och en rad civila dödades.
Många uigurer som flytt från Kina stödjer
panturkismen
, och det förekommer flera politiska partier, som Partiet för Östturkestan. De flesta separatister är fredliga, men det finns militanta grupper.
Assimilering och koncentrationsläger
redigera
redigera wikitext
Huvudartikel
Folkmordet på uigurerna
Efter händelserna 2014 kom de kinesiska myndigheterna att bedriva en hårdare assimilationspolitik än tidigare. Xinjiangs partisekreterare
Zhang Chunxian
ansåg att det behövdes "okonventionella metoder" i ett "folkets krig" mot terrorism. Konsekvensen av det här blev att kulturella och religiösa uttryck som ogillades av kommunistpartiet motverkades. Det uiguriska språket undergrävdes, inte minst i skolan där allt läromaterial på uiguriska förbjöds.
Kameraövervakningen utökades och polisen genomsökte moskéer och trakasserade folk i deras hem. Många människor greps på godtyckliga grunder och flera försvann spårlöst.
Två år senare, 2016, infördes hårda reserestriktioner i Xinjiang på
prefekturnivå
och senare samma år återkallade myndigheterna alla pass i området. 2016 började också regeringen i Xinjiang att systematiskt samla in alla uigurers
DNA
, samt genomföra medicinska undersökningar av dem.
Experter har varnat för att insamlingen av DNA syftar till att utveckla Kinas teknologi för
ansiktsigenkänning
. Den nya teknologin kan leda till rasprofilering och rasistisk övervakning där polisen ska kunna se om en person tillhör den uiguriska folkgruppen eller inte. Ytterligare ett syfte med insamlingen av DNA i form av blodprov skulle kunna vara att använda den datan i andra delar av Kina för att identifiera och spåra politiska meningsmotståndare.
Reserestriktionerna och DNA-profileringen sammanföll med att myndigheterna i Xinjiang började att föra bort människor till så kallade "omskolningsläger", det vill säga koncentrationsläger för uigurer. Det var inte minst dem som av myndigheterna uppfattades som avvikande på något sätt, särskilt genom olika muslimska uttryck, som fördes bort till lägren. Få av de som fördes bort fick veta vad de var misstänkta för eller vad de hade begått för brott.
Koncentrationslägren och assimileringspolitiken har väckt stor uppståndelse i omvärlden. Flera bedömare och rapporter kategoriserar den kinesiska centralregeringens politik i Xinjiang och dess övergrepp på uigurerna för ett folkmord.
Källor
redigera
redigera wikitext
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från
en annan språkversion av Wikipedia
Fotnoter
redigera
redigera wikitext
”Uyghurs”
(på brittisk engelska).
Minority Rights Group
Läst 5 juli 2021
Även: Uighur, ujgur, uyghur
”BBC: Uiguriska kvinnor vittnar om systematiska våldtäkter i kinesiska läger – USA och Storbritannien fördömer händelserna, också Marin röt till”
(på svenska).
svenska.yle.fi
Läst 5 juli 2021
James A. Millward,
Eurasian crossroads: A history of Xinjiang
(New York: Columbia University Press, 2007), ss. 207-9.
”Xinjiang − Politik”
www.ui.se
. Arkiverad från
originalet
den 29 juni 2021
Läst 29 juni 2021
Wee, Sui-Lee; Mozur, Paul
(3 december 2019).
”China Uses DNA to Map Faces, With Help From the West”
(på amerikansk engelska).
The New York Times
ISSN
0362-4331
Läst 5 juli 2021
”Kulturmord är det nya folkmordet”
(på svenska).
PEN/Opp
. 5 maj 2020
Läst 2 juli 2021
”The Uyghur Genocide: An Examination of China's Breaches of the 1948 Genocide Convention”
(på engelska).
Newlines Institute
. 9 mars 2021
Läst 2 juli 2021
Tryckta källor
redigera
redigera wikitext
Bovingdon, Gardner.
(2010)
(på engelska).
The Uyghurs: strangers in their own land
. New York: Columbia University Press.
Libris
11925589
ISBN 0-231-14758-9 (hbk.)
Kinas nationaliteter
Achang
Akha
Bai
Blang
Bonan
Bouyei
Dai
Daur
De'ang
Derung
Dong
Dongxiang
Evenker
Gaoshan
Gelao
Han
Hani
Hezhen
Hui
Jing
Jingpo
Jino
Kazaker
Kirgizer
Koreaner
Lahu
Lhoba
Li
Lisu
Manchuer
Maonan
Miao
Monpa
Mongoler
Monguor
Mulao
Nakhi
Nu
Oroqen
Pumi
Qiang
Ryssar
Salar
Shan
She
Shui
Sibe
Tadzjiker
Tatarer
Tibetaner
Tujia
Uigurer
Uzbeker
Wa
Yao
Yi
Yugur
Zhuang
Hämtad från ”
Kategorier
Turkfolk
Minoritetsfolk i Kina
Uigurer
Ursprungsfolk i Asien
Dolda kategorier:
Artiklar som behöver fler källor 2022-09
Alla artiklar som behöver fler källor
Alla artiklar som behöver källor
Artiklar med ifrågasatta uppgifter-samtliga
Artiklar med ifrågasatta uppgifter 2021-11
Alla artiklar som behöver enstaka källor
Artiklar som behöver enstaka källor 2014-09
Översatta artiklar
WP:Projekt Kina
Uigurer
Nytt ämne