Wikisource:Korrekturläsning - Wikisource
Hoppa till innehållet
Från Wikisource, det fria biblioteket.
Wikisource är en samling av källtexter, ett digitalt bibliotek. Den som har en färdig text kan lägga in den, ungefär som en artikel i Wikipedia. Men ofta är det ett problem att veta om texten verkligen är "färdig". Vanligen utgår man från en tryckt bok, och olika typer av fel kan uppstå vid avskriften. När sådana fel påpekas eller misstänks måste man på nytt leta fram boken, vilket är omständligt, långsamt, dyrt eller ibland praktiskt omöjligt. Lösningen på detta problem är att alltid fånga en digital bild av boksidan. Detta kallas ibland elektronisk faksimil. Att säkerställa att den färdiga texten stämmer överens med bilden kallas korrekturläsning.
Korrekturläsning
redigera
Korrekturläsning görs i sidnamnrymden (sidor med prefixet "Sida"). Alla sidor i en volym finns samlade på en index-sida. För att finna sidor att korrekturläsa kan man till exempel söka i
kategori:Ej korrekturläst
där alla sidor som inte är korrekturlästa finns. Man kan också söka efter index på
Special:IndexPages
eller via
kategori:Index efter status
. Sidorna i sidnamnrymden infogas sedan genom
transkludering
i huvudnamnrymden.
Obs! För att korrekturläsningsfunktionen ska fungera krävs att javascript är aktiverat i webbläsaren.
Sidan
redigera
Navigering
föregående sida
nästa sida
till sidans index
Vid korrekturläsning ska menyraden ha några extra knappar
Visar eller döljer sidhuvud och sidfot. I dessa fält läggs text som inte hör till källtexten och som inte ska transkluderas.
Zoomar ut bilden
Återställer zoomen till ursprungsläget
Zoomar in bilden
Växlar mellan ha faksimilbilden åt höger eller ovanför texten
Tips och råd
redigera
Mer tips finns på
Wikisource:Redigering
Avstavade ord skrivs ihop. Om ett ord blivit avstavat över två sidor: Kopiera den första delen av ordet och flytta över det till nästa sida.
Om ett en sida slutar med ett bindestreck som ska behållas som i "
vår-
[och höstdagjämning]" måste bindestrecket ersättas med
{{
}}
Behåll radbrytningarna i texten och återställ helst dessa efter det att ett avstavat ord skrivits ihop. Det underlättar för nästa person som ska korrekturläsa sidan.
Nytt stycke markeras med en tom rad. Denna tomrad ska även läggas in då det nya stycket börjar på nästa sida, i detta fall läggs
{{
Tomrad
}}
efter sista stycket på föregående sida för att få fram styckebrytningen.
{{
nop
}}
kan
inte
användas för detta på svenska Wikisource.
går
inte
att använda då det stör efterföljande styckebrytningar.
Andra sätt för att markera stycken, som indragen förstarad, ska inte läggas in.
Om en sida börjar med viss wikisyntax som t ex en rubrik (== ==) behövs
{{
Tomrad
}}
för att rubriken ska visas korrekt vid transkluderingen.
Ändra inte annat än uppenbara stavfel och aldrig faktafel i texten. Använd i sådana fall mallen
{{
Rättelse
}}
Om verket innehåller en lista av tryckfel kan dessa korrigeringar införas i texten med mallen
{{
Korrektion
}}
Text som inte direkt hör till källtexten, som sidnummer, sidrubriker och arksignaturer, tas bort eller placeras i sidhuvud respektive sidfot vilka inte tas med vid en transkludering.
Lägg inte in andra
När en tabell sträcker sig över flera sidor så behöver tabellen artificiellt inledas och/eller avslutas på många av de enskilda indexsidorna genom att lägga till
{|
och
|}
på sidornas sidhuvud resp. sidfot. Detta för att undvika syntaxfel i och med att sidan inte innehåller en fullständig tabell. En ytterligare sak att tänka på vid flersidiga tabeller är att på alla indexsidor (utom den avslutande) ska den sista tabellradens avslut
|-
flyttas till nästa sida, som därför inleds med
{{
Tomrad
}}
följt av
|-
. Som ett exempel, se tabellen som sträcker sig över sidor
144
145
146
147
148
149
och
150
i band 1 av
Fjellstedts bibel
Fotnoter som sträcker sig över flera sidor kan återges genom att använda
nottext
på första sidan och använda
mer nottext
på den eller de följande sidorna.
Om en fotnot består av flera stycken så ska alla stycken utom det första inledas med
och avslutas med
. Ett alternativ för fall där det inte är möjligt, t.ex. om fotnoten sträcker sig över flera sidor, är mallen
{{
styckebrytning
}}
, som lägger vad som ser ut som en vanlig styckebrytning.
Om en flersidig fotnot innehåller flera stycken och det finns en sidbrytning mellan två stycken så ska det senare stycket inledas på den nya sidan med en tomrad innan taggen
. Se
denna
och
efterföljande sida
för ett exempel.
För vertikal text, se exempel
här
För text som går i 45 graders vinkel, se
här
För fotnot inne i en fotnot, se
här
För en numrerad lista som går över flera uppslag, se
här
och
här
För spegelvända bokstäver, se
här
Tabell med kantlinjer och hakparenteser, se
här
Ovanliga tecken: ꝛc eller ⁊c (et cetera), ℔ (pund), ₻ (mark)
OCR:
Saknas OCR-text på en sida (i djvu eller pdf-filer), kan en sådan i de flesta fall skapas genom en OCR-knapp i verktygsraden som kan aktiveras på:
Inställningar -> finesser -> Finess som i sidnamnrymden ger en extra knapp i verktygsraden som ocr-tolkar sidan i djvu- och pdf-filer.
Status
redigera
Korrekturläsning av en sida kan ha fem olika statusnivåer:
Utan text
– Sidan saknar text och behöver inte korrekturläsas. Se
kategori:Utan text
Ej korrekturläst
– Texten har inte korrekturlästs och består av den råa OCR-texten. Se
kategori:Ej korrekturläst
Ofullständigt
– Hela sidan är inte korrekturläst och/eller att det är något problem som måste diskuteras. Se
kategori:Ofullständigt
. I Fjellstedts bibel kan denna nivå avse sidor som renskrivits, men som ännu inte korrekturlästs.
Korrekturläst
– Hela sidan har korrekturläst av en användare. Se
kategori:Korrekturläst
Validerad
– Den här sidan har korrekturlästs av flera personer. Se
kategori:Validerat
Femte nivån dyker inte upp förrän en sida markerats som korrekturläst, alltså nivå fyra. Dessutom kan inte den som markerat en sida som korrekturläst också markera den som Validerad.
Observera att man måste vara
registrerad och inloggad
för att kunna ändra statusnivå.
Schematisk arbetsgång
Utan text
Tom sida
Ej korrekturläst
Korrekturläst
Validerad
Ofullständigt
Avancerade funktioner
redigera
Lägga upp ett nytt verk
redigera
Ladda upp filerna
redigera
Det första som man behöver göra är att ladda upp de inskannade bilderna. Det gör man på
Wikimedia Commons
. Antingen laddar man upp dem var och en för sig eller samlade i en djvu- eller pdf-fil. Filerna bör namnges på ett sådant sätt att det är tydligt vad de innehåller. Det är också lämpligt att samla sidorna i en underkategori till
Commons:Category:Scanned Swedish texts
. Om till exempel
Hjalmar Söderbergs
Gamla minnen
ska laddas upp, kan lämpliga namn på filerna vara "Söderberg, Gamla minnen, sida 1.jpg", o.s.v.
För tips om hantering av djvu-filer se
Help:DjVu files
på engelska Wikisource.
Indexsida
redigera
För att bläddra mellan sidor behövs en indexsida som anger sidornas ordning. På indexsidan lägger man länkar till sidorna i nummerordning. För Söderbergs
Gamla minnen
skulle
Index:Gamla minnen
innehålla följande:
[[Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 1.jpg]]
[[Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 2.jpg]]
[[Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 3.jpg]]
[[Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 4.jpg]]
[[Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 5.jpg]]
o.s.v.
pagelist-kommandot
redigera
På indexsidor för djvu- och pdf-filer används
Index:Gamla minnen.djvu
Syntax
där X, Y, Z, A, B är nummer på sidor.
"from...to" parametrarna definierar ett sidintervall. (Standard är att alla sidor listas. Parametrarna behövs endast om bara en del av djvun ska användas.)
Exempel:
Verso och Recto
"'AtoB'"-parametern ger en särskild stil på ett sidintervall.
Stilparametrar kan också ges till en enda sida. tillgängliga stilar är:
roman
(romerska siffror med gemener)
highroman
(romerska siffror med versaler)
empty
(Sidan länkas inte)
folio
: ark- eller
folio
-paginering . framsidan
"recto", baksidan
"verso". 1to4=folio ger: 1
folioroman
: foliopaginering med romerska siffror i gemener: (i
ii
ii
foliohighroman
: foliopaginering med romerska siffror i versaler: (I
II
II
Annan text visas som sidlänkar.
Exempel:
I detta exempel, är '1to10' ett intervall och '11' är en enskild sida.
Det är möjligt att definiera överlappande intervall eller att modifiera en enskild sida inom ett intervall. Exempel:
Räkneverk: om en numerisk parameter ges till ett sidnummer sätts sidräknaren till detta värde. Exempel:
Klart för att korrekturläsning
redigera
Korrekturläsningen görs sedan på de sidor som länkas till på indexsidan. Den korrekturlästa texten kan sedan inkluderas på verkets sida. När ett verk är fullständigt korrekturläst kan sidorna låsas av en administratör.
Se även
redigera
Indexsidorna finns samlade i kategorin
Kategori:Index
Lista på indexsidor med staplar som visar korrekturläsningen av de olika verken:
Special:IndexPages
Transkludering
redigera
Sidorna anropas sedan i en text i huvudnamnrymden genom transkludering, som en mall, i dubbla klammerparenteser. I ovannämnda exempel skulle Söderbergs
Gamla minnen
läggas i texten
Gamla minnen
och då börja:
{{Titel|Gamla minnen|Hjalmar Söderberg}}
{{Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 1.jpg}}
{{Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 2.jpg}}
{{Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 3.jpg}}
{{Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 4.jpg}}
{{Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 5.jpg}}
o.s.v.
Det finns även en mall
{{
sida
}}
som kan användas som även länkar tillbaka till korrekturläsningssidan. Med mallen blir utseende istället:
{{Titel|Gamla minnen|Hjalmar Söderberg}}
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 1.jpg|num=1}}
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 2.jpg|num=2}}
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 3.jpg|num=3}}
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 4.jpg|num=4}}
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 5.jpg|num=5}}
o.s.v.
Använda pages-kommandot
redigera
Ett tredje sätt att transkludera sidor är hjälp av
Syntax
Om det är djvu-index, ska parametrarna vara heltal:
I övriga index ska parametrarna vara sidnamn:
Transkludering av sektioner är möjligt för första och sista sidan:
Om inte alla sidor i ett intervall ska transkluderas finns några särskilda parametrar:
Step
Transkluderar var n:te sida i ett intervall. Till exempel:
exclude
Transkluderar inte angivna sidor. Till exempel:
include
Transkluderar endast angivna sidor. Till exempel:
Parametrarna kan kombineras med varandra:
Titelmall
En titelmall för sidan kan läggas in i
De parametrar som går att ändra är:
titel=[titel]
upphovsman=[författare]
oversattare=[översättare]
current=[undertitel]
prev=[förra (sidan)]
next=[nästa (sida)]
kommentar=[kommentar (till verket)]
Delvis transkludering
redigera
Om ett logiskt avsnitt, som ett kapitel, slutar i mitten av en sida, kan det bli nödvändigt att transkludera endast den relevanta delen av sidan. Detta kan uppnås genom att använda
Labeled Section Transclusion
(LST). Man märker då upp två eller flera delar av sidan (t.ex. slutet av Del I och början på Del II). När sidan ska transkluderas, anropas
endast
den relevanta delen av sidan, snarare än hela sidan genom att använda LST-syntax.
Infoga följande syntax i den korrekturlästa texten för att märka upp slutet på Del I och början på Del II (där båda är på samma sida):
[Här är Del I]
[Här är Del II.]
När slutet på Del I och början på Del II ska anropas i den hela, oavbrutna versionen av de två avsnitten används följande syntax:
Med
{{
sida
}}
blir utseendet:
{{Sida|[sidans namn]|section=Del I}}
{{Sida|[sidans namn]|section=Del II}}
Med section-parser blir istället utseendet:
{{#section:[sidans namn]|Del I}}
{{#section:[sidans namn]|Del II}}
Exempel
redigera
Om till exempel andra kapitlet av Söderbergs
Gamla minnen
skulle börja mitt på sidan 7:
[Slutet av kapitel 1]
[Början på kapitel 2]
Första delen kan då anropas på
Gamla minnen/Kapitel 1
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 7.jpg|section=Kapitel 1|num=7}}
eller med section-parser:
{{#section:Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 7.jpg|Kapitel 1}}
Andra delen på
Gamla minnen/Kapitel 2
{{Sida|Söderberg, Gamla minnen, sida 7.jpg|section=Kapitel 2|num=7}}
eller med section-parser:
{{#section:Sida:Söderberg, Gamla minnen, sida 7.jpg|Kapitel 2}}
Sektioner kan även transkluderas med hjälp
Bakgrund
redigera
Wikisource grundades 2003. De första försöken med elektronisk faksimil gjordes hösten 2005. Snart efteråt infördes en utökning av MediaWiki-programvaran som kallas Proofread Page extension och det är den som används idag. Systemet tillåter kontinuerlig korrekturläsning, vilket betyder att texten aldrig blir slutgiltig. Man kan alltid återvända till texten och rätta ytterligare ett fel.
ProofreadPage
-tillägget gör det möjligt att visa text jämsides med en inscannad bild av originalet. Det har följande fördelar:
Trovärdighet
: det gör det möjligt för Wikisource att garantera att texten överensstämmer med den inscannade källan.
Utökade samarbetsmöjligheter
: texter kan korrekturläsas och fel kan fixas av vem som helst, inte bara de som har tillgång till boken.
Säkerhet
: texten skyddas bättre mot vandalism.
Ingen begränsning för visning
: en bok kan visas på två olika sätt utan att data dupliceras:
som en serie sidor. Varje sida är en kolumn med OCR-text och en kolumn med det scannade originalet. Underlättar korrekturläsning och redigering.
nedbruten i sin logiska organisation (kapitel, dikter, etc) genom transkludering. Underlättar läsning.
Statistik
redigera
En tabell över den historiska utvecklingen av korrekturläsningen på Wikisource finns på
Wikisource:Korrekturläsning/statistik
En sida för statistik för korrekturläsning på alla språkversioner av Wikisource finns här:
Korrekturläsningsstatistiksida (under uppbyggnad)
Aktuell statistik
Datum
Indexsidor
Ej korrekturläst
Ofullständigt
Korrekturläst
Utan text
Validerat
Totalt
2026-04-24
1 147
16 492
220
102 328
7 156
44 816
171 012
44816
102328
16492
7156
Se även
redigera
Wikisource:ProofreadPage
, om korrekturläsningsfunktionen på flerspråkiga Wikisource.
Wikisource:Fraktur
, om att tolka fraktur
Wikisource:Inskanning
– om hur du skannar in och lägger upp böcker på Wikisource
Hämtad från ”
Kategori
Korrekturläsning
Wikisource
Korrekturläsning
Nytt ämne