Wiktionary:Fikarummet - Wiktionary
Hoppa till innehållet
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
av JoolzWiki i ämnet
von Eckermann?
Genväg
WT:FR
Välkommen till fikarummet!
Här diskuterar vi allt som har med ord och deras betydelser att göra
Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande
Gå till
Bybrunnen
om du vill fråga eller säga nåt mer allmänt, som har med annat än språk att göra eller till
Teknikvinden
om det är strikt tekniskt (mallarnas eller websajtens själva funktion).
När fikarummet börjar bli orimligt stort kan en äldre del diskussioner arkiveras. Men töm aldrig helt den här sidan.
Arkiverade diskussioner:
2004...2006
2007
2010
2011...2014
En kaffe svart ...
utåt
redigera
Senaste kommentaren:
för 12 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Hur lyckades jag med
utåt
? Glömde jag någon betydelse, tog jag med någon oegentlig betydelse, eller är någon nyans felaktig? Kommentera. --
Andreas Rejbrand
diskussion
31 december 2013 kl. 18.13 (CET)
Svara
Bra. Jag tycker det ser ut som om du fick med det mesta. Jag putsade lite, la in länkar och så. Vidare skapade jag det motsvarande
inåt
, men inte alls lika ambitiöst.
//Skal
15 januari 2014 kl. 13.53 (CET)
Svara
bestämning
redigera
Senaste kommentaren:
för 12 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Jag har tyvärr ingen formell utbildning i språkvetenskap, så all feedback på mina jobb i dessa ämnen uppskattas. --
Andreas Rejbrand
diskussion
2 januari 2014 kl. 12.24 (CET)
Svara
spekulant
redigera
Senaste kommentaren:
för 11 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Finns det
spekulant
som adjektiv eller adverb i Svenskan? Jag tycker det är fel. --
Pametzma
diskussion
11 april 2014 kl. 16.24 (CEST)
Svara
Hittar en del
google-träffar
på exempelvis personer som är spekulanta (adjektiv) på ett hus e.d. och syntaktiskt är det ju inget fel. Det är nog okomparabelt dock, så jag tar bort komparativ och superlativ från tabellen. Jag tar bort adverbuppslaget också för säkerhets skull. ~
Dodde
diskussion
25 april 2014 kl. 01.26 (CEST)
Svara
Presesparticip Passivform
redigera
Senaste kommentaren:
för 11 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Hej, i alla flexionsmallar för svenska verb visas ett
Passivform
av presensparticipet. Finns det överhuvudtaget ett sådant? Jag installerade "SAOL Plus" på min dator och fann hittills inte ett exempel för presensparticip som slutar på
-s
. Jag tycker Passivformen skulle strykas från alla verbmallar.
mvh --
Pametzma
diskussion
19 juli 2014 kl. 10.50 (CEST)
Svara
Det rör sig nog inte om en "passivform", men det förekommer med
-s
i t.ex.
springande(s)
, med en subtil betydelseskillnad. Bruket diskuteras t.ex. i Språkriktighetsboken. --
Andreas Rejbrand
diskussion
23 juli 2014 kl. 00.38 (CEST)
Svara
De där formerna är
inte
passivformer! Språkhistoriskt anses de härstamma från genitivböjning av participen (använda som verbalsubstantiv). Äldre läroböcker nämner dem ibland, och varnar då just uttryckligen för att blanda ihop dem med passivum.
Standardexemplet brukar vara
"Han kom ridandes på en åsna"
(vilket går tillbaka på ett bibelcitat). Just här är det möjligen så att -s-formen antyder adverbiell användning (alltså att "ridandes" snarare har "kom" än "han" somhuvudord) - vilket var den slags användning som lånades in från lågtyskan, om jag förstått mina källor rätt. Den skillnaden är dock inte entydig, och det är nog riktigast att helt enkelt kalla den för en "variant".
Bibelcitatet (1541 års bibel, återgivet ur SAOBs artikel "rida"):
Sij, tin Konung kommer til tigh sachtmodigh, rijdhandes på eenne åszninno. Mat.
21:5
. Samma artikel anger på annat ställe "ridande" som ett verbalsubstantiv ("vbalsbst." på SAOBidiom) till "rida", men diskuterar inte i anslutning till citatet huruvida formen där är bildad på substantivet eller ej. Det är ju tänkbart att genitivböjningen skulle höra till adjektivistiskt använda presensparticip; men dessa har alltid böjts svagt, och därför inte tagit -
i genitiv.
Se i övrigt
w:Diskussion:Genitiv#Tendenser till hypersvecism
, där jag också nämner några källor. En liten modifikation dock av beskrivningen av källäget: Iversen skriver visserligen att sustantivering av presensparticip i norrönt i stort sett begränsar sig till de tre undantagsord, som blivit "bonde", "fiende" och "frände" i modernt språk; men jag har senare sett att han på annat ställe skriver att substantiverade presensparticip var vanligare i lagspråket, och genitiverna "till väljandes" och "till ärvandes" är ju hämtade just från en landskapslag. Detta talar för att man nog bör se åtmonstone de äldsta -
-formerna som
genitiver av substantiveringar av presensparticip
, snarare än som en anormal stark genitivböjning av (adjektivistiska) presensparticip.
Jörgen B
diskussion
28 juli 2014 kl. 20.53 (CEST)
Svara
elegir
redigera
Senaste kommentaren:
för 11 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Någon spanskkunnig bör kontrollera
--
Andreas Rejbrand
diskussion
5 september 2014 kl. 16.40 (CEST)
Svara
Det verkar vara ett problem med grammatikmallen som används. Jag har meddelat
85
på hans diskussionssida. ~
Dodde
diskussion
10 september 2014 kl. 02.06 (CEST)
Svara
Ber om ursäkt för att jag inte har varit inne på ett tag och därför inte har sett meddelandet. Elegir är ett oregelbundet verb och ändringarna du länkade till är korrekta. På sidan elegir används grammatikmallen som om verbet var ett regelbundet gir-verb. Det behövs numrerade parametrar för de oregelbundna böjningsformerna. Jag kan fixa det.
85
22 september 2014 kl. 21.13 (CEST)
Svara
lösa upp
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Fick jag till
lösa upp
? --
Andreas Rejbrand
diskussion
12 juli 2015 kl. 01.22 (CEST)
Svara
frisering
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Jag skapade just
frisering
, och hoppas att allt blev rätt (hårvård och sådant är inte min starka sida). --
Andreas Rejbrand
diskussion
27 juli 2015 kl. 02.27 (CEST)
Svara
Kategori:Fraser
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
14 kommentarer
2 personer i diskussionen
Kategori:Fraser
skall utrymmas. De uppslag som är partikelverb (t.ex.
ta över
) skall markeras som partikelverb på fetstilsraden (som i
ta över
), och H3-rubriken skall vara "Verb" (som i
ta över
). Idiomatiska uttryck skall använda H2-rubriken "Idiom". I dessa fall används mallen
{{
verb
}}
respektive
{{
idiom
}}
. Pseudopartikelverb (såsom
ta på
med betoning på
ta
) bör inte ha egna uppslag alls, utan den informationen bör finnas i verbartikeln (i det här fallet
ta
). Detta är, så vitt jag förstår, enligt konsensus, och bör få bort det mesta ur
Kategori:Fraser
Men några saker är oklara, tycker jag. Är t.ex.
kasta vatten
ett partikelverb? Enligt svenskspråkiga Wikipedia är "[ett partikelverb en konstruktion] som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition", men
vatten
är ett substantiv.
Och är
göra sitt yttersta
verkligen ett idiom? --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 13.22 (CEST)
Svara
Definitionen i
idiom
är tydlig och konkret. Jag tror jag skall stödja mig mot den.
göra sitt yttersta
är alltså ett idiom. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 13.49 (CEST)
Svara
En sak till:
{{
tagg|idiomatiskt
}}
bör tas bort från uppslag under H3-rubriken Idiom eftersom det säger sig självt att ett idiom är idiomatiskt. Kategorin
Kategori:Idiomatiskt
skall sålunda också utrymmas. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 13.54 (CEST)
Svara
Men hur gör vi med
med vänlig hälsning
och
frihet, jämlikhet, broderskap
. De är väl inte idiom? --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 14.07 (CEST)
Svara
huta åt
är väl inte ett partikelverb? --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST)
Svara
nyttig idiot
bör väl använda H3-rubriken Substantiv? Det är nog en bra lösning att använda en sådan "primitiv ordklass" (substantiv, verb, adjektiv) om "frasen" uppenbart inte kan kallas för "idiom" men fungerar precis som ett ord av aktuell ordklass. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 14.16 (CEST)
Svara
Är
ge eld
ett verb eller ett partikelverb? Det bör vara samma sak som
kasta vatten
. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 14.18 (CEST)
Svara
Enligt svenskspråkiga Wikipedia är begreppet "partikelverb" vitt, och t.ex.
slå sig till ro
är ett partikelverb (med en "komplicerad" partikel). Spontant noterar jag att "eldge", "vattenkasta" och "sigtillroslå" inte låter helt absurt. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 14.25 (CEST)
Svara
Angående
ge eld
och
kasta vatten
: de skulle eventuellt kunna klassas som idiom, också. Idiom, verb eller partikelverb? Spontant tror jag att något av de två första alternativen är bäst. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST)
Svara
Hur är det med
gå hem
? Det känns både lite som ett partikelverb och ett idiom. Det är tekniskt möjligt att kombinera dessa så när som på att H3-rubriken inte kan vara både "Verb" och "Idiom" samtidigt. Hur göra? En annan sak:
frysa ihjäl
. Är det verkligen ett partikelverb? Betoningen kan ligga på
frysa
, och
ihjäl
(=i riktning mot döden) fungerar ungefär som
hem
cykla hem
(som också kan uttalas med betoning på
hem
men som knappast är ett partikelverb). --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 augusti 2015 kl. 19.39 (CEST)
Svara
Kanske är följande rimligt:
Från vår artikel
idiom
har vi en lättanvänd definition:
idiom: fast språkligt uttryck (en grupp av ord eller en hel mening) med en egenartad, självständig betydelse vilken inte omedelbart framgår av dess beståndsdelars betydelser och därmed inte kan översättas ord för ord (såvida samma idiom inte finns i det andra språket), och som till skillnad från ordspråk kan böjas grammatiskt
Alltså: har vi en följd av två eller flera ord, vilka fungerar som en självständig enhet med en betydelse som inte framgår av de ingående orden (eller, kanske mer typiskt: som inte alls betyder samma sak som den ordagranna tolkningen utifrån de ingående orden), så kan det röra sig om ett idiom. Om denna följd av ord dessutom fungerar rent grammatiskt som ett substantiv eller verb (och därmed kan böjas för att passa in som en del av en hel sats, men som i sig inte kan utgöra en hel sats) så rör det sig om ett idiom. (Ett ordspråk, däremot, är i princip en färdig mening i sig.)
Ett partikelverb är ett verb plus en preposition eller ett adverb (eller möjligtvis båda) med en egen betydelse som inte är uppenbar från de ingående ordens betydelse, och som fungerar rent grammatiskt som ett verb.
Ett partikelverb är sålunda ett idiom.
Alltså är det logiskt att, ifall ett uppslag både är ett idiom och ett partikelverb (vilket det är varje gång det är ett partikelverb!), klassa det som ett partikelverb.
Så, låt oss pröva detta
in der Praxis
(som jag tror är tyska för
i praktiken
).
gå hem
: helt klart idiomatiskt, och ett partikelverb. Notera att
hem
är ett adverb.
frysa ihjäl
: oklart om det är idiomatiskt. Framgår inte betydelsen av de enskilda orden? I så fall motiveras inte uppslag alls.
ge eld
: lätt idiomatiskt (mest på grund av verbvalet
ge
), men inte ett partikelverb eftersom
eld
är ett substantiv. Sålunda idiom.
kasta vatten
: idiomatiskt (p.g.a. både "kasta" och "vatten"), men inte ett partikelverb.
Håller ni med? --
Andreas Rejbrand
diskussion
2 augusti 2015 kl. 00.06 (CEST)
Svara
Oj, här var det några inlägg skrivna!
:) Går igenom och svarar efter bästa förmåga...
Första stycket: Stämmer. Men "partikelverb" behöver inte skrivas på fetstilsraden (men det är väl frivilligt, antar jag). Och Idiom är också en H3-rubrik. H2-rubrikerna används för språknamnet. Jag är något osäker på om betoningen är så avgörande för benämningen "partikelverb", men för vår struktur på Wiktionary verkar uppdelningen baserat på det rimlig.
Andra stycket: Idiom är ingen grammatisk konstruktion såsom partikelverb. Ett idiom kan så vitt jag förstår även vara ett partikelverb, och tvärt om. Ditt exempel "kasta vatten" är väl om man får tro Wikipedia inget partikelverb då, men visst tar det väl ändå en verbform. Därför borde väl rubriken "verb" fungera lika bra för "kasta vatten" som på ett partikelverb. Det är nog
också
ett idiom, men jag ser nog idiom-rubriken som något man kan använda där det inte passar något annat.
Tredje stycket: Nej, det tycker inte jag. Kollokation (vanlig konstruktion) kanske man kan säga.
Fjärde stycket: Nej, jag tror inte det.
Femte stycket: Ja, kategorin idiomatiskt betyder ju samma sak som kategorin idiom, så jag har för mig att vi bestämde att allt skulle samlas under kategorin idiom och kategorin idiomatiskt skulle fasas ut.
Sjätte stycket: Det är väl dessa som H3-rubriken "fras" är tänkta att användas till. En fras kan vara lite "vad som helst", så den funkar väl som uppsamlingskategori. Om "med vänlig hälsning" är idiomatiskt är väl tveksamt. Och om vi ska ha med rena fraser som "
jag älskar dig
" och "med vänlig hälsning" är väl något att diskutera. Engelskspråkiga Wiktionary har med dem. Uttryck saknas som H3-rubrik, eftersom uttryck också är ganska vagt och kan vara lite vad som helst, gör att uttryck "frihet, jämlikhet, broderskap" väl också får ha H3-rubriken "Fras" tills vidare.
Sjunde stycket: Nej, jag skulle placera det på
huta
som #{tagg|text=med prepositionen åt: huta åt}
Åttonde stycket: Ja, håller med.
Nionde stycket: Håller med om "ge eld".
Tionde stycket: "till ro" skulle jag säga syntaktiskt fungerar som ett adverb, så det stämmer ju in på definitionen du skrev ovan om partikelverb: (reflexivt) verb + adverb.
Elfte stycket: Ja, både och. Jag tycker idiomrubriken inte ska användas om det finns en bättre rubrik. Man kan dock alltid lägga till kategorin med
{{
tagg
}}
-mallen. Idiom är ingen motsats till att ha en ordklasstillhörighet. Alltså: verbrubrik, ja, partikelverbmarkering, valfritt, idiomkategorisering med tagg-mallen, helst.
Tolfte stycket: Se ovanstående stycke angående "gå hem", ja både partikelverb och idiom (i vissa betydelser). "Frysa ihjäl" är väl knappast idiomatiskt och borde inte ha ett eget uppslag. Dock en kollokation och kan tas med som vanlig konstruktion. I den mån det ändå ska tas med så visst är det väl ett partikelverb - ihjäl är ett adverb. "Cykla hem" kan väl anses vara ett partikelverb -
hem
kan vara ett adverb, som i detta fallet.
Angående slutsatserna:
Jag är tveksam till slutsatsen att alla partikelverb skulle vara idiom, av dels den enkla anledningen att vissa partikelverb mycket väl kan uttydas ur de ingående ordens betydelser, jämför plocka upp, plocka ned, plocka isär, plocka ihop, plocka åt sidan. Jag är även tveksam till om rena "formord" ska räknas in som ett ingående ords betydelse, då formordet de facto saknar en egen betydelse, men får sin betydelse ihop med ett annat ord. Som till exempel "i synnerhet" som visserligen är idiomatiskt och ter sig som ett adverb, men jag är tveksam till att begreppet bör inkluderas i begreppet "idiom".
in der Praxis:
gå hem: Rubrik: verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering.
frysa ihjäl: Också tveksam till idiomaciteten. Annars, rubrik: Verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: ingen idiomkategorisering
ge eld: idiomatiskt skulle jag säga på grund av betydelsen av "eld", inte att "ge + eld" är en kollokation. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering (förutsätter förstås att betydelsen är idiomatisk)
kasta vatten: Håller med. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering.
Dodde
diskussion
14 augusti 2015 kl. 21.12 (CEST)
Svara
Tack för dina synpunkter. Det jag kan ta med mig av dem är nog att vi hellre bör använda t.ex. Verb än Idiom om båda är tänkbara som H3. --
Andreas Rejbrand
diskussion
15 augusti 2015 kl. 00.22 (CEST)
Svara
Haha, hade kanske kunnat ha nöjt mig med att skriva bara det
:) ~
Dodde
diskussion
15 augusti 2015 kl. 07.30 (CEST)
Svara
tjugotal
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
12 kommentarer
2 personer i diskussionen
Ett
tjugotal
uniformerade poliser syntes på platsen.
Jag har sett ett
tjugotal
varianter.
De har
tjugotalet
anställda på orten.
Det verkar som om
tjugotal
är ett substantiv som i betydelsen "ungefär 20 (till antalet)" enbart förekommer i konstruktionerna
ett tjugotal
och
tjugotalet
, och dessa fraser verkar fungera som räkneord. Jag försökte att lösa det på
det här sättet
. Jag är något osäker. Kommentera gärna. --
Andreas Rejbrand
diskussion
9 augusti 2015 kl. 01.33 (CEST)
Svara
Intressant. Finns en hel del att djupdyka i här märker man... Vet ingenting om detta, men skriver av mig iallafall
:)
Verkar som tjugotal inte är något undantag med formen att sätta "ett" framför, eller sätta ordet i bestämd form. Verkar vara samma sak med ord som par, dussin, fåtal, flertal och faktiskt också antal, liksom förstås tiotal, hundratal osv. Vissa ord kan man sätta "något" eller "några" framför. "Något tiotal" och "några tiotal" ger rikligt med träffar på Google. Wikipedia nämner dussin m.fl. som exempel på "kollektivt tal" men som grammatiskt hör till substantiv.
Som par och dussin är en mängd som motsvarar 2 respektive 12 enheter är väl ord som slutar på -tal en mängd som motsvarar förledens (tio-, tjugo-, hundra-) antal enheter. Det verkar inte finnas något inbyggt i formen att det måste begränsas till "ett", utan det kanske inte är så naturligt att prata om "flera tjugotal". Det verkar inte heller som om efterleden -tal i sig skulle betyda att antalet automatiskt blev mindre exakt. Ett fåtal besökare = få besökare. En mängd besökare = många besökare. Få och många nämns för övrigt bland orden som tillhör myckenhetspronomen.
Kanske beror betydelsen i viss mån vilket ord det rör och i vilket sammanhang det används.
Kanske händer det något med grammatiken när man sätter grundtal (som "ett") framför, sätter något/några framför eller sätter det i bestämd form? Tänk att, för att krångla till det lite mer, så har vi har ord som "hundratals" och "tusentals" också, som betyder "flera hundra" osv.
Angående
tjugotal
som den ser nu så saknar jag helt klart en riktig definition. Man kanske tvingas skilja på definitionsraderna med betydelsen av ordet som sådant och dess betydelse i användning med ett grundtal e.d. framför eller i bestämd form, eller kanske man helt enkelt får nöja sig med att beskriva nyanserna i användningsavsnittet. Kanske är själva betydelsen av "tjugotal" så enkel som "mängden tjugo"? Vad säger andra ordböcker - finns dessa ord med? ~
Dodde
diskussion
15 augusti 2015 kl. 08.40 (CEST)
Svara
Jag har tänkt i precis samma banor. Skall fundera lite mer på det. --
Andreas Rejbrand
diskussion
15 augusti 2015 kl. 11.33 (CEST)
Svara
Jag skrev om artikeln lite. Blev det bättre? --
Andreas Rejbrand
diskussion
15 augusti 2015 kl. 11.38 (CEST)
Svara
Bättre, men inte riktigt nöjd. Jag gjorde också ett försök
Dodde
diskussion
16 augusti 2015 kl. 00.51 (CEST)
Svara
Hm, jag är inte säker på att jag tycker att din ändring var till det bättre. Några invändningar:
När används betydelsen
precis
20?
Vi förbjuder nu helt den tänkbara konstruktionen
några tjugotal
i betydelsen ett mindre heltal gånger ungefär 20. Eller är det här du vill ha in din första definition, så att vi får betydelsen något mindre heltal gånger precis 20, vilket fortfarande är ungefärligt ty heltalet är obestämt?
"ungefär 20" känns inte som en definition av ett substantiv... --
Andreas Rejbrand
diskussion
16 augusti 2015 kl. 00.59 (CEST)
Svara
Lägg gärna in en exempelmening under din första definition så att din avsikt blir tydlig. --
Andreas Rejbrand
diskussion
16 augusti 2015 kl. 01.01 (CEST)
Svara
1. Jadu... Nä, du har nog rätt. 2. Det är ju dumt... 3. "tjugotal" är ju definitivt ett substantiv. Det är när de används som ett uttryck i och med "ett tjugotal" eller "tjugotalet" som den får en grammatisk funktion som grundtal. Detta nämns i grammatik-avsnittet. Hade vi haft ett eget uppslag för "tjugotalet" och "ett tjugotal" hade vi kanske kunnat ha det under räknerordsrubriken. Kommer inte på nåt bättre sätt just nu, än som det är, med senaste ändringen
. ~
Dodde
diskussion
16 augusti 2015 kl. 01.19 (CEST)
Svara
Det ser bra ut. --
Andreas Rejbrand
diskussion
16 augusti 2015 kl. 01.28 (CEST)
Svara
Men det ser lite fullpackat ut. Kanske vore bättre att ersätta
främst i bestämd form singular eller efter grundtalet ett: tjugotalet, ett tjugotal
med
tjugotalet, ett tjugotal?
Då förlorar vi
några tjugotal
, dock. --
Andreas Rejbrand
diskussion
16 augusti 2015 kl. 01.34 (CEST)
Svara
Nu, då!
:)
Mindre fullpackat. Får med de vanliga konstruktionerna samtidigt som vi inte utesluter möjligheten att använda ordet i andra, mindre vanliga, konstruktioner. Definitionen beskriver nu ett substantiv och inte ett räkneord (den tidigare formuleringen blev inte helt lyckad i att förklara att den beskrev uttrycken och inte uppslagsordet). Grammatikavsnittet förklarar att uttrycken fungerar som grundtal. Känns som definitionen är korrekt, och taggen "vanligen i runda tal" känns spot on. Passade också på att ändra den andra definitionen lite också, om du misstycker är det bara att ändra igen. Det finns utrymme för bättre formulering. ~
Dodde
diskussion
16 augusti 2015 kl. 02.24 (CEST)
Svara
Jag tror jag är nöjd med det, men jag lade till
ett litet förtydligande
som jag är väldigt förtjust i. (Jag älskar (över)tydlighet.) --
Andreas Rejbrand
diskussion
16 augusti 2015 kl. 11.37 (CEST)
Svara
Uppsalastudenter m.m.
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Jag märker att SAOL (13:e utgåvan) skriver Uppsalastudent och Öresundsbåt med stor bokstav. Men finlandssvensk, uppsaliensare och örebroare med liten. Är detta någon ny regel? Har inte alla sådana sammansättningar, som ju i sig inte är egennamn, skrivits med liten bokstav förr? --
LA2
diskussion
4 september 2015 kl. 23.30 (CEST)
Svara
Så länge jag kan minnas iallafall, men jag vet inte vad du menar med "ny".
TT-språket
skriver "Sammansättningar som inleds med namn får normalt stor bokstav och skrivs i ett ord. Detta är särskilt fallet vid mera tillfälligt bildade ord." (Uppsalastudent, Öresundsbåt), "Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav" (örebroare) och "För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn." (finlandssvensk). ~
Dodde
diskussion
17 september 2015 kl. 20.39 (CEST)
Svara
Vägmärken
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Finns det några skillnader mellan dessa ord?
Märke
Skylt
Väg
vägmärke
vägskylt
Trafik
trafikmärke
trafikskylt
Spontant kan man få för sig att
märkena
är de abstrakta symbolerna i sig, medan
skyltarna
är de konkreta metallkonstruktionerna (så det finns för varje märke många skyltar i landet med just det märket). Hypotesen försvagas lite av att även märken/skyltar med enbart text kallas
vägmärken
. Vad är skillnaden mellan
väg-
och
trafik-
Kanske är orden i praktiken (i det faktiska bruket) synonyma. Kanske är
vägmärke
den terminologi som Trafikverket själv använder? (Även för de konkreta skyltarna?)
trafikmärke
förefaller minst vanlig. --
Andreas Rejbrand
diskussion
5 september 2015 kl. 00.57 (CEST)
Svara
Skyltarna med enbart ortnamn, avstånd och riktning (liksom gränsskyltarna för tätorter, kommuner, län och riken) är väl inte märken. Sjöfartens fyrar och prickar är väl märken utan att vara skyltar. Jag vet inte hur dessa används som facktermer. SAOB har inte hunnit till V än. --
LA2
diskussion
6 september 2015 kl. 14.02 (CEST)
Svara
Jo, jag minns att även dessa kallades
(väg)märken
när jag tog körkort. Det står också så i
Wikipedia-artikeln
. Se
w:Lokaliseringsmärken
. --
Andreas Rejbrand
diskussion
6 september 2015 kl. 14.08 (CEST)
Svara
hemma och borta
redigera
Trots att jag inte kan något om sport försökte jag mig på att skapa
bortaplan
bortamatch
hemmamatch
bortavinst
hemmavinst
bortaförlust
och
bortavinst
. Om du kan något om sport, kontrollera gärna att dessa är korrekta. --7 september 2015 kl. 10.00 (CEST)
Fjädrar
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Den här ändringen
måste kontrolleras. --
Andreas Rejbrand
diskussion
19 september 2015 kl. 21.45 (CEST)
Svara
Rullade tillbaka, såg att SAOB skriver "tio". --
Andreas Rejbrand
diskussion
Etymologier
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
2 kommentarer
1 person i diskussionen
Etymologin för veckans ord lyder:
Ledet
star
eller
stad
har betydelsen ’stående, stånd’; formen
star
återgår möjligen på en äldre genitivform
stadhar
. Ledet
brak
är besläktat med ord som
bräck
(’brott, bristning’) (jfr engelskans
break
),
brott
och
bryt(punkt)
. Jämför även med det äldre ordet
dagbräckning
(’gryning’).
Jag tycker det är konstigt att en lista av två ord står inom citattecken. Spontant förväntar jag mig alltså
’stående’, ’stånd’
i stället för
’stående, stånd’.
Däremot saknar jag formell utbildning i språkvetenskap, så kanske rör det sig om en speciell syntax som är etablerad när det gäller t.ex. etymologier. Kommentarer? --
Andreas Rejbrand
diskussion
22 december 2015 kl. 21.04 (CET)
Svara
Vid närmare eftertanke kanske det inte är så dumt ändå. Men jag vill gärna ha lite synpunkter, inte minst från originalförfattaren. --
Andreas Rejbrand
diskussion
22 december 2015 kl. 21.46 (CET)
Svara
högkonjunktur
redigera
Senaste kommentaren:
för 10 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Om någon kan något om ekonomi så får denna användare mycket gärna skriva en ny definition i
högkonjunktur
, helst på korrekt svenska. --
Andreas Rejbrand
diskussion
18 april 2016 kl. 21.44 (CEST)
Svara
Jag har petat lite. Hoppas att det blev bra.
/Diupwijk
19 april 2016 kl. 13.28 (CEST)
Svara
Kan inte mycket om ekonomi, men det ser onekligen mycket bättre ut. Tack! --
Andreas Rejbrand
diskussion
19 april 2016 kl. 19.06 (CEST)
Svara
Acre
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Är
acre
ett låneord på svenska? Finns inte i SAOL vad jag kan hitta.
Maundwiki
diskussion
4 maj 2016 kl. 18.36 (CEST)
Svara
Genitiv vid sidor om språk
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
6 kommentarer
4 personer i diskussionen
Jag försöker komma på när man kan använda ord som T.ex. Svenskas, zulus, hebreiskas osv. Jag kan inte komma på någon. Om ingen gör det innebär det då att dessa ord inte finns och borde raderas då?
Jonteemil
diskussion
26 maj 2016 kl. 15.58 (CEST)
Svara
Ordet
svenskas
i betydelsen
svensk kvinnas
existerar i alla fall.
En svenskas bekännelser
. --
Andreas Rejbrand
diskussion
26 maj 2016 kl. 17.26 (CEST)
Svara
"Man väntade alla förtryckta folks frihet, framför allt det
finskas
". Många genitivändelser finns för de adjektiv som ligger nära språknamnet, liksom det exempel jag just gav. Det rör sig dock inte om direkt substantiv i detta fallet, utan en substantivering av adjektivet, som "De grönas valkampanj", m.m. ╰
Sven
ji
26 maj 2016 kl. 23.07 (CEST)
Svara
Det är svårare att hitta belägg for ordformer när språken inte har en adjektivform. Så du har kanske en poäng där att dessa ord inte används (och kanske egentligen inte förekommer) i obestämd genitivform. Det finns dock vissa fall där språknamnet i kombination med annat substantiv får genitivändelse, som till exempel här:
Språket pashtos svaga roll i Kabul och bland den afghanska härskande eliten är ett av Hanifis huvudargument för att pashtunerna eller den pashtunska kulturen inte präglat Afghanistan så mycket som den utskåpade Afghanistankanon gör gällande.
Denna mening är från Svenska Dagbladet för några år sedan. Jag tycker inte att det känns konstigt att prata om
älvdalskas särart
som ett fullt BRUKLIGT alternativ till "älvdalskans särart". Då det går att skapa sådana formuleringar av alla språk så ser jag inte problemet i att låta genitivformen stå kvar, även om det sällan används sonika. ╰
Sven
ji
26 maj 2016 kl. 23.16 (CEST)
Svara
Om man kan skriva T.ex. "
Älvdalskas särart
" vilket jag tycker är en felaktig variant av "
Älvdalska
s särart
", så finns ju självklart ordet. Dock i fallet "
Språket pashtos svaga roll...
" så tycker jag att man lika gärna kan sägs "
Ordet femhundras stavning är konstig
" eller "
Konjunktionen ochs användning är för stor
".
Jonteemil
diskussion
29 maj 2016 kl. 00.00 (CEST)
Svara
Ping @
Jonteemil
och @
Andreas Rejbrand
. Ett väldigt förhalat inlägg i diskussionen här, men jag fastnade i att utgrunna när det verkligen kan vara lämpligt eller naturligt att använda obestämt genitiv för språk, för det torde vara möjligt. Nu har jag kommit på ett bra exempel. När man talar om t.ex. en tredje persons språkkunskaper:
Mannens
engelskas
genomträngande r-ljud kändes igen trots tio år i Sverige.
Skrivet
latins
transparens för de romanska språken ger sydeuropéer en mer demokratisk tillgång till områden som medicin och akademiska studier.
Visst är det möjligt att göra en omskrivning för att använda bestämd form här och få ett tydligare flyt, men et är möjligt att skriva så här, rent grammatiskt. Dock är jag inte säker på huruvida det räknas som reellt genitiv eller det som vi använder så ofta i svenska, som t.ex. "Tommy och Annika
" istället för "Tommy
och Annika'
". Vanligare är det kanske att använda genitiv för "mammas och pappas" bil. I alla fall säger min egen språkkänsla så, men det är kanske ett sidospår. 𐏐
Frodlekis
30 november 2023 kl. 17.13 (CET)
Svara
Deponensverb eller reciproka verb?
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Det vore snällt om nån tog en titt på denna (
Kategoridiskussion:Svenska/Deponens
) då någonting troligtvis är fel.
Jonteemil
diskussion
1 juni 2016 kl. 23.33 (CEST)
Svara
Passivumverb
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
De allra flesta verben i passivum (fiskas, ätas, hotas osv)betyder samma sak som bli + perfekt particip (fiskas = bli fiskad, ätas = bli äten, hotas = bli hotad) men sedan finns det en grupp ord vars perfekt particip inte stämmer översens med bli + perfekt participet utan (bara ibland) vara + perfekt participet.
Några av dessa verb är (hatas = vara hatad, kännas = -, behövas = vara behövd (fast bara ibland, det behövs fem kakor är inte detsamma som det är behövd fem kakor) m.fl.) alla dessa verb motsvaras av abstrakta substantiv, detta kanske är den gemensamma nämnaren. Man kan ju ej ta på T.ex. mobbning, därför betyder "Karl mobbas" "Karl är mobbad".
Hos verb som man säger bli framför kan man oxå säga "av" efter men man kan inte säga "Karl är mobbad av Anton" utan man säger "Karl mobbbas av Anton". Jag gör väl ingen "point" här utan jag försöker bara reda ut vad som skiljer verben. Tacksam för respons! -
Jonteemil
diskussion
21 juni 2016 kl. 04.37 (CEST)
Svara
Oregelbundna substantiv
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Jag har tänkt kring ett antal verb i svenskan som får en till synes oregelbunen deklination. Nämligen ett fåtal substantiv som slutar på t eller k och har en lång vokal i sig men i plural får tvp korta vokaler. De substantiven som jag hittills har hittat är:
bok -> böcker
fot -> fötter
rot -> rötter
nöt -nötter
get -> getter
Är dessa substantiv oregelbundna eller följer de någon grammatisk regel?
Jonteemil
diskussion
30 augusti 2016 kl. 16.14 (CEST)
Svara
löneförhandling
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Trots att jag egentligen bara kan matematik, naturvetenskap, teknik och språk så försökte jag mig på en artikel om samhällskunskap:
löneförhandling
. "Klaga" gärna ifall den inte blev bra. --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 september 2016 kl. 21.30 (CEST)
Svara
otursförföljd
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Fick jag till
otursförföljd
? --
Andreas Rejbrand
diskussion
5 november 2016 kl. 19.19 (CET)
Svara
Gott nog,
Andreas
, men eftersom du frågar...
:)
Jag tänker att principen om "ett steg i taget" innebär att "otur" inte ska beskrivas här utan under sitt uppslag (eftersom det e.m.m. inte är någon speciell sorts otur vi tänker på här). Den enklaste definitionen skulle vara "förföljd av otur", men jag håller med om att det är någonting mer med ordet som inte förklaras fullt ut med den enkla definitionen.
För att fånga essensen skulle jag vilja definiera det som "som i en serie av händelser råkat ut för osannolikt mycket otur". Jag förstår att du vill ha med att det inte absolut måste röra sig om ren otur (alltså utfall med låg sannolikhet), vilket jag håller med om, men jag är inte säker på att jag är med på att det behövs en helt annan definition för det. För att få med även den nyansen skulle definitionen kunna lyda "som i en serie av händelser råkat ut för (till synes) osannolikt mycket otur". ~
Dodde
diskussion
5 november 2016 kl. 23.35 (CET)
Svara
Engelska ordspråk
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
4 kommentarer
4 personer i diskussionen
Bland ordspråken nämns det välkända "The die is cast".
Men felstavat, skall vara: "The dice is cast."
Tärningen är kastad.
ohedengren@gmail.com --
Horisont198
diskussion
19 december 2016 kl. 06.10 (CET)
Svara
Jag vet inte om du har rätt. Se engelska Wiktionarys uppslag (
en:the_die_is_cast
) eller Wikipedia-artikeln (
en:w:Alea_iacta_est
). Båda säger
the die is cast
. --
Andreas Rejbrand
diskussion
19 december 2016 kl. 09.32 (CET)
Svara
Singularis av dice är ju die: one die, two dice= en tärning, två tärningar. Tärningen är kastad blir ju då direktöversatt: the die is cast. Om det mot förmodan skulle vara dice så skulle det ju i sådana fall bli "the dice
are
cast" då dice är plural.
Jonteemil
diskussion
3 januari 2017 kl. 13.49 (CET)
Svara
"Historically, dice is the plural of die, but in modern standard English dice is both the singular and the plural" och vi har precis samma problem i SV
: "
Lika_barn_leka_bäst.
" måste vara "
Lika_barn_leker_bäst.
".
Taylor 49
diskussion
1 februari 2017 kl. 16.01 (CET)
Svara
Redigera en sida - hurdå?
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
4 kommentarer
3 personer i diskussionen
Jag är alldeles nyinloggad på Wiktionary. Det började med att jag sökte efter några engelska ordspråk och hittade snabbt ett som var felstavat. Det stod "the die is cast" som ju ska stavas "the dice is cast". Så för att rätta till felet så gick jag med, skapade användarnamn och lösenord. OK, så öppnade jag sidan "Engelska ordspråk" igen för att redigera sidan, dvs rätta till felstavningen.
Läste alltså under rubriken "Redigera en sida" där det står så här:
"Länken redigera finns på alla Wiktionarys sidor, längst upp som en "flik".... de gör att du kan redigera den sida du just då har framför dig.
Så jag letade längst upp efter fliken "redigera". Och letade, och letade, och letade. En sak är säker: "längst upp" finns det ingen flik som heter "redigera". Jag känner mig som en idiot. Eller också är det fel i manualens text? Hjälp, någon därute! Signaturen 1,98
Jo, det finns en flik som heter Redigera längst upp. Den är till höger om "Visa" och till vänster om "Visa historik". --
Andreas Rejbrand
diskussion
19 december 2016 kl. 09.30 (CET)
Svara
Jag gjorde en bild som visar var fliken finns:
--
Andreas Rejbrand
diskussion
19 december 2016 kl. 09.36 (CET)
Svara
Är det kanske så att du använde mobilversionen av Wiktionary. I så fall är det förståeligt att du inte hittade fliken "redigera". Med mobilversionen kan du redigera en sida genom att klicka på ikonen med en penna längst upp på sidan.
85
19 december 2016 kl. 12.01 (CET)
Svara
Notera dock att "the die is cast" är korrekt eftersom "die" är singularformen och "dice" är plural (men även singular ibland). –
Moberg
5 februari 2017 kl. 20.26 (CET)
Svara
Språkhjälp
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Hej!
Jag är innebandydomare och vissa av er kanske har märkt att jag skapar innebandyartiklar. I alla fall så noterade jag ett grammatiskt fel på domarkvittot som ni kan se
här
och eftersom detta är den mest språkkunniga communityn jag känner till, vänder jag mig till er. På kvittot eller kvittensen kan ni se att det står "av ... mottagit". Eftersom mottagit försöker beskriva vad kvittot är så ska mottagit bytas ut mot perfekt participet mottaget. Detta tror jag ni alla håller med om. Jag informerade min domarkonsulent om detta varpå han svarade "Översta raden verifierar att vi har mottagit X kr av föreningen ifråga. Och då borde väl meningen överst vara korrekt? Eller tänker jag fel?". Det känns fortfarande i mina ögon fel eftersom pengarna då skulle vara mottagna. Detta tycker jag dock komplicerar hela grejen. Man kan ju säga "Av IFK Göteborg har jag mottagit (tagit emot) pengarna" men att bara skriva "av IFK Göteborg mottagit" känns som ett tydligt fel. Språkhjälp vore mycket tacksamt!
Jonteemil
diskussion
27 mars 2017 kl. 16.56 (CEST)
Svara
Ja, det bör vara mottaget. –
Moberg
27 mars 2017 kl. 18.12 (CEST)
PS. Det finns bra språkgrupper på facebook, tex. "Grammatikläraren". Även Flashback har ett ganska aktivt språkforum.
Svara
Ett adjektiv som spelar adverb?
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
7 kommentarer
3 personer i diskussionen
Jag skapade just artikeln
osedd
. Utöver dess otvivelaktigt adjektiviska bruk, attributivt eller predikativt, verkar det som om ordet också kan fungera som ett adverb:
osedd
utan att någon ser det
Jag smet förbi vakterna
osedd
Det här är en tidskrift som jag helst läser
osedd
Notera den perfekta utbytbarheten. Det ser verkligen ut som ett adverb. Men samtidigt känns det inte helt klockrent: Någonstans känns det som om meningarna ovan bara är någon sorts satsförkortningar för satser där
jag är osedd
, och
osedd
alltså egentligen är ett adjektiv.
Någon som har något klokt att säga om detta? --
Andreas Rejbrand
diskussion
9 april 2017 kl. 15.14 (CEST)
Svara
Det här är en tidskrift som jag helst läser sittande.
I så fall skulle alla perfekt- och presensparticip nog vara adjektiv och adverb.
Jonteemil
diskussion
9 april 2017 kl. 16.00 (CEST)
Svara
Alldeles riktigt att alla presensparticip är både adjektiv och adverb. Detta beror på att neutrumformen sammanfaller med grundformen. Det borde inte vara så svårt att infoga adverbavledningsdefinitioner för presensparticipen med bot. För perfektparticipen brukar däremot neutrumformen vara distinkt. Exempelmeningarna illustrerar s.k. predikativ användning av adjektiv, se
w:Predikativt attribut
8589869056
9 april 2017 kl. 17.54 (CEST)
Svara
8589869056
: Borde måhända allt listas under adjektivrubriken i
osedd
? --
Andreas Rejbrand
diskussion
9 april 2017 kl. 20.37 (CEST)
Svara
Ja, om ett ord beskriver ett (ibland underförstått) substantiv så handlar det om ett adjektiv. Adverb kan beskriva många ordklasser, men inte substantiv (eller pronomen som kan användas i stället för substantiv). Alltså är adverb oberoende av genus och numerus. Ett sätt att avgöra om det handlar om ett adjektiv eller ett adverb är att ändra genus eller numerus. Är det okej att skriva "vi smet förbi vakterna osedd"? Om inte, så är det inget adverb.
8589869056
10 april 2017 kl. 10.11 (CEST)
Svara
Det är inte alltid lätt att skilja på adjektiv och adverb. Det är därför jag ursprungligen valde ordklassen "fras" till
ab origine
. Jag tyckte att det såg ut som ett adverb, men enwikt skrev att det är ett adjektiv. Utan en konkret exempelmening vågade jag inte påstå att det är ett adverb.
8589869056
10 april 2017 kl. 10.22 (CEST)
Svara
Ah, då var min magkänsla korrekt! Stort tack för ditt svar som gjorde mig till en lite klokare människa! --
Andreas Rejbrand
diskussion
10 april 2017 kl. 12.59 (CEST)
Svara
ofärdighet
redigera
Senaste kommentaren:
för 9 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Försökte mig på
ofärdighet
. Efter att ha studerat Korp i någon timme tror jag mig ha fått till en hyfsad artikel, men jag vill ändå gärna ha feedback. --
Andreas Rejbrand
diskussion
11 april 2017 kl. 23.54 (CEST)
Svara
Jag la till betydelsen
lyte
(av
ofärdig
lytt
).
8589869056
12 april 2017 kl. 00.30 (CEST)
Svara
Opersonliga verb
redigera
Senaste kommentaren:
för 8 år sedan
4 kommentarer
2 personer i diskussionen
Att de opersonliga verben endast kan skrivas med "det" stämmer väl inte? Wikipedia har en artikel om
Regnande djur
, sen kan man tala om att iskulorna
haglade ner
medan regnet
öste ner
. Även vattendropparna kan
dugga ner
från skyn. Finns ens opersonliga verb? Eller är jag helt ute och cyklar.
Jonteemil
diskussion
23 maj 2017 kl. 16.52 (CEST)
Svara
Hur menar du nu? "Regnande" är inte ett verb utan ett presensparticip/adjektiv/substantiv, "iskulor" och "regnet" är substantiv, "vattendropparna" är substantiv. Det finns inga verb alls i dina exempel. ~
Dodde
diskussion
24 maj 2017 kl. 01.34 (CEST)
Svara
Nej jag vet men ett opersonligt verb bör inte få något presensparticip då ingen kan utföra verbet i fråga. Här utför ju djuren regnandet - djuren regnar. Hur är detta möjligt frågar jag.
Jonteemil
diskussion
)|
Ny när jag kikar finns det ju dock visst verb i mina exempel. Jag gör de fetstilta bara för förtydligande skull.
Jonteemil
diskussion
24 maj 2017 kl. 01.39 (CEST)
Svara
Nu när jag kikar igen ser jag också dem, fetstilade är de med 😛. Du har nog rätt att de kan ta andra former än bara exakt "det
Dodde
diskussion
24 maj 2017 kl. 02.12 (CEST)
Svara
Af, de, von
redigera
Senaste kommentaren:
för 8 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Vad är orden
af
de
och
von
i svenska namn som Claes af Geijerstam, Gustaf de Laval, Carl von Linné? En gammalstavad och två utländska prepositioner? Har de någon plats i ordboken? Jag ser att
ru:де#де II
och
ru:фон#фон IV
tar upp "de" respektive "von" som ryska ord, klassade som partikel (частица). --
LA2
diskussion
18 maj 2017 kl. 22.16 (CEST)
Svara
Det tycker jag absolut, men kanske under förutsättningen att de får mer information än en definition a la "del av namn". Etymologisk information tycker jag är A och O när det handlar om namnuppslag. Här har vi också många delar av namn som kan vara intressanta att ta upp, ofta kanske mer så än hela namnen i sig, både gällande personnamn och ortnamn/platsnamn. Hittills i inklusionskriterierna ligger fokus bara på vilka uppslag som ska få finnas. Mer relevant kanske hade varit vilken kvalitet på uppslagen som behövs för att de ska få finnas. ~
Dodde
diskussion
19 maj 2017 kl. 02.50 (CEST)
Svara
epusör
redigera
Senaste kommentaren:
för 8 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Epusör
, vad betyder det? Ordet får en träff på Google, från "Hvar 8:de dag:
"Vid bjudningar till grannfamiljer och sockenbor blef Edvin Ås i förstone "glömd", och snart förklarade man att "man ej kunde ha nöjet se honom" äfven i kretsar, där han eljest betraktats som en ej föraktlig epusör."
samt återfinns även i tryckt text, i Baskervilles hund från 1912: "Vi veta nu varför Stapleton med motvilja betraktade sin systers friare, ehuru denne friare var en så önskvärd epusör som sir Henry."
Återfinns ej i SAOB eller SAOL. Men vad betyder ordet?
Thuresson
diskussion
5 juni 2017 kl. 15.05 (CEST)
Svara
Det verkar komma från franska
fr:épouseur
, som betyder
friare
//Skal
5 juni 2017 kl. 15.21 (CEST)
Svara
Du hann före mig! Det tänkte jag också. En.wikt. skriver också friare:
en:épouseur
Jonteemil
diskussion
5 juni 2017 kl. 15.25 (CEST)
Svara
Sekundkvadrat/kvadratsekund
redigera
Senaste kommentaren:
för 8 år sedan
2 kommentarer
1 person i diskussionen
Heter det sekundkvadrat eller kvadratsekund eller funkar båda?
Jonteemil
diskussion
28 augusti 2017 kl. 12.53 (CEST)
Svara
Inom fysiken och resten av vetenskapen är det normala
sekundkvadrat
Accelerationen är fem meter per sekundkvadrat.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
@Andreas Rejbrand
: Som jag misstänkte alltså. Skulle du säga att "kvadratsekund" är felaktigt eller bara sällan använt?
Jonteemil
diskussion
28 augusti 2017 kl. 23.34 (CEST)
Svara
Ditransitiva verb
redigera
Senaste kommentaren:
för 8 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Denna grupp verb har tydligen inte folk jättestor kännedom om. Den saknar till och med en Wikipediasida. Jag hoppas dock att någon ska kunna besvara min fråga: Måste objekten som kommer efter eller innan det ditransitiva verben böjas utan prepositioner? Ge är ju ditransitiv eftersom man kan säga: ”Jag gav honom en penna”. Här finns det inga prepositioner. Med verbet ”blanda ihop” dock så krävs prepositionen med och likaså två objekt: ”Jag blandade ihop honom
med
henne.” Är verbet fortfarande ditransitivt då?
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
2 februari 2018 kl. 23.47 (CET)
Svara
Jag skulle inte räkna med dem. Det är (faktiskt) inte så intressant att prata om tansitivism, valens är roligare. Ett verbs valens är hur många objekt det tar, och här räknar man in prepositionsobjekt. –
Moberg
13 februari 2018 kl. 18.55 (CET)
Svara
Ord som byter kort/lång vokal
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
5 kommentarer
3 personer i diskussionen
Har ni märkt att snö: blir snön: i bestämd form. Ö:t går alltså från långt till kort. Jag kan hitta ett antal fler exempel på detta, men då från singular till plural (t.ex. get, nöt, gnet, rot, bok, fot, mus, gås och lus). Jag kommer dock inte på fler såsom fallet med snö. Kommer ni på några?
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
12 februari 2018 kl. 14.11 (CET)
Svara
Sjö/sjön är det enda jag kommer på. Jag kommer över huvud taget inte på så jättemånga substantiv som slutar på lång vokal.
//Skal
12 februari 2018 kl. 19.56 (CET)
Svara
Ja, det har du rätt i! Undra om det bara är en tillfällighet att de båda slutar på ö?
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
12 februari 2018 kl. 21.08 (CET)
Svara
@Jonteemil
: Det är säkert inte en
ren
tillfällighet, men jag vet inte riktigt. Jag har gått igenom en massa ord och hittar detta:
-et: spa, bi, bo, sto, kukeliku, tabu, bry, fly, ly, paraply, brö(d), frö, spö, strö
-én: armé, ateljé, europé, kvalité, kupé, turné
-in: akademi, garanti, -logi, -nomi, teori
-on: (Malmö)bo, bro, klo, sko, so
-un: bastu, farstu, intervju, känguru
-yn: by, revy
-ån: nivå, tå, å
-ön: kö, miljö, ö
//Skal
12 februari 2018 kl. 21.33 (CET)
Svara
Jag hävdar att man på närkingska uttalar "byn" som bynn. --
LA2
diskussion
19 juni 2018 kl. 17.53 (CEST)
Svara
Adjektiv vs adverb
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
T ex adjektivet 'mentalt' kan även vara (användas som) ett adverb (t ex mentalt förberedd). Men bör vi även registrera ordet som ett adverb? --
Nyström
diskussion
19 juni 2018 kl. 17.46 (CEST)
Svara
Ja, det brukar vi göra. Se t.ex.
gott
snabbt
. --
LA2
diskussion
19 juni 2018 kl. 17.51 (CEST)
Svara
Okey, tack! --
Nyström
diskussion
20 juni 2018 kl. 14.20 (CEST)
Svara
Svenskt ord för yrke inom biologisk forskning
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
4 kommentarer
2 personer i diskussionen
Jag undrar om det finns någon svensk motsvarighet till det engelska ordet
mammalogist
, alltså en zoolog som specialiserar sig på studiet av däggdjur? På svenska finns ordet "mammalier" känt som synonym till "däggdjur" sedan 1840, men hur är det med själva yrket? Glosan "mammalog" känns obekant, och att ordet "däggdjur" skulle givit oss yrkesbeteckningen "dialog" är förstås inte heller rätt... –
Tommy Kronkvist
diskussion
),
4 juli 2018 kl. 23.37 (CEST)
Svara
Det naturliga stället att söka svaret är Wikipedia, som på engelska har en egen
Category:Mammalogists
. Denna saknar motsvarighet i svenska Wikipedia. Några av personerna finns i svenska Wikipedia, men beskrivs där bara som zoologer (eller hippologer eller primatologer). Ordet "mammalog" nämns två gånger i svenska Wikipedia, men bara i anslutning till röda länkar i en lista respektive grensida. På tyska heter det
Mammaloge
, men läran
Mammalogie
har även synonymerna Theriologie och Säugetierkunde. Ett av dessa ord återfinns i ryska
Териология
. Men på svenska hittar man ingen t(h)eriolog(i). --
LA2
diskussion
4 juli 2018 kl. 23.52 (CEST)
Svara
Jo jag letade på Wikipedia, men innan det tog jag mig en titt i SAOL, SO och SAOB. Där finns inget som liknar "mammalog" vad jag kunde se. Det känns dock som att begreppet (i någon form)
borde
finnas, eftersom gruppen däggdjur är så pass stor och betydande för oss människor, och har varit det genom hela vår (kultur)historia. Jag finner det anmärkningsvärt att det finns ord för
ornitologer
iktyologer
herpetologer
entomologer
(med
lepidopterister
etc.) och
botaniker
(med
bryologer
pomologer
etc.) samt
bakteriologer
och övriga forskare på snart sagt alla andra typer av organismer, utom just däggdjur. Extra underligt blir det om man betänker att det faktiskt finns titlar som berör en del av däggdjurens undergrupper, som till exempel
hippologer
och
kynologer
. Således funderade jag över om det bara var jag som helt enkelt missat eller glömt ordet, och därför ställde jag frågan här. Men visst kan det vara så att ordet saknas i svenskan
– konstigare saker än så har hänt. –
Tommy Kronkvist
diskussion
),
5 juli 2018 kl. 02.21 (CEST)
Svara
Jag hittade nu orden
mastologi
och
mastozoologi
. Båda verkar dock ovanliga och kan vara föråldrade. --
LA2
diskussion
5 juli 2018 kl. 08.57 (CEST)
Svara
Fyramånaders
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Vi har
alla tiders
fyramånaders
och
elvamånaders
som adjektiv. SAOL har inte dessa, men dock
sexmånaders
. Har den typen av adjektiv något namn? Man talar ju om substantiverade adjektiv, men här har vi snarare adjektiviserade substantiv. De böjs ju inte och ser ut som förled i sammansättningar, men förekommer dock fristående. Av år bildas adjektiv på -årig (
tvåårig
treårig
) men av dag, vecka och månad bildas tvådagars, tvåveckors och tvåmånaders (bäbisar, utbildningar, ...). --
LA2
diskussion
6 september 2018 kl. 19.20 (CEST)
Svara
"sockpuppetry"
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Har vi något svenskt ord för detta fenomen? "marionettkontoanvändning"? Bättre förslag?
Taylor 49
diskussion
21 november 2018 kl. 14.24 (CET)
Svara
Medelst
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Detta står i Stilguiden: ”[...] gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen. Det är viktigare att definitionen är tydlig och lättförståelig än att den är extremt kortfattad.”
Jag tycker detta säger emot bruket av ”
medelst
” i så många definitioner. Aldrig har jag hört någon säga det ens en gång. Ordet förekommer, känns det som, endast i gamla texter och här på Wiktionary. Hela 140 gånger används ordet på sv.wikt. Vad tycker ni, är ni mot/för en utfasning av ordet. Kanske ett tillägg i Stilguiden om att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt. Det viktigaste är ju faktiskt att alla förstår definitionerna, det tycker jag i alla fall.
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
14 januari 2019 kl. 13.05 (CET)
Svara
Jag håller med om "att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt."
Taylor 49
diskussion
14 januari 2019 kl. 13.11 (CET)
Svara
Jag håller också med, men ser inte riktigt att Stilguiden behöver utökas med ytterligare formuleringar av det skälet. Jag tolkar in det i skrivningar som "enkla ord" och "lättförståelig". Sen kan formuleringen som sådan ändå filas på, säkerligen. Ett mål är att i Stilguiden också hitta en balans, att skapa tydlighet utan att göra den alltför svårsmält. Att använda ett språk som inte känns främmande lär dessutom gälla mer än bara definitionerna. Jag misstänker att en del av medelst kommer från autoimporterade definitioner från äldre källor - kan det stämma? Om någon vill skriva om definitionerna och göra dem mer lättförståeliga så är det bara positivt. ~
Dodde
diskussion
15 januari 2019 kl. 01.13 (CET)
Svara
Typer av pronomen
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Hur är det med ryska
какой
och
такой
och alla deras besläktade ord: Vilka är pronomen, adverb, adjektiv, något annat? Och vilka typer av pronomen (frågande, demonstrativa) handlar det om? På en.wikt är samma ryska ord en "determiner", så ordklasserna stämmer inte överens mellan språken. Jag tror vi kan behöva flera olika textexempel för varje ord. Hjälp uppskattas. --
LA2
diskussion
28 januari 2019 kl. 20.24 (CET)
Svara
@LA2
: Determiner är väl en hyperonym till de båda svenska termerna? Så de ryska orden kan vara både determinativa och frågande pronomen. De determinative pronomina är de som går att såtta innan substantiv typ: ”Sådant beteende avrådes” eller ”vilka personer är det där”. Sådan och vilken är här utöver determinativa också demonstrative respektive frågande pronomen, som jag förstår det.
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
18 april 2019 kl. 11.12 (CEST)
Svara
Undervisning
redigera
Senaste kommentaren:
för 7 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Finns det någon sida med tips om hur man kan använda Wiktionary i undervisningen?
Per W
diskussion
17 april 2019 kl. 21.54 (CEST)
Svara
Det finns ingen sida som diskuterar detta här på svenskspråkiga Wiktionary. Det finns säkerligen tankar kring det som kan letas fram genom en
googlesökning
. Det beror ju mycket på vilken nivå och i vilket syfte man vill använda Wiktionary i undervisningen. Inom programmering och språkvetenskap finns säkert många olika typer av uppslag. I grundskolan kanske man kan använda det i diskussioner om källkritik eller få i uppdrag att själv skapa en definition för ett ord som saknas. ~
Dodde
diskussion
18 april 2019 kl. 00.03 (CEST)
Svara
Utövning
redigera
Senaste kommentaren:
för 6 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Jag saknar glosan "
utövning
" i Wiktionarys ordskatt. Vår ordbok omfattar redan nu orden "
utöva
" (inklusive "
utövande
") samt "
övning
", men det är ju inte riktigt samma sak. Själva uppslaget "utövning" är förstås enkelt att skapa, men jag kommer inte på någon riktigt bra definition. Har ni några förslag? Ordet listas inte i SO och SAOB, och SAOL anger som vanligt bara böjningsformerna. Detsamma gäller sammansättningarna "tjänste-" och "yrkesutövning" som inte heller tas upp av SO/SAOB, och där SAOL bara anger exempelvis
yrk·es|ut·öv·ning
följt av böjningsformerna.
Tommy Kronkvist
diskussion
),
18 juli 2019 kl. 08.26 (CEST)
Svara
Det är ett vanligt verbalsubstantiv: "det att utöva". --
LA2
diskussion
18 juli 2019 kl. 09.46 (CEST)
Svara
Tackar. Mot bättre vetande kollade jag också en del online-synonymordlistor, och i princip samtliga behandlar ordet som ett verb. Helknasigt och framför allt fel. Tack även för att du skapade själva uppslaget. –
Tommy Kronkvist
diskussion
),
18 juli 2019 kl. 13.07 (CEST)
Svara
Yttre våld
redigera
Senaste kommentaren:
för 6 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
I beskrivningar av olika medicinska symptom (eller för den delen polisärenden med mera) så använder man ganska ofta begreppet "yttre våld". Till exempel "
En rodnad orsakad av yttre våld beror på en vidgning av blodkärl i huden
". Jag undrar huruvida frasen "yttre våld" kan anses ha egenvärde nog att berättigas ett eget uppslag? Jämför exempelvis
vilt kort
och
yttre produkt
. Vänligen,
Tommy Kronkvist
diskussion
),
7 augusti 2019 kl. 22.15 (CEST)
Svara
Jag känner inte terminologin och någon Wikipedia-artikel finns inte. Däremot finns
w:Yttre orsaker till sjukdom och död
, men många medicinska artiklar i svenska Wikipedia är korta och ofullständiga. Är det ett begrepp som används nu, eller bara i äldre tid? Har begreppet en översättning och en antonym? (Knappast "inre våld", väl?) --
LA2
diskussion
7 augusti 2019 kl. 23.35 (CEST)
Svara
Jag håller med om att Wikipedia är fattigt på yttre våld... Det omnämns emellertid i wikipediaartikeln
Lesion
samt som länk till
Medicinskt trauma
i artikeln
Ablefari
. Alla de artiklarna är dock mycket korta. Utöver dessa används begreppet även i artiklarna
Benhinneinflammation
Nordens kristnande
Ulcus
Johanssons sjukdom
, med flera. Så långt Wikipedia. Utanför Wikimedia har uttrycket använts länge, både i äldre tid och alltjämt. Se exempelvis:
Trauma. Uppdragsbeskrivning om åtgärder kring skador uppkomna genom olycksfall eller annat yttre våld.
Landstinget i Uppsala Län, 2010 (PDF)
Fåglar dog av yttre våld.
Svenska Dagbladet
, 2011
Vad är förvärvad hjärnskada?
Infoteket om funktionshinder, 2018
HFD 2018:16. Fråga om utredningen i ett mål om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ger tillräckligt stöd för slutsatsen att ett litet barn har utsatts för fysisk misshandel eller brister i omsorgen.
Högsta förvaltningsdomstolen, 2018 (uttrycket används nio gånger här)
Våld i nära relationer.
Socialstyrelsen, 2019
Angående eventuella antonymer till "yttre våld" så bör man komma ihåg att begreppet främst används för att förtydliga att det gäller skadeverkningar som ger just utvärtes skador, i förhållande till medicinska trauma
i största allmänhet
. Det används alltså inte explicit för att särskilja mellan våld som leder till utvärtes skador, och våld som leder till invärtes skador. Följaktligen torde en antonym helt enkelt vara "inte yttre våld", men såna konstruktioner använder vi ju inte. Det finns dock en åtminstone i praktiken vedertagen synonym: "yttre trauma", fast det uttrycket är mycket ovanligare än "yttre våld".
Vad gäller frågan om översättningar så har jag en tydlig känsla av att jag hört både engelska och tyska sådana, men jag kan inte komma på någon av dem nu (och utöver svenska kan jag inga fler språk än så, trots att jag är född i Finland). Jag har en kusin född här i Sverige men som sedan många år tillbaka jobbar som sjuksköterska i Melbourne. Jag ska skicka iväg ett mejl till henne och fråga om hon känner till något engelskt uttryck som motsvarar begreppen "yttre våld" och "yttre trauma". –
Tommy Kronkvist
diskussion
),
8 augusti 2019 kl. 03.14 (CEST)
Svara
Skandinavisk passivitet
redigera
Senaste kommentaren:
för 6 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Både bokmål och danska har väl passiva verbformer, kanske även nynorska? Detta återspeglas inte i dagens verbmallar. Är dessa former så mycket ovanligare än på svenska, att de betraktas som undantag? Vem kan veta detta? --
LA2
diskussion
15 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST)
Svara
@Mewasul
? ~
Dodde
diskussion
15 oktober 2019 kl. 16.58 (CEST)
Svara
Egentlig ja, men mest i infinitiv og presens. Disse er sammenfallende og dannes ved -es for bokmål og -ast på nynorsk. Se f.eks.
no:smile
eller
no:spille
, siste kolonne i bøyningsmalen. Det går an å bruke dette i preteritum og perfektum partisipp også, men ofte vil man heller formulere det på en annen måte da, det blir litt tunge setninger. Man kan si
kampen spilles kl 18
, men man ville antagelig vanligvis si
kampen ble spilt kl 18
(med et hjelpeverb), ikke
kampen spiltes kl 18
. Men det går an, ihvertfall for bokmål og i min dialekt – se f.eks. hva
Google
sier. Jeg har aldri sett passiv preteritum oppgitt i (andre) ordbøker. For dansk ville jeg kanskje spurt
@Sarrus
Mewasul
diskussion
15 oktober 2019 kl. 21.41 (CEST)
Svara
Före
redigera
Senaste kommentaren:
för 5 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
»Äntligen kom den dag då målet mot de båda bovarna skulle före.» — Vad är detta för användning av ordet
före
? Det handlar väl om att rättsfallet ska dras "inför rätta", framför (inför, före) domaren. Men "skulle före" är kanske en fast fras där rätten/domaren kan utelämnas? Hur dokumenterar vi det? Jag hittar inte något motsvarande i SAOB. --
LA2
diskussion
26 september 2020 kl. 20.42 (CEST)
Svara
Onödig förkärlek för bestämd form
redigera
Senaste kommentaren:
för 5 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Ska
stjärnbaneret
verkligen stå i bestämd form i en ordbok? Rätt som det är uttalar sig någon om "vårt kära
stjärnbaner
" och se, då är uttrycket fortfarande bestämt men ordformen är obestämd (ett baner) eftersom bestämningen ligger i "vårt". Samma sak händer med "förenta staterna", "förenta nationerna", "Kilsbergen", "vattkopporna" och andra namn. Sätt bara "våra kära" (eller "dessa förhatliga") framför och se vad som händer med detta ord som påstås bara kunna förekomma i bestämd form. --
LA2
diskussion
1 oktober 2020 kl. 20.48 (CEST)
Svara
Jag håller med. Flytta dessa uppslag till obestämd form, och lägg till en anmärkning "Alltid bestämd, antingen genom bestämd form ("förenta nationerna") eller lämplig pronomen ("våra förenta nationer")."
Taylor 49
diskussion
26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET)
Svara
Etymologisk utmaning
;-)
redigera
Senaste kommentaren:
för 3 år sedan
16 kommentarer
4 personer i diskussionen
Ord (på svenska, alternativt engelska eller annat språk, inte egennamn) sökes som är härledda från egennamn. Exempel:
herkulisk
holmium
. Särskilt:
ord som inte betecknar grundämnen (
einsteinium
) eller enheter (
ampere
ord härledda från namn för berg eller älvar
Taylor 49
diskussion
26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET)
Svara
Kul! Vi har ju på svenska några direkta ordbildningar av namn, som jöns och olle t.ex., eller sammansättningar som kaffepetter, tråkmåns, slarvpelle, grinolle, tramsmaja, med flera. Men du kanske söker ord med mer dolda namninslag? Även om kungliga epoker som
gustaviansk
viktoriansk
edvardiansk
... Ord härledda från toponymer tycker jag är svårare att spotta ur mig på rak arm, och jag gissar att de är färre. Om man inte räknar med direkta sammansättnignar som galapagossköldpadda eller alpget.
Svenji
diskussion
23 februari 2021 kl. 12.54 (CET)
Svara
Var bra att någon svarar. Jag menar de icke-uppenbara som förklarat ovan.
holmium
är ju inte "från Stockholm" eller "präglat av Stockholm". Oavsett ifall de är "färre" ... hör gärna av er även ifall "färre" blir i slutändan "bara ett".
Taylor 49
diskussion
23 februari 2021 kl. 13.11 (CET)
Svara
Kanske
adonisk
kvalificerar?
Svenji
diskussion
23 februari 2021 kl. 13.56 (CET)
Svara
Holmium
är
ett grundämne.
Ytterby gruva
innehar för övrigt rekordet i att namnge grundämnen. --
Andreas Rejbrand
diskussion
23 februari 2021 kl. 14.07 (CET)
Svara
Jo, "adonisk" (används det ofta?) kvalificerar väl på samma sätt som "herkulisk". Kommer någon på något som inte är grundämne, och inte är så uppenbart som "galapagossköldpadda" eller "falukorv"
Taylor 49
diskussion
23 februari 2021 kl. 14.30 (CET)
Svara
Jo, adonisk eller ännu mer frekvent
adonis
är ord som förekommer i språket. Nära härledning är
afrodisiakum
. Är det till något särskilt ändamål du undrar, eller bara av allmän nyfikenhet?
Svenji
diskussion
24 februari 2021 kl. 14.25 (CET)
Svara
En utveckling på kungliga ord, så finns även substantiv som
karolin
. Kom också att tänka på diverse politiska avledningar som
maoism
eller
trumpism
. Kemiskt finns ju även många ämnen som inte är grundämnen, t.ex.
nikotin
Svenji
diskussion
24 februari 2021 kl. 14.30 (CET)
Svara
Nyfikenhet. Ordet "afrodisiakum" är en bra träff, från forngrekisk mytologi igen (på samma sätt som "herkulisk"). Knarkämnen härledda från växter som innehåller sådana (uppenbart sammanhang) finns väl gott om (
). Finns det något härlett från berg eller älvar? Kan vara också på engelska.
Taylor 49
diskussion
24 februari 2021 kl. 16.29 (CET)
Svara
Bergarter som
andesit
, eller klädesplagget
bikini
(efter en atoll i Stilla havet om jag minns rätt),
sardiner
är väl från ön Sardinien och de flesta tackar väl jag till en kopp
java
Åar kan jag inte komma på nåt, men kanske har google svar.
Svenji
diskussion
24 februari 2021 kl. 21.25 (CET)
Svara
Jippi ... "
andesit
" (den första från ett berg eller en bergskedja) och "bikini" är bra träffar.
Taylor 49
diskussion
25 februari 2021 kl. 08.48 (CET)
Svara
Jag gissar att det finns många kemiska föreningar uppkallade efter de platser de hittats på, så liksom
andesit
förekommer nog fler bergarter, och liknande. Har för mig att jag läst om nån bergart uppkallad efter ett fjäll i Norge men kan inte googla fram den.
Svenji
diskussion
25 februari 2021 kl. 11.25 (CET)
Svara
Även
neandertalare
och
denisovaner
har fått namn från berg respektive grotta där de först hittades.
Svenji
diskussion
27 februari 2021 kl. 02.35 (CET)
Svara
Var bra ... även mer träffar ... fastän på engelska verkar dessa uppfattas som egenmamn. En genomsökning av alla mineraler och bergarter skulle kanske ge ett fåtal ytterligare träffar från berg, grottor eller även älvar. Och faktiskt söker jag efter exemplel och nytta för
den här mallen
Taylor 49
diskussion
28 februari 2021 kl. 20.19 (CET)
Svara
Några fler exempel:
abelsk
akilleshäl
didotpunkt
dopplereffekt
epikuré
euklidisk
machiavellisk
röntgen
. Orden
napoleonbakelse
och
toscakaka
finns i SAOL men inte (än) på svenska Wiktionary.
Gabbe
diskussion
17 augusti 2022 kl. 11.18 (CEST)
Svara
Även ord som
lutheran
och
nietzschean
Gabbe
diskussion
17 augusti 2022 kl. 12.53 (CEST)
Svara
hedning
redigera
Senaste kommentaren:
för 5 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Jag tror att definitionerna för
hedning
har skrivits i all välmening, och även om de inte är direkt felaktiga, så avviker de från åtminstone senaste definitionen i SAOL och den från SAOB. Jag tror vedertaget (modernt, senaste 100-200åren?) språkbruk är att hedning används som ett paraplybegrepp för ungefär "person med en religiös övertygelse annan än de abrahamitiska, särskilt om pluralistisk gudadyrkan med inslag av schamanism (med direkt åsyftan att personen praktiserar en ålderdomlig, mindre "upplyst" religion)". Hur tänker ni andra?
Svenji
diskussion
24 februari 2021 kl. 14.22 (CET)
Svara
Möjlig plagiering på ryska
redigera
Senaste kommentaren:
för 5 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Vi har diskuterat problemet (plagierade svenska uppslag oftast kopierade från SO eller NE) och massraderat några gånger. Jag har ett problem på en annan wiki:
eo:Specialaĵo:PermaLink/903041
här
ru:прокапать
jämförelse, väl inte härifrån
Finns det något sätt att lista ut ifall det övre innehållet kanske är kopierat från någonsnans (något online-ordbok)? Jag kan inte alls ryska.
Taylor 49
diskussion
17 april 2021 kl. 18.49 (CEST)
Svara
Varför skulle det vara plagiat? Det är en massa exempelmeningar, med angiven källa, t.ex. en från 1925. Ordet är ett verb med förled, som jag gissar betyder genom-droppa. Bilderna visar folk som "får dropp" (näringsvätska på sjukbädden). Böjningsmönstret är uppenbart och följer regler, så det är inget att plagiera. Snarare än att oroa oss för plagiat i esperanto-Wiktionary kanske vi borde fråga oss varför ryska Wiktionary ännu bara har en skelettartikel utan dessa exempelmeningar? --
LA2
diskussion
17 april 2021 kl. 19.18 (CEST)
Svara
Eftersom det inte kan vara från "ru.wiktionary", och eftersom artikeln är mycket omfattande för ett nyskapat uppslag. Visst går det att leta fram dessa exempelmenignar enskilt och manuellt, men ifall det råkade finnas något online-ordbok med samma betydelser i samma ordning och med samma exemplemeningar då vore det inte längre roligt.
Taylor 49
diskussion
18 april 2021 kl. 23.56 (CEST)
Svara
Presens particip som adverb
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
4 kommentarer
4 personer i diskussionen
Jag var på väg att skapa ett avsnitt för adverb i artikeln
liggande
, men jag blev osäker. I en mening som "kejsaren åt sin middag liggande", är liggande då ett adverb (det beskriver hur han åt) eller ett adjektiv (han var liggande när han åt)? Om han åt middagen febrig (adjektiv, medan han hade feber) så är det ju inte samma sak som att han åt febrigt (adverb, hetsigt). Om meningen är "han åt middagen liggande på sängen", kan då liggande vara ett adverb när det följs av ytterligare en bestämning? --
LA2
diskussion
29 april 2021 kl. 00.46 (CEST)
Svara
Bra fråga. Har inget svar, men resonerar lite. Liggande/Febrig åt han maten. Ätande/Febrig låg han i sängen. Han låg ned när (eller medan/under tiden/samtidigt som) han åt maten/hade feber. Han åt maten/hade feber när han låg i sängen. Dessa presensparticip betecknar samtidighet. Kan man tidsbestämma ett samtidigt skeende? Spelar det någon roll skeendena är avslutade eller oavslutade, tidsbegränsade eller inte? Kan man i vissa fall tänka sig att det ena skeendet är ett tidsadverb till det det andra? Eller är det andra skeendets art av betydelse? Kan man i så fall tänka sig att det andra skeendet i själva verket har funktionen av ett sättsadverb? Varken tids- eller sättsadverb skulle ju funka för "febrig" p.g.a. avsaknaden av det avslutande "t":et, eller hur? Jag har svårt att smälta det och jag har också svårt att hitta belägg för att presensparticip som adverb genom Google-sökningar (men måhända söker jag på fel ord?). Är det kanske så att skeendena i båda fallen, trots sin samtidighet, är separata skeenden? I så fall handlar det väl helt enkelt om att de i båda fallen är adjektiv och inte adverb. Han åt maten (under tiden han var) liggande (adj). Han åt maten (samtidigt som han var) febrig (adj). ~
Dodde
diskussion
4 maj 2021 kl. 06.27 (CEST)
Svara
Att skapa avsnitt för adverb är säkert bra så länge som det går att hitta eller konstruera fungerande exempel. I exemplet "Kejsaren åt sitt bröd liggande." kan jag inte avgöra ifall "liggande" är adverb eller adjektiv. I vissa språk skulle skillnaden synas eller höras:
La imperatoro manĝis sian panon kuŝante.
(adverb)
La imperatoro manĝis sian panon kuŝanta.
(advjektiv)
Båda meningar funkar. Däremot kan jag inte hitta på ett exempel där "liggande" skulle vara entydigt ett adverb. Inherent trasigt verb?
Special:Länkar_hit/-ende
Special:Länkar_hit/-ande
Jag har även svårt att hitta exempel för många andra verb. Kanske används explicita långa former såsom "på ett självförklarande sätt" oftare än "självförklarande" som adverb?
Taylor 49
diskussion
4 maj 2021 kl. 21.08 (CEST)
Svara
@LA2
: Om man översätter till engelska så låter ju
He ate his dinner lying down
(adjektiv) mycket bättre än
He ate his dinner
lyingly
(adverb) så jag vågar säkert säga att det ska ses som ett adjektiv och inget adverb i ditt citat ovan.
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
9 maj 2021 kl. 01.51 (CEST)
Svara
Tyska presensparticip
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
4 kommentarer
2 personer i diskussionen
Ska inte tyska presensparticip (som
tagend
) böjas? Zu einer tagenden Versammlung? Jag hittar inga sådana exempel på engelska eller tyska Wiktionary. --
LA2
diskussion
22 maj 2021 kl. 11.55 (CEST)
Svara
Jo, åtminstone
de:Flexion:lebend
(levande) är ett exempel på böjning av presensparticip: eine lebende Frau, etc. --
LA2
diskussion
23 maj 2021 kl. 19.00 (CEST)
Svara
@LA2
en:habend
har böjningsmall.
Jonteemil
diskussion
) Ps. använd gärna
{{
}}
vid svar
23 maj 2021 kl. 22.10 (CEST)
Svara
Jag har nu hittat formeln för hur dessa uppslag ska skrivas. I de allra flesta fall passar mallen de-adj-okomp, så t.ex. i fallet
habend
. Den mallen ser stor ut i utfällt skick, men den skapar bara fem olika böjningar: -ende, -enden, -endem, -ender, -endes. Det hela är mycket regelbundet och lätt hanterligt. --
LA2
diskussion
23 maj 2021 kl. 23.06 (CEST)
Svara
TV eller tv
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
4 kommentarer
3 personer i diskussionen
Något som inte nämns på
Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med
är frågan om förkortningar ska skrivas med stor eller liten bokstav. Vi har både
tv-kamera
och
TV-kamera
etc. (se
tv#Sammansättningar
). Men vi har inte samma dubletter för
P-biljett
p-bot
p-piller
p-skiva
. Borde vi det? Är P-skiva en gångbar variant till p-skiva? Eller är P-biljett fel och borde den ersättas med p-biljett? Är det självklart att p-piller enbart skrivs med litet p? När blev det självklart och på vilka grunder? Har detta diskuterats? --
LA2
diskussion
28 juli 2021 kl. 07.25 (CEST)
Svara
Språkrådet rekommenderar att liten begynnelsebokstav används för etablerade initialförkortningar:
tv
cd
dvd
sms
dna
vd
cv
Svenska skrivregler
(2008), sidan 142:
Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
28 juli 2021 kl. 11.28 (CEST)
Svara
tv-kamera
är alltså den rekommenderade formen och tittar man på det faktiska bruket i t.ex. media så är det liten bokstav som används
. Däremot förekommer även
TV-kamera
, och förmodligen var den formen vanligare i tv:ns barndom (har ej undersökt saken). Sålunda bör även den varianten finnas med i ordboken som just en variant.
tv-kamera
är huvuduppslag och
TV-kamera
variantuppslag.
Rekommendationen i det enskilda fallet ges av SAOL i de fall SAOL listar ordet i någon form:
Om SAOL saknar det aktuella ordet bör man titta på det faktiska bruket i Korp. I fallet
p-biljett
P-biljett
förekommer liten bokstav betydligt oftare:
. Dessutom har SAOL med
p-plats
med litet
, varför man kan anta att SAOL hade använt litet
även för
p-biljett
. Eftersom detta också stämmer med den allmänna rekommendationen tycker jag det är klart att vår huvudform bör vara med litet
. Om man är tillräckligt ambitiös kan man sedan skapa
P-biljett
som ett variantuppslag.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
28 juli 2021 kl. 11.55 (CEST)
Svara
Snyggt utrett, Andreas. Jag skulle säga att en viss del av osäkerheten kring stor eller liten bokstav här säkert påverkats av det visuella minnet för hur engelskan behandlar initialförkortningar, med stora bokstäver i större utsträckning.
Svenji
diskussion
28 juli 2021 kl. 12.48 (CEST)
Svara
chanson
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
This is apparently supposed to be a French entry since it has feminine gender. Is the word also used in Swedish? --
Espoo
diskussion
6 oktober 2021 kl. 06.36 (CEST)
Svara
Yes, ja, ordet används även på svenska. Jag har nu lagt till ett svenskt avsnitt i artikeln
chanson
. --
LA2
diskussion
6 oktober 2021 kl. 11.55 (CEST)
Svara
Namn på språkens varianter
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
5 kommentarer
3 personer i diskussionen
I översättningarna används i bland namn på varianter av språk, t.ex. *engelska: **amerikansk engelska: color; **britisk engelska: colour. Men det är ganska stor variation i namngivningen. Ibland står det "amerikansk engelska", ibland bara "amerikansk". För grekiska förekommer klassisk, ny, antik och modern. För kinesiska förekommer varianter som kinesiska (!), mandarin, förenklad och traditionell. Borde vi standardisera dessa? Så vitt jag kan se, har programvaran för snabb inläggning av översättningar inget stöd för språkvarianter, utan dessa måste vara manuellt redigerade?
För serbiska förekommer kyrilliskt och latinskt skrivsätt, men jag tror vi enbart borde acceptera kyrilliska för serbiska, medan det latinska skrivsättet kallas kroatiska. Engelska Wiktionary tillåter inga uppslag på språken serbiska och kroatiska, utan kallar språket serbokroatiska, med kyrilliskt och latinskt skrivsätt. Exempelvis ryska Wiktionary använder serbiska och kroatiska som två språk. --
LA2
diskussion
8 oktober 2021 kl. 21.55 (CEST)
Svara
Huvudanledningen till att vi har låtit bli att ange varianter av språk på egna rader i översättningslistor, är just att det har gjort botar och snabbinläggning av översättningar mycket mer komplicerat.
Jag har tänkt att man ska ange variant som en not:
{{ö+|en|color|not=amerikansk engelska}}, {{ö+|en|colour|not=brittisk engelska}}
. Detta har nog aldrig dokumenterats och används nog inte i någon större utsträckning.
Om vi vill styra upp varianthanteringen, så bör alla dessa namn matcha varandra: översättningslistor,
{{
tagg
}}
och kategori. En fundering om man börjar ange varianter: bör man ange för "alla" varianter? Vilken stavning används i kanadensisk, australisk, nyzeeländsk, indisk, ... engelska?
Har du tankar om hur det skulle bli bäst ur läsar- och redigerarperspektiv?
Skalman
diskussion
11 oktober 2021 kl. 09.52 (CEST)
Svara
Om varianten med noter ska bli använd, så måste den nog dyka upp som synligt alternativ (kryssrutor) före m/f/n-väljaren, för de språk där det är tillämpligt. Men i så fall måste engelska ha "båda" som förstahandsval (jämför m/f/mf).
För grekiska (el) borde väl klassisk grekiska (grc) behandlas som ett separat språk? --
LA2
diskussion
11 oktober 2021 kl. 11.23 (CEST)
Svara
Noter är troligen ingen bra idé för strukturerad information, så vi skippar det.
Ja, klassisk grekiska bör behandlas som ett separat språk.
Prio bör egentligen vara på läsar- och redigerarperspektiv, så om vi tänker att botar och snabböversättningar kan klara vad som helst, vad blir då bäst?
Skalman
diskussion
11 oktober 2021 kl. 23.47 (CEST)
Svara
"el" och "grc" är separata koder, medan det inte finns codes for "American English" and "British English". Men det finns 11 koder för samiska! Det är kaos och godtycke som råder.
Taylor 49
diskussion
21 december 2021 kl. 21.55 (CET)
Svara
antal
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
5 kommentarer
4 personer i diskussionen
Is "antalet ord" correct? Is "antalet af ord" also correct? --
Espoo
diskussion
20 december 2021 kl. 00.16 (CET)
Svara
@Espoo
: you can say
antalet ord
, or
antal ord
(depending on the phrase). Saying "antalet a
ord" is not proper Swedish.
Svenji
diskussion
20 december 2021 kl. 00.21 (CET)
Svara
Can you explain why? One would expect a combination of two nouns like that to be as ungrammatical as leaving the preposition out of "die Anzahl von Wörtern" and "the number of words". I could understand a construction like "antalet ords" and "antalet ordens" (like "die Anzahl der Wörter"), but "antalet ord" looks like an ungrammatical string of two nouns in the nominative that can't even be construed as a compound noun since that would require inverted word order. What is Wortanzahl in Swedish? --
Espoo
diskussion
20 december 2021 kl. 00.36 (CET)
Svara
As Svenji wrote,
antal ord
and
antalet ord
are both correct (
Antal ord: 552
and
Antalet ord får inte överstiga 1000.
), but
*antalet av ord
*antalet ords
, and
*antalet ordens
are all ungrammatical and sound
very
wrong (the last one really makes me think about German, though, but, again, it sound
very
wrong in Swedish). --
Andreas Rejbrand
diskussion
20 december 2021 kl. 07.34 (CET)
Svara
The Swedish preposition is "
av
", not "
af
", and you can't use it in this context. Similarly you say " två koppar kaffe ", not "
två koppar av kaffe
". You can't simply apply German grammar (what it seems to be) on Swedish words.
Taylor 49
diskussion
21 december 2021 kl. 21.51 (CET)
Svara
Åka av
redigera
Senaste kommentaren:
för 4 år sedan
5 kommentarer
2 personer i diskussionen
Vad är "nu blir det åka av!" för sorts uttryck egentligen? Har det att göra med att "det blir av" (det händer) + "att åka"? Eller har jag rätt i artikeln
åka av
när jag klassar detta som ett substantiv-uttryck? Finns det några andra liknande uttryck? Kan det "bli cykla av" eller "bli äta av"? --
LA2
diskussion
1 januari 2022 kl. 18.42 (CET)
Svara
I SAOB:s artikel om substantivet
åka
från 2021 (
) listas, under 1b, uttrycket
bli åka av
(som har
bli
som huvudord och sålunda är en verbfras, d.v.s. vi skulle lista det som ett verb) som medger bildlig användning: "Vad som än sker och hur agendan än blir i detalj, så lär det nog bli åka av." från SvD (2018) ges som exempel.
I vårt fall skulle vi alltså kunna definiera
bli åka av
(verb) som ’bli ny fart’ (med den betydelse du valde). Man kan tänka sig att dela upp det i
bli
åka av
som du gör, men då tvingar vi oss som synes att precisera den syntaktiska naturen hos frasen
åka av
, och frågan är om vi vinner något på det (knappast ifall
åka av
aldrig används utan
bli
). Men i sådana fall håller jag nog med dig om att en substantivklassificering är mest rimlig. Jämför: "så lär det nog bli förändring". I detta fall bör man dock i
{{
tagg
}}
-mallen förklara att
åka av
bara används i konstruktionen
bli åka av
, men det gör du ju redan! (
det
kan i princip strykas.) --
Andreas Rejbrand
diskussion
1 januari 2022 kl. 19.30 (CET)
Svara
SAOB nämner inget om en mer generell konstruktion av formen verb +
av
i den här betydelsen, så det kan knappast "bli cykla av".
(För framtida läsare: Givetvis har vi också partikelverbet
åka av
, med betoning på
av
åka av vägen
byxorna åkte av
. Det är en helt annan historia.)
--
Andreas Rejbrand
diskussion
1 januari 2022 kl. 19.30 (CET)
Svara
Ett problem med att kalla uppslaget "bli åka av" är att man missar "det vart åka av", dvs med
varda
som synonym för
bli
. Men kanske tänker jag för långt? Att ett möte "blev av" (ägde rum) är ju synonymt med att det "vart av", och det hindrar oss inte för att dokumentera
bli av
= äga rum. --
LA2
diskussion
3 januari 2022 kl. 01.55 (CET)
Svara
Visst. Den nuvarande lösningen med
åka av
(subst.) är helt okej för mig. --
Andreas Rejbrand
diskussion
3 januari 2022 kl. 14.46 (CET)
Svara
avskålnad
redigera
Senaste kommentaren:
för 3 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Jag fick just syn på kommentaren "I vissa dialekter så säger man även
avskålnad
." i artikeln
avslagen
Detta verkar vara ett synnerligen ovanligt ord, med endast två (2) träffar i Google, varav ena just denna wikiartikel. Alltså har Google bara en enda extern träff på ordet. Dock är denna träff av hög kvalitet, nämligen en publicerad bok (
Musik i mörker
, 1947) av en inte helt okänd författare,
Dagmar Edqvist
Ljum och
avskålnad
champagne i en pommacflaska ... överräckt under kyparnas insinuanta fnittranden ...
Ordets ovanlighet fascinerar mig. Har någon hört ordet förut? Kan någon hitta någon ytterligare källa? Vet någon vilken språklig status ordet har i ovan nämnda text? Kan det rent av vara ett ord som bara använts i just denna text eller författarens omedelbara omgivning i tid och rum? --
Andreas Rejbrand
diskussion
5 maj 2022 kl. 00.48 (CEST)
Svara
Havregryn eller havreflingor?
redigera
Senaste kommentaren:
för 3 år sedan
6 kommentarer
3 personer i diskussionen
Är
havreflinga
och
havregryn
synonymer? Min magkänsla är att orden betyder samma sak.
Den här sidan
påstår att de inte är synonymer, men jag är osäker. Någon med bättre koll?
Gabbe
diskussion
9 augusti 2022 kl. 17.43 (CEST)
Svara
@Gabbe
, jag är heller ingen expert, men jag tänker att om man utgår från SAOL:s definition av gryn: "skalat korn av sädesslag", och kanske passar
stålskuren havre
även in på Wikipedias snävare definition på
w:Gryn
, så är havreflingor havregryn (stålskuren havre?) som valsats till flingor. I så fall kan man kanske säga att havre i sin vanliga flingform är både havregryn och havreflinga på samma gång, en "
havregrynsflinga
", och att man kan använda båda benämningarna synonymt när man pratar om havreflingorna, men innan valsningen så är de inte havreflingor, bara havregryn. ~
Dodde
diskussion
10 augusti 2022 kl. 01.06 (CEST)
Svara
@Gabbe
@Dodde
, det är möjligt att Dodde har rätt gällande betydelsen.
Ang ordens användning: Jag
tror
att "havreflingor" oftare används på finlandssvenska, kanske pga influenser från finska (havregryn = kaurahiutale = bokstavligt "havreflinga"). Men jag är inte helt säker, eftersom jag alltid pratar finska när jag är i Finland. (Dessutom är inte havregrynen i Finland lika tillplattade som dom man får i Sverige, men det torde vara orelaterat.)
Skalman
diskussion
10 augusti 2022 kl. 02.52 (CEST)
Svara
Ja, det vi kallar "havre
gryn
" i Sverige översätts på många andra språk till deras motsvarighet till "havre
flinga
". Exempelvis franska
flocon d’avoine
(ordagrant "havreflinga", jämför med
flocon de neige
= "snöflinga") eller tyska
Haferflocke
(jämför med
Schneeflocke
= "snöflinga"). Att även finska gör så förvånar mig inte. Det, i kombination med att våra definitioner av "
havreflinga
" och "
havregryn
" var snarlika, var det som fick mig att fundera.
@Dodde
, den distinktionen låter rimlig. Då är frågan om det är värt att lägga till ett sånt förtydligande i artikeln, eller om de två orden kan behandlas som synonymer i vardagligt språkbruk.
Gabbe
diskussion
10 augusti 2022 kl. 07.38 (CEST)
Svara
@Gabbe
, ja, det är generellt jättebra om sådana här saker kan förtydligas på uppslagen, i definitionerna och på andra jämförande sätt liknande begrepp emellan, men det är samtidigt viktigt att informationen som presenteras är korrekt. Tyvärr har jag inte tillräcklig koll för att göra det. Hur ett ord används är inte alltid logiskt, så min förklaring är kanske ett rimligt antagande, men kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Ett ords användning t.ex. ha historiska och kulturella förklaringar och kan också bero på sammanhang, t.ex. vardagligt eller professionellt. Det kan också se olika ut mellan olika språk, som Skalman är inne på. En följdfråga till
@Skalman
är om (flingade) havregryn kallas för kaurahiutale, alltså "havreflinga", vad heter de gryn av havre som inte är flingade? Finns ett ord för oflingade havregryn? Sen borde vi ha med havrekli i jämförelsen också.
:) ~
Dodde
diskussion
15 augusti 2022 kl. 02.30 (CEST)
Svara
Jag har inte tillräckligt bra koll, men efter lite eftersökning: "gryn" verkar vara "suurimo" och det går att köpa "kaurasuurimo"
, vilket definitivt inte är vanliga havregryn ("matiga, inte ångbehandlade").
(Sen verkar "ryyni" > "kauraryyni"
egentligen
vara synonymt med grynet, men används oftare (?) om flingan - så lika förvirrande som på svenska.)
Skalman
diskussion
15 augusti 2022 kl. 02.54 (CEST)
Svara
Adjektiv för namn på språk
redigera
Senaste kommentaren:
för 3 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Som vi alla vet finns adjektivformer för många namn på språk, såsom adjektiven "svensk" och "persisk" för språken svenska och persiska. Min fråga gäller de språk vars namn inte slutar på "-a". Man kan som bekant säga "
en persisk parlör
", men finns det några liknande adjektiv för till exempel språken farsi, urdu och hindi? Eller måste man göra omskrivningar à la "
en parlör på urdu
"? (Inom parentes kan nämnas att jag förstås vet att det finns
liknande
adjektiv som exempelvis "farsikalisk", men det är inte härlett ur namnet på något språk utan betyder "farsartad" och är naturligtvis inte applicerbart i det här sammanhanget.) Vänligen,
Tommy Kronkvist
diskussion
11 oktober 2022 kl. 09.34 (CEST)
Svara
Det här har diskuterats
ett fåtal gånger
tidigare.
> Där skriver Svensk ordbok:
> av sanskrit guru med samma betydelse
> av sanskrit samskrta 'det ordnade, sammanfogade (språket)'
Även värre, vissa språknamn innehåller märkliga bosktäver:
Kategori:Žemaitiska
Kategori:Võro
Taylor 49
diskussion
12 oktober 2022 kl. 17.18 (CEST)
Svara
stur
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Is stursk not given as a translation of German stur on purpose or by accident? A highly educated Swedish-speaking Finn i know didn't even know the Swedish word. If it's rare or obsolete, why isn't that mentioned in
stursk
? --
Espoo
diskussion
19 mars 2023 kl. 06.44 (CET)
Svara
The Swedish word
stursk
is neither rare nor obsolete. The Royal Library newspaper service,
, has a couple of hundred hits per year in recent years. As for why the German word
stur
is not translated as
stursk
, I don't know for sure why that is. Translation is seldom an exact science. There's always a judgement call. As far as I know, the German word
stur
has a meaning closer to "stubborn", whereas the Swedish word
stursk
means more like "defiant".
Gabbe
diskussion
19 mars 2023 kl. 07.56 (CET)
Svara
SAOB says it is borrowed from a Low German/Dutch sturrsk/stuursch, which is derived from stur. So you are correct that it comes from stur, but the conversion was made in continental Europe before the word was borrowed to Swedish. --
LA2
diskussion
27 april 2023 kl. 00.43 (CEST)
Svara
Nolens volens
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Att
nolens volens
är latin, är korrekt. Men ibland används det också i svenska. Som här:
...utan måste nolens volens hålla sig till de inhemska
. Även franska, tyska, engelska ord kan ibland tillfälligt lånas in och användas, utan att fastna i ordböcker. Bör vi då ta upp exempelvis "nolens volens" som ett svenskt ord? Eller ska vi bara låtsas (liksom SAOL och SAOB) som om det aldrig har använts? --
LA2
diskussion
27 april 2023 kl. 00.37 (CEST)
Svara
Berättelsen börjar
in medias res
Det finns många exempel. Spontant tror jag inte det är meningsfullt att ta med hundra olika språk i artikeln
in medias res
bara för att uttrycket används i texter i samtliga dessa språk. Kursiveringen, som åtminstone bör användas i svenska språket, markerar ju att det är ett uttryck lånat från ett annat språk. I just ditt exempel ser jag att
nolens volens
inte kursiveras, vilket jag tycker är underligt. --
Andreas Rejbrand
diskussion
27 april 2023 kl. 15.57 (CEST)
Svara
Axel
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
6 kommentarer
2 personer i diskussionen
Vårt uppslag om
axel
anger uttalet som /ˈak.sɛl/ medan SAOL skriver [ak´sel el. ak`sel], utan att förklara skillnaden. Jag hävdar att kroppsdelen axel har ett uttal och maskindelen axel har ett annat, ungefär som tomten (mytologi) och tomten (gård). SAOB gör skillnad och anger för maskindelen (axel subst 1)
ak
sel
, för kroppsdelen (axel subst 2)
ak
sel
. Jag behärskar inte vår ljudskrift så någon kanske kan hjälpa till med att förtydliga detta? Om man tycker att det inte är någon skillnad, försök då att uttala "jag har ont i min axel" och "det är något fel på vagnens axel" och känn efter. --
LA2
diskussion
8 maj 2023 kl. 11.17 (CEST)
Svara
Skillnaden mellan
tomten
(av
tomte
) och
tomten
(av
tomt
) är att den förra har accent 2 (grav accent) medan den senare har accent 1 (akut accent). Se t.ex.
Uttal
Akut accent
Grav accent
tomten
(av
tomt
tomten
(av
tomte
anden
(av
and
anden
(av
ande
buren
(av
bur
buren
(av
bära
[ak´sel]
[ak`sel]
Personligen uttalar jag
axel
(kroppsdel) och
axel
(maskindel, koordinataxel, rotationslinje etc.) identiskt, med akut accent: [ak´sel].
Som du skriver så anger SAOL såväl akut som grav accent. SO, däremot, anger bara akut. SAOB-artikeln, som skrevs för 120 år sedan, använder SAOB-syntaxen som jag inte har lärt mig.
Jag gissar dock att du använder akut accent för maskindelen (koordinataxeln, rotationslinjen etc.) och grav accent för kroppsdelen? Eller tvärtom? Jag har ett svagt, svagt minne av att min morfar använde grav accent ibland, men eftersom han har varit borta i 22 år så minns jag inte riktigt. --
Andreas Rejbrand
diskussion
8 maj 2023 kl. 14.42 (CEST)
Svara
Tack för de tydliga exemplen! Det som SAOB skriver 4-1 (
tom
ten
) är akut accent (huset på tomten, mannens axel, anden i dammen) och 3-2 är grav (nu kommer tomten, kärrans axel, anden i flaskan). Högre siffra anger starkare betoning. Jag är inte 120 år (än), men jag betonar kroppsdelen med akut accent, som SAOB. --
LA2
diskussion
8 maj 2023 kl. 16.52 (CEST)
Svara
Hur skriver vi dessa ljud i Wiktionary? Är /ˈak.sɛl/ akut accent? Och hur skriver man då grav accent? --
LA2
diskussion
9 maj 2023 kl. 22.21 (CEST)
Svara
Om jag tolkar
Wiktionary:Stilguide/Uttal#Övriga_tecken
rätt så blir det /ˈak.sɛl/ med akut accent (accent 1) och /ˈàk.sɛl/ med grav accent (accent 2). --
Andreas Rejbrand
diskussion
10 maj 2023 kl. 00.08 (CEST)
Svara
Dessutom tolkar jag det som att . (U+002E: FULL STOP) bör ersättas med ˌ (U+02CC: MODIFIER LETTER LOW VERTICAL LINE): /ˈakˌsɛl/ med akut accent (accent 1) och /ˈàkˌsɛl/ med grav accent (accent 2), även i nuvarande
axel
. --
Andreas Rejbrand
diskussion
10 maj 2023 kl. 00.20 (CEST)
Svara
Vara sig själv
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Vi har artiklar för
själv
och
av sig själv
. Men är "sig själv" också en egen fras i uttryck som: "han blev aldrig sig själv igen"? Det handlar ju om någons äkta, ursprungliga personlighet. Samtidigt kan detta böjas: "Jag är mig själv, men du tycks inte vara dig själv i dag", så kanske hör det hemma under ordet själv, men i vilket avsnitt? Ett vanligt substantiv är det inte, för då hade det hetat "sitt själv" (sitt eget jag, sitt forna jag, sin rätta personlighet). --
LA2
diskussion
22 augusti 2023 kl. 11.38 (CEST)
Svara
Det här var en spännande fråga!
I huvudsatsen
jag är mig själv
är
jag
subjektet,
är
det finita verbet och
mig själv
predikativ.
Oftast utgörs predikativ av adjektiv (
jag blev
trött
vi blev
trötta
jag kom hem
tomhänt
vi kom hem
tomhänta
) men även substantiv kan vara predikativ (
de är
matematiker
hon var
chef
) och substantiviska pronomen (
jag är
han
(som aldrig ger upp)
). Mer allmänt kan predikativ utgöras av adjektivfraser och nominalfraser (=fraser med substantiv eller substantiviskt pronomen som huvudord):
jag blev
mycket trött
vi kom hem
helt tomhänta
de är
framstående matematiker
hon var
vår första chef
sig själv
bör betraktas som en nominalfras med det substantiviska pronomenet
sig
som huvudord och
själv
som en bestämning (=ett attribut). Det är ett ovanligt slags attribut.
Mycket vanligare sorters attribut i nominalfraser är framförställda adjektivattribut (
fina
katter
), genitivattribut (
kungens
katt
), räkneord och pronomen (
fem
katter
ingen
katt
), efterställda prepositionsfraser (
traktorn
på åkern
datorn
i köket
professorn
med den fina skjortan
), adjektivfraser (
lådan
tillverkad av stål
) och bisatser (
katten
som alltid sover
).
själv
sig själv
är ett ovanligare slags efterställt attribut:
(beräkningen utfördes av) professorn
själv
(om) katten
själv
(får välja)
. Svenska Akademiens språklära behandlar den här typen av attribut på sidan 208. Grammatikan betraktar
själv
här som ett pronomen. På sidan 132 beskrivs pronomenet mer detaljerat. Det räknas där som ett framhävande pronomen.
han är sig själv (igen)
är alltså av formen
(subjekt) är (predikativ)
med predikativet
sig själv
, som är en nominalfras med det substantiviska pronomenet
sig
som huvudord och
själv
som attribut. I
jag är mig själv (igen)
och
du är dig själv (igen)
ser jag det dock
inte
som att
sig själv
har böjts för att passa till subjektet. I stället är min spontana tolkning att vi helt enkelt väljer andra predikativ.
I stället för
jag är matematiker
kan man säga
du är fysiker
, men
fysiker
är inte en böjning av
matematiker
bara därför.
jag är jag
och
du är du
är förhoppningsvis sant, men inte lika ofta gäller att
jag är du
eller
du är jag
Jag tolkar
jag är mig själv (igen)
som att
jag är jag
, fast med lite olika betydelser av
jag
. I första fallet är
jag
den fysiska människan. I andra fallet är
jag
den person som jag brukar vara.
Jag är mig själv igen.
Det finns ett uppenbart frågetecken i min analys ovan, och det är varför vi använder ackusativformen (
sig
mig
dig
) som subjektspredikativ (
han är sig själv (igen)
jag är mig själv (igen)
du är dig själv (igen)
. Normalt sett används nominativformen som subjektspredikativ. Man borde alltså säga *
han är han själv (igen)
, *
jag är jag själv (igen)
, *
du är du själv (igen)
Min spontana gissning är att
vara sig själv
har stelnat i sin ackusativform. Jag tror inte SAS behandlar frågan, men SAG skriver på sidan 2.329: ”Ackusativformen [sig] används också predikativt i uttrycket
vara sig själv
[...]: Han är inte
sig själv
. De är inte längre
sig själva
.” SAG hänvisar till en fotnot:
”När personligt pronomen står som reflexiv predikativ och konstrueras med
själv
står det i ackusativ: Jag var nog inte
mig
själv. Ni var nog inte
er
själva. Du blev inte
dig
själv på flera veckor.”
Detta verkar bekräfta min hypotes om att det rör sig om ett av språkets många ”undantag”.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
22 augusti 2023 kl. 16.38 (CEST)
Svara
Såg just att SAG i volym 3, sidan 133, skriver: ”Distinktionen nominativ
: ackusativ. Ackusativ används när nominalfrasen är objekt eller rektion till preposition (samt i uttrycket
vara sig själv
). Nominativen används i övriga funktioner, utom då genitiv skall användas [...]” --
Andreas Rejbrand
diskussion
22 augusti 2023 kl. 16.47 (CEST)
Svara
Vandalism
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Jag vet inte om det här är rätt ställe, men sidan
koldolme
(felstavning av kåldolme) borde tas bort (eller rättas till) då den bara innehåller vandalism.
77.2.5.96
19 september 2023 kl. 17.11 (CEST)
Svara
Tack för din kommentar! Jag har nu tagit bort sidan. --
Andreas Rejbrand
diskussion
19 september 2023 kl. 18.04 (CEST)
Svara
För enkla raderingar sätt
{{delete}}
på sidan i fråga.
Taylor 49
diskussion
19 september 2023 kl. 19.32 (CEST)
Svara
Moderna svenska slanguttryck
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
En artikel i DN idag handlar om olika slanguttryck som letat sig in i tidningsspråk:
En del av orden där förtjänar säkert ett uppslag här på Wiktionary.
Gabbe
diskussion
15 oktober 2023 kl. 12.16 (CEST)
Svara
Spännande, nån som har tillgång till DN (betalvägg) får gärna åta sig att lägga till den infon som står här. Jag prenumererar inte på några dagstidningar. 𐏐
Frodlekis
29 november 2023 kl. 10.07 (CET)
Svara
Jag är en som nyttjar
Wikimedia Sveriges tjänst om att dela konto på Retriever
och därigenom kan jag citera följande från artikeln: (fritt saxat)
goare
- en tjallare som offret litar på men som lurar personen till en plats där en mördare utsänd av ett rivaliserande nätverk väntar.
Inom nätverken används både
jappare
och
klivare
om inhyrda skyttar. Det är personer som mot betalning kliver in och begår brott.
Ett annat ord för att skjuta någon är
wacka
Dåd kan riktas mot
opps
eller
oppsen
- en kortform av opposition - som är motståndare i konflikten.
En skytt kan även få i uppgift att
spreja
- att skjuta automateld för att sprida skräck utan att ha någon direkt måltavla.
utförare
[...] i det här sammanhanget syftar det på någon som får i uppdrag att utföra ett dåd.
Felskjutning
och
felsprängning
- dåd som av misstag riktas mot någon annan än det tilltänkta offret
I länder som Mexiko och Colombia har knarkbaroner länge anlitat
sicarios
, unga män som mördar på beställning.
Från
via Retriever (Mediearkivet).
Sabelöga
diskussion
29 november 2023 kl. 23.43 (CET)
Svara
Äldre ligaturer
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
4 kommentarer
2 personer i diskussionen
Hej! Efter skapandet av
skanꜩe
och
skantze
behöver vi staka ut hur vi ska förhålla oss till äldre stavningar före SAOB, men som inte är fraktura eller så gamla att de utgör fornsvenska. Mer exakt: från cirka 1525 till och med 1700-talet. Det finns ingen organiserad standard för stavning, utan endast influenser och trender. Om man vill kan man läsa vidare på
w:Nygotisk kursiv
och dess engelska och tyska motsvarigheter.
Mest brådskande är ett ställningstagande till om vi ens ska inkludera ligaturer som
, eller behandla det som tz. Vi har nu ett uppslag med detta tecken, och det behövs en linje.
Egna uppslag för historiska stavningar som saknar normering?
redigera
Ja
Nej
Inkludera ligaturen ꜩ?
redigera
Ja
Nej
Frodlekis
29 november 2023 kl. 10.33 (CET)
Svara
Diskussion
redigera
Det vanligaste vid transkription av äldre texter från denna tiden är (vad jag sett) att inte återge andra tecken än de nu existerande, och förhålla sig till ligaturerna som om de vore två bokstäver, t.ex. som vi gör med latinska æ, som så oftast nu för tiden skrivs ut
ae
. 𐏐
Frodlekis
29 november 2023 kl. 10.33 (CET)
Svara
Frodlekis
29 november 2023 kl. 10.33 (CET)
Svara
Jag tycker äldre stavningar kan nämnas som kuriosa, i mallarna
{{
etymologi
}}
{{
användning
}}
{{
varianter
}}
, men inte ges egna uppslag. Ligaturer finns det många, t.ex. "fi" och "fl", men de är en tryckeriteknisk finess, inte en ny stavning. Jag ser inget behov av att använda "ꜩ" i svensk stavning. --
LA2
diskussion
18 april 2024 kl. 22.12 (CEST)
Svara
Schweizisk tyska --> Schweizertyska
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
3 kommentarer
2 personer i diskussionen
Hej! Upptäckte just att vi på tyska har kategorin
Kategori:Schweizisk tyska
instället för den brukliga termen
schweizertyska
. Jag kommer ändra detta i eftermiddag, om ingen hinner före. För kännedom, @
Pametzma
. 𐏐
Frodlekis
22 mars 2024 kl. 11.51 (CET)
Svara
PS. samma sak gäller för
Kategori:Schweizisk franska
och
Kategori:Italienska/Schweizisk italienska
➡️
schweizerfranska
schweizeritalienska
. 𐏐
Frodlekis
22 mars 2024 kl. 12.26 (CET)
Svara
Det är väl en bra och rimlig ändring.
Skalman
diskussion
22 mars 2024 kl. 15.57 (CET)
Svara
Vad kallas en inledande bisats förkortad till adverbialfras?
redigera
Senaste kommentaren:
för 2 år sedan
4 kommentarer
2 personer i diskussionen
Finns det något namn för konstruktioner av typen "Från början krigare och hovman hade han under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris, och..."
Det är väl en sorts inledande bisats, förkortad till adverbialfras. Man hade kunnat förenkla språket genom att fylla i några ord och få en riktig bisats: "Från början
var han
krigare och hovman,
men
han hade..." och det märkvärdiga är att man inte gör detta.
LA2
diskussion
18 april 2024 kl. 22.07 (CEST)
Svara
Kul fråga!
Låt mig börja med det enkla: ”bisats” är tekniskt sett fel ord i din ”riktiga bisats”.
Från början
var
han krigare och hovman, men han
hade
under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris.
Här är nämligen
från början
var
han krigare och hovman
och
han
hade
under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris
huvudsatser (båda två!) som samordnas med konjunktionen (inte subjunktionen!)
men
För att analysera syntaxen är det lämpligt att förenkla meningen lite:
Från början
var
han krigare, men han
hade
genomgått en religiös kris.
Jag påstår alltså att
från början
var
han krigare
och
han
hade
genomgått en religiös kris
är två huvudsatser som samordnas med konjunktionen
men
Att det rör sig om huvudsatser kan du inse genom att testa ordföljden när du lagt till ett satsadverbial:
Från början
var
han inte krigare, men han
hade
inte genomgått en religiös kris.
I båda fallen kommer satsadverbialet
inte
efter det finita verbet
var
resp.
hade
, vilket är typiskt för huvudsatser:
Han
har
inte ätit.
I en bisats, d.v.s. en sats som fungerar som ett satsled i en annan (överordnad) sats, kommer satsadverbialet före det finita verbet:
Hunden
skäller
eftersom han inte
har
ätit.
Bisatsen fungerar här som (orsaks)adverbial i den överordnade satsen. Jämför med
Hunden
skäller
intensivt/ofta/aldrig/därför.
I exemplet nedan, däremot, finns en enda huvudsats, som innehåller en bisats:
Han
hade
genomgått en religiös kris eftersom han från början
var
krigare.
Subjunktionen
eftersom
inleder bisatsen
han från början
var
krigare
. Att detta är en bisats ser vi också på ordföljden. I en huvudsats hade vi ju sagt
från början
var
han krigare
eller
han
var
från början krigare
(det finita verbet har plats två, s.k. V2-ordföljd).
Jämför med
Han
hade
inte genomgått en religiös kris eftersom han inte
var
krigare.
I en huvudsats hade vi sagt
han
var
inte krigare
Det är en vanlig missuppfattning att en bisats är en sats som innehåller bakgrundsinformation/sekundär information. Men grammatiskt är en bisats bara en sats som fungerar som ett satsled i en överordnad sats. Det är alltså ett syntaktiskt begrepp, inte ett semantiskt.
Men tillbaka till din huvudsakliga fråga om konstruktionen
Från början krigare och hovman hade han under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris
Detta får mig direkt att tänka på engelska språket och dess konstruktioner på formen
Initially a peace-loving farmer, he eventually
joined
the armed forces.
Typically frowned upon in formal writing, comma splices
are
common in every-day writing.
Sometimes considered the most well-dressed man alive today, the president
spends
a lot of money on clothes.
I alla dessa fall har vi en ”inledning” framför/i början av en huvudsats. Denna inledning har formen ”adverb + predikativ” och beskriver (den följande) huvudsatsens subjekt (jfr
he was a peace-loving farmer
comma splices are frowned upon
the president is considered the most well-dressed man alive today
).
Det här är en vanlig konstruktion i engelska språket, men jag kan för allt i världen inte komma på vad den kallas! Och inte lyckas jag söka mig fram till det just nu. Så frustrerande!
--
Andreas Rejbrand
diskussion
19 april 2024 kl. 00.12 (CEST)
Svara
Vid närmare eftertanke är den allmänna formen ”predikativ”.
Considered the most well-dressed man alive today, the president ...
Hur som helst, det verkar som om regeln är att
är en förkortning för
där
Initially a peace-loving farmer, he eventually
joined
the armed forces.
blir
He
was
initially a peace-loving farmer, but he eventually
joined
the armed forces.
Typically frowned upon in formal writing, comma splices
are
common in every-day writing.
blir
Comma splices
are
typically frowned upon in formal writing, but they [=comma splices]
are
common in every-day writing.
Sometimes considered the most well-dressed man alive today, the president
spends
a lot of money on clothes.
blir
The president
is
sometimes considered the most well-dressed man alive today, and he [=the president]
spends
a lot of money on clothes.
Från början krigare och hovman
hade
han under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris.
blir
Han
var
från början krigare och hovman men [han]
hade
under en sjukdom genomgått en våldsam religiös kris.
Observera att V2-regeln tvingar fram en ordföljdsändring.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
19 april 2024 kl. 00.49 (CEST)
Svara
Ja, du har förstås rätt i att det inte blir en bisats. --
LA2
diskussion
19 april 2024 kl. 10.52 (CEST)
Svara
Bestämd form av 'galgenfrist'?
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
Jag såg att en bot hade lagt till böjningsformerna till substantivet "
galgenfrist
" (
galgenfristen
galgenfrists
galgenfristens
). Enligt
är substantivet oböjligt. Via
går det att hitta flera träffar på "galgenfristen", men inte särskilt många fler än om det vore rena språkfel. Min intuition har inget bra svar. Vad säger ni?
Gabbe
diskussion
16 juli 2024 kl. 07.03 (CEST)
Svara
Även om en bot lade till böjningsformerna så var det en människa som skapade böjningstabellen och där och då erkände dessa former.
Följande talar för oböjlig mall:
SAOL listar ordet som oböjligt
SO listar ordet som oböjligt
NE listar ordet som oböjligt
Väldigt få förekomster av böjning i litteraturen.
Följande talar för böjlig mall:
Efterledet
frist
är böjligt
Semantiken medger böjning (betydelsemässigt fungerar böjning)
Det är uppenbart vilket genus och vilken deklination som skall gälla om böjning kommer i fråga
Det finns exempel på böjning (i species, inte numerus) i litteraturen, t.ex.
och
Sammantaget tycks det klart för mig att (1) ordet oftast (el. nästan alltid) används i oböjd form men att (2) böjning är semantiskt och syntaktiskt fullt tänkbar och förekommer då och då, om än sällan, i litteraturen.
Jag tycker det är rimligt att vi listar böjningsformerna, åtminstone i species (och förstås kasus -- genitivändelsen kan ses som en syntaktisk konstruktion på nominalfrasen snarare än en böjningsändelse för substantivet), men också i en not i böjningsmallen eller
{{
användning
}}
eller
{{
grammatik
}}
noterar att böjningsformer är mycket ovanliga i litteraturen.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
16 juli 2024 kl. 14.17 (CEST)
Svara
Jag tycker Andreas resonemang låter bra. 𐏐
Frodlekis
16 juli 2024 kl. 20.01 (CEST)
Svara
Skorpa
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
1 kommentar
1 person i diskussionen
Verbet "
skorpa
" upptäckte jag här om dagen och i frasen "skorpa till sig" (bli sämre), som jag inte sett någon förklaring på. (Sår som skorpar sig bör väl vara något bra, inte dåligt?) Nu lade jag in detta som språkprov i artikel
skorpa
, där alla kan se att det inte motsvaras av ordförklaringen.
LA2
diskussion
15 oktober 2024 kl. 15.39 (CEST)
Svara
inrymma
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
SAOL definierar
inrymma
som ’hysa; omfatta’ och ger exempelmeningen
boksamlingen var inrymd i källaren
. SO definierar ordet som ’(kunna) ha inom sina gränser’ med exempelfraser
ett byggnadskomplex som inrymde generalens högkvarter
biblioteket är inrymt i bottenvåningen
och medger också bildlig betydelse ’innefatta’ som i
demokrati – ett ord som inrymmer mycket
. SAOB från 1933 ger en ganska stor mängd varierande betydelser och nyanser, vissa redan då utdöda eller mindre brukliga.
Men det senaste året eller så har jag slagits av hur SVT använder ordet
inrymma
i sina webbartiklar. Det verkar som om SVT använder
inrymma
på ett liknande sätt som
utrymma
. Medan
utrymma
betyder ’(vid specifik förekommande fara) (låta alla) lämna (en farlig plats) och ta sig till säkerhet utanför denna’ (t.ex. om lokal, fordon, kvarter, vid brand, bombhot, terrorattentat;
vi måste utrymma lokalen nu
polisen beslöt att utrymma lokalen
) så verkar SVT använda
inrymma
i betydelsen ’(vid specifik förekommande fara i (utomhus)omgivningen) tills vidare hålla (människor) eller stänga in (sig) inom en lokal eller annan relativt säker plats’.
Här
är ett av många exempel:
Runt 300 elever och lärare fick
inrymmas
på flera skolor i Västerås samtidigt som polisens undersökte lokalerna.
Drygt 300 personer befann sig i byggnaden och beslut om att
inrymma
elever och personal togs.
Han
inrymdes
tillsammans med ett trettiotal klasskompisar och lärare i ett klassrum som låstes.
(Notera hur objektet till
utrymma
oftast är den farliga lokalen eller platsen (men:
civilbefolkningen utrymdes inför den väntade bombningen av staden
(SO)), medan objektet till
inrymma
är personerna som hålls i säkerhet inomhus.)
Är detta en ny betydelse som SVT hittat på själva?
Det är klart att den här nya betydelsen kan ses som ett specialfall av den allmänna betydelsen som SAOL och SO ger, men det är ett väldigt specifikt och numera vanligt förekommande specialfall. Första gången jag såg ordet användas på det här sättet trodde jag att det var en ovan skribent som valde fel ord, men det här språkbruket tycks numera vara ganska vanligt.
--
Andreas Rejbrand
diskussion
9 november 2024 kl. 17.52 (CET)
Svara
Nej, SVT har inte hittat på det själva. Det har länge diskuterats i skolvärlden, först som substantivet "inrymning", ett alternativ till "utrymning" (jämför: utrymningsplan, utrymningsväg), och därav bakåtbildat verbet inrymma för genomförandet av inrymningen.
LA2
diskussion
20 november 2024 kl. 11.16 (CET)
Svara
När jag undervisade i Sverige hade gjorde vi övningar på inrymningar i skolmiljö. Definitivt var det även verbet inrymma som användes. Detta var redan 2015 - 2018. 𐏐
Frodlekis
20 november 2024 kl. 18.25 (CET)
Svara
Det att...
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
3 kommentarer
3 personer i diskussionen
När man bildar substantiv synonyma med frasen "det att..." följt av ett verb, så verkar svenska språket (och kanske många andra) automatiskt att även ta detta ord i fler, mer konkreta betydelser som kan användas i plural. Exempel: verbet lek, "det att leka" kan vara ansträngande, lärorikt, men den frasen kan inte stå i plural. Omvandlat till substantivet "lek", kan det användas likadant, "barns lek" kan vara ansträngande, lärorikt, men inte stå i plural. Det som däremot kan stå i plural är en viss lek, en uppsättning regler för hur man leker, t.ex. kurragömma eller herre på täppan. Då har vi "olika lekar", men detta är en annan betydelse än "barns lek" (det att leka). Och ofta glömmer vi att redovisa dessa som olika betydelser. De kan behöva olika översättningar i somliga språk. Ursäkta att jag är mångordig, utan att komma särskilt långt. Jag har inte undersökt hur vanligt eller allvarligt det här problemet är. Det är förstås jobbigt och kanske onödigt att införa säeskilda böjningstabeller för oräknebart och räknebara betydelser i en massa artiklar. Men man behöver inte vara rädd för att dela upp betydelserna och införa olika översättningsrutor för dem.
LA2
diskussion
20 november 2024 kl. 11.08 (CET)
Svara
Jag kan bara instämma i det du säger. Det ett svåröversiktligt problem, men definitionsuppdelningar saknas i många fall där det, som du belyser, borde ha gjorts. 𐏐
Frodlekis
20 november 2024 kl. 18.23 (CET)
Svara
Jag håller helt med om att
lek
(det att leka) är en separat betydelse från
lek
(en specifik sådan, med sina egna regler, osv). Det första är abstrakt, det andra är mer konkret. Frågan är hur vi ska hantera det. Om de olika innebörderna till ett ord är radikalt annorlunda, då har vi en ny rad. Exempelvis bör
ring
(smycke på ett finger) och
ring
(arena där boxare slåss) definieras på två olika rader. I andra situationer är innebörderna distinkta, men likartade. Då verkar sidorna ha definitionerna på samma rad, åtskilda av ett semikolon. För flera arter har vi till exempel "djurart (
Artus namnus
); individ av denna art". Arten som sådan och individer av denna art är förstås olika saker, men de två innebörderna är inte tillräckligt olika för att vi ska ha två rader. Ungefär så har jag tolkat det även för svenska ord som slutar på
-ing
. Alltså, om jag skulle skapa
förlisning
så tänker jag mig att det har två innebörder. Dels den abstrakta ("det att förlisa"), dels mer konkret ("tillfälle då något förliser"). I linje med art-exemplet skulle jag ha dessa på samma rad, åtskilda av ett semikolon. Definitionerna är distinkta, men inte väsensskilda. För detta skulle jag skapa en böjningsmall,
{{sv-subst-n-ar}}
, eftersom den mer konkreta innebörden är räknebar.
Vad vore ett bättre sätt att göra det på? Vore det lämpligare att ha dessa på var sin rad, istället för på samma rad med ett semikolon? Ska raderna inledas med
{{tagg|oräknebart}}
respektive
{{tagg|räknebart}}
? Borde det också vara två böjningsmallar, alltså
{{sv-subst-n-oräkn}}
följt av
{{sv-subst-n-ar}}
, för att ytterligare förtydliga detta? Själv tycker jag det sistnämnda är onödigt, eftersom den ena böjningsmallen bara är en delmängd av den andra. Det blir nödvändigt för ord som
plan
(för att skilja på plan-planen-planer-planerna kontra plan-planet-plan-planen). Jag håller helt med om att ifall man ska lägga till översättningar, och språket i fråga har olika ord för den abstrakta och konkreta innebörden, då kan det vara på sin plats att ändra och ha definitionerna på två olika rader.
Man kan ta en titt i hur andra ordböcker gör för vägledning. SAOB har till exempel inget eget uppslag för
förlisning
, utan presenterar det bara som verbalsubstantivet till verbet
förlisa
, utan vidare klargörande om det är i abstrakt eller konkret mening. Som kontrast kan man ta SO:s uppslag för
ryckning
. Det definieras som "det att rycka" följt av "
äv. mer konkret
ryckande rörelse".
Gabbe
diskussion
21 november 2024 kl. 06.52 (CET)
Svara
Sommartid, även adverb?
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
2 kommentarer
2 personer i diskussionen
Ett slumpvis exempel är citatet:
Han vistades
sommartid
i Stockholms skärgård, på västkusten, i Skåne och Värmland.
Är det inte snarare ett adverb det rör sig om här, eller har jag fastnat i en tankefälla? Det går ju inte att använda vilket substantiv som helst i det här mönstret. Är då inte även sommartid ett adverb, precis som "Han åt
dagligdags
sin frukost på balkongen"? 𐏐
Frodlekis
2 december 2024 kl. 22.26 (CET)
Svara
Javisst är det ett adverb.
Han vistades sommartid i skärgården.
kan ju också skrivas
Han vistades under somrarna i skärgården.
och prepositionsfrasen
under somrarna
fungerar ju som adverbial, precis som adverbet
sommartid
Andreas Rejbrand
diskussion
25 december 2024 kl. 00.03 (CET)
Svara
God jul
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
4 kommentarer
4 personer i diskussionen
God jul på er, ordboksfantaster! 𐏐
Frodlekis
24 december 2024 kl. 02.53 (CET)
Svara
God jul alla!
JoolzWiki
24 december 2024 kl. 16.43 (CET)
Svara
God jul!
Skalman
diskussion
25 december 2024 kl. 08.27 (CET)
Svara
Detsamma från mig!
Andreas Rejbrand
diskussion
25 december 2024 kl. 14.59 (CET)
Svara
von Eckermann?
redigera
Senaste kommentaren:
för 1 år sedan
6 kommentarer
5 personer i diskussionen
"von Eckermann har varit världsetta 29 månader i rad – tackar hästägarna" löd rubriken i DN den 28 december 2024. Är det korrekt att börja rubriken med litet v? Finns det andra (liknande) undantag där meningar eller rubriker inleds med liten bokstav?
JoolzWiki
7 januari 2025 kl. 18.51 (CET)
Svara
ja vene
31.15.43.165
24 januari 2025 kl. 08.48 (CET)
Svara
JoolzWiki
: Ja, det stämmer. "von" är ett egendomligt ord, som alltid börjar med gemen bokstav, också i såna sammanhang där man normalt sett skulle ha versal initial. Se som jämförelse Wikipediaartikeln
w:von Essen
, som börjar med liten bokstav, trots att nästan alla andra artiklar börjar med versal.
På engelska finns också andra typer av exempel, såsom "iPhone", som knappast skrivs "IPhone". (Medan svenska skrivregler snarare förespråkar "Iphone".)
Skalman
diskussion
24 januari 2025 kl. 15.39 (CET)
Svara
Ja, det skall vara ett litet
, eftersom ordet
von
i sig kräver det. Av samma anledning skulle en vetenskaplig artikel kunna ha titeln
pH-värdets variation i korallrevet
. En artikel i en lärartidning skulle kunna ha titeln
π i skolan
(inte
Π i skolan
). --
Andreas Rejbrand
diskussion
24 januari 2025 kl. 15.47 (CET)
Svara
"Henrik von Eckermann har varit världsetta 29 månader i rad"
"Ätten von Essen"
"Påfundet iPhone"
"Variation hos pH-värdet i korallrevet" (funkar kanske inte på finska ...)
"Talet π i skolan"
Taylor 49
diskussion
24 januari 2025 kl. 16.17 (CET)
Svara
Tack allesammans. Som av en händelse sprang jag över svaret när jag lyssnade på Språket i P1. Just ordet
von
tas upp i programmet
"Allt du vill veta om arabiska
" (11 dec 2023). Anledningen till att man tog upp fenomenet var för att arabiska
al-
skapar liknande "problematik". al-Assad (fd diktator), al-Jazeera (tv-kanal), al-Shifasjukhuset (i Gaza). Man lyfte även att engelskan har valt en annan väg, där använder man stor bokstav. Skillnaden återspeglas inte minst i titlar på Wikipedia-artiklnarna:
w:al-Jazira (tv-kanal)
och
w:en:Al Jazeera Arabic
JoolzWiki
25 januari 2025 kl. 22.17 (CET)
Svara
Hämtad från ”
Wiktionary
Fikarummet
Nytt ämne
US